Josua 15

Neue evangelistische Übersetzung

von Karl-Heinz Vanheiden
1 Den Sippen des Stammes Juda wurde durch Losentscheid folgendes Gebiet zugewiesen: Im Süden grenzte es an die Wüste Zin, die zu Edom[1] gehört.2 Ihre südliche Grenze begann an der Südspitze des Salzmeeres3 und lief in südlicher Richtung am Fuß der Skorpionensteige vorüber nach Zin. Sie führte dann weiter südlich an Kadesch-Barnea vorbei über Hezron hinauf nach Addar, wo sie einen Bogen nach Karka machte.4 Sie ging weiter durch Azmon und lief am Bach Ägyptens[2] aus, dem sie bis zum Meer folgte. Das wird für euch die Südgrenze sein.5 Die Ostgrenze bildete das Salzmeer bis zur Einmündung des Jordan. Von dieser Stelle führte die Nordgrenze6 nach Bet-Hogla hinauf, lief nördlich an Bet-Araba vorbei bis zum Stein Bohans, des Rubeniten.7 Vom Tal Achor führte sie nach Debir hinauf, wandte sich nordwärts zu den Steinmalen[3] gegenüber dem Pass von Adummim, der südlich des Baches verläuft. Dann erreichte die Grenze En-Schemesch, die Sonnenquelle, und dann En-Rogel, die Bleicherquelle.8 Sie führte durchs Ben-Hinnom-Tal, südlich um den Abhang herum, auf dem die Jebusiterstadt, das heutige Jerusalem, liegt, bis zum Gipfel des Berges, der sich westlich des Hinnom-Tals am Nordrand der Refaïm-Ebene erhebt.9 Von dort zog sie sich herum auf die Quelle Neftoach zu und lief dann in Richtung der Städte des Berglandes von Efron und weiter nach Baala, dem heutigen Kirjat-Jearim.10 Von Baala aus ging sie in westliche Richtung zum Gebirge Seïr, lief den Nordhang des Berges Jearim – das ist Kesalon – hinab nach Bet-Schemesch und hinüber nach Timna.11 Dann verlief sie an der Nordflanke von Ekron in einem Bogen nach Schikkaron hinüber zum Berg Baala und lief bei Jabneël an der Küste des Meeres aus.12 Das große Meer bildete die Westgrenze. Dies war das Gebiet, das der Stamm Juda mit seinen Sippen erhielt.13 Nach Befehl Jahwes überließ Josua Kaleb Ben-Jefunne einen Teil des Stammesgebietes von Juda, nämlich Hebron. Damals hieß es noch Kirjat-Arba nach dem Stammvater der Anakiter.14 Kaleb vertrieb die drei Sippen der Anakiter von dort: Scheschai, Ahiman und Talmai.15 Dann zog er vor die Stadt Debir, die früher noch Kirjat-Sefer hieß.16 „Wer Kirjat-Sefer erobert“, versprach er ‹seinen Männern›, „bekommt meine Tochter Achsa zur Frau!“[4]17 Es war Otniël Ben-Kenas, der Sohn von Kalebs Bruder, der die Stadt einnahm und Achsa zur Frau nehmen durfte.18 Doch während sie bei Otniël einzog, rang sie ihm die Erlaubnis ab, ein bestimmtes Landstück von ihrem Vater fordern zu dürfen. Und als sie vor ihm vom Esel herabglitt, fragte Kaleb: „Was hast du?“19 Sie erwiderte: „Wenn du mich schon in den heißen Negev verheiratet hast, dann gib mir auch ein paar Wasserbecken als Segensgeschenk dazu!“ Da schenkte ihr Kaleb die oberen und die unteren Teichanlagen ‹bei Hebron›.20 Zu dem Land, das dem Stamm Juda und seinen Sippen als Erbbesitz zugeteilt wurde,[5]21 gehörten auch die folgenden Städte: Im Negev an der Grenze von Edom waren es Kabzeël, Eder, Jagur,22 Kina, Dimona, Adada,[6]23 Kedesch, Hazor, Jitnan,24 Sif, Telem, Bealot,25 Hazor-Haddata, Kirjat-Hezron – das ist Hazor –,26 Amam, Schema, Molada,27 Hazar-Gadda, Heschmon, Bet-Pelet,28 Hazar-Schual, Beerscheba und Bisjotja.[7]29 Baala, Ijim, Ezem,30 Eltolad, Kesil, Horma,31 Ziklag, Mandmanna, Sansanna,32 Lebaot, Schilhim, Ajin und Rimmon. Das sind 29 Städte[8] mit Dörfern.33 In der Schefela Eschtaol, Zora, Aschna,34 Sanoach, En-Gannim, Tappuach, Enam,35 Jarmut, Adullam, Socho, Aseka,36 Schaarajim, Aditajim, Gedera und Gederotajim – 14 Städte mit ihren Dörfern.37 Außerdem: Zenan, Hadascha, Migdal-Gad,38 Dilan, Mizpe, Jokteël,39 Lachisch, Bozkat, Eglon,40 Kabbon, Lachmas, Kitlisch,41 Gederot, Bet-Dagon, Naama und Makkeda – 16 Städte mit ihren Dörfern.42 Weiter: Libna, Eter, Aschan,43 Jiftach, Aschna, Nezib,44 Keïla, Achsib und Marescha – neun Städte mit ihren Dörfern.45 Dann: Ekron mit seinen Tochterstädten und Dörfern46 und die Ortschaften westlich davon, die auf der Seite von Aschdod liegen,47 dann Aschdod mit seinen Tochterstädten und Dörfern, Gaza mit seinen Tochterstädten und Dörfern bis zum großen Meer und nach Süden bis zum Bach Ägyptens.48 Im Gebirge: Schamir, Jattir, Socho,49 Danna, Kirjat-Sefer – das heutige Debir –,50 Anab, Eschtemoa, Anim,51 Goschen, Holon, Gilo – elf Städte mit ihren Dörfern.52 Außerdem: Arab, Duma, Eschan,53 Janum, Bet-Tappuach, Afeka,54 Humta, Kirjat-Arba – das heutige Hebron – und Zior: neun Städte mit ihren Dörfern.55 Dann: Maon, Karmel, Sif, Jutta,56 Jesreel, Jokdeam, Sanoach,57 Kain, Gibea, und Timna – zehn Städte mit ihren Dörfern.58 Weiter: Halhul, Bet-Zur, Gedor,59 Maarat, Bet-Anot und Eltekon – sechs Städte mit ihren Dörfern. Außerdem: Tekoa, Efrata – das ist Bethlehem –, Peor, Etam, Kulon, Tatam, Schoresch, Kerem, Gallim, Bet-Ter und Manocho – elf Städte mit ihren Dörfern.[9]60 Weiter: Kirjat-Baal – das ist Kirjat-Jearim – und Rabba – zwei Städte mit ihren Dörfern.61 In der Wüste: Bet-Araba, Middin, Sechacha,62 Nibschan und Ir-Melach, die Salzstadt, und En-Gedi – sechs Städte mit ihren Dörfern.63 Nur die Jebusiter, die in Jerusalem wohnten, konnten die Männer des Stammes Juda nicht vertreiben. Bis heute wohnen sie mit den Judäern zusammen.

Josua 15

nuBibeln

von Biblica
1 Judas stam fick sin del, efter sina släkter, söderut intill Edoms gräns och öknen Sin.2 Denna gräns började vid södra viken av Döda havet3 och gick utmed södra sidan av Skorpionhöjden och vidare in i öknen Sin till Hesron söder om Kadesh Barnea, sedan upp till Addar och därefter mot Karka4 och Asmon, tills den slutligen nådde Egyptens bäck och följde den till Medelhavet. Detta är deras sydgräns.5 Den östra gränsen sträckte sig utmed Döda havet till floden Jordans utlopp. Den norra gränsen började vid viken där Jordan rinner ut i Döda havet,6 sträckte sig därifrån upp mot Bet-Hogla och fortsatte norr om Bet Haarava till Bohans, Rubens sons, sten.7 Därifrån gick gränsen upp till Devir från Akors dal i nordlig riktning mot Gelilot som ligger mitt emot Adummimshöjden söder om bäcken. Gränsen gick sedan fram till Shemeshkällan ut till Rogelkällan8 och fortsatte upp mot Hinnoms sons dal söder om Jevus höjd där Jerusalem ligger. Därefter gick gränsen upp till toppen av det berg som ligger ovanför Hinnoms dal i norra delen av Refaimdalen.9 Därifrån drogs gränsen från toppen av berget fram till Neftoachkällan och vidare till städerna i Efrons bergsbygd, innan den vände mot Baala vilket är ett annat namn för Kirjat-Jearim.10 Från Baala gick gränsen västerut mot Seirs bergsbygd och fram till Jearims bergshöjd, dvs. Kesalon, och vidare ner till Bet Shemesh förbi Timna11 till Ekrons norra sluttning där den böjde sig mot Shickeron och berget Baala, passerade Javneel och slutade vid Medelhavet.12 Detta var Judas släkters gränser.13 Josua gav en del av Judas område åt Kalev, Jefunnes son, som HERREN hade befallt och han fick därför staden Kirjat-Arba, som fått sitt namn efter Anaks stamfar Arba men som också kallades Hebron.14 Kalev fördrev Anaks tre ättlingar Sheshaj, Achiman och Talmaj15 och därifrån tågade han mot invånarna i Devir som förut kallades Kirjat-Sefer.16 Kalev sa: ”Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer ska jag ge min dotter Aksa till hustru.”17 Otniel, son till Kalevs bror Kenas, intog staden och Kalev gav sin dotter Aksa till honom.18 När hon kom till Otniel, uppmanade hon honom att be hennes far om ett stycke mark. När hon steg av[1] från sin åsna frågade Kalev henne: ”Är det något du önskar?”19 Hon svarade: ”Ge mig en gåva! Du har gett mig land i Negev, men ge mig några vattenkällor också!” Då gav Kalev henne de övre och nedre källorna.20 Judas stam fick, efter sina släkter, följande område:21 De städer och byar som låg utmed gränsen mot Edom i Negev, nämligen Kavseel, Eder, Jagur,22 Kina, Dimona, Adada,23 Kedesh, Hasor, Jitnan,24 Sif, Telem, Bealot,25 Hasor Hadatta, Keriot Hesron dvs. Hasor,26 Amam, Shema, Molada,27 Hasar Gadda, Heshmon, Bet Pelet,28 Hasar Shual, Beer Sheva med kringliggande byar,29 Baala, Ijim, Esem,30 Eltolad, Kesil, Horma,31 Siklag, Madmanna, Sansanna,32 Levaot, Shilchim, Ajin och Rimmon. Tillsammans var detta tjugonio städer med kringliggande byar.33 I Låglandet: Eshtaol, Sora, Ashna,34 Sanoach och En-Gannim, Tappuach och Enam,35 Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,36 Shaarajim, Aditajim, Gedera och Gederotajim. Tillsammans var detta fjorton städer med kringliggande byar.37 Vidare: Senan, Hadasha, Migdal-Gad,38 Dilan, Mispa, Jokteel,39 Lakish, Boskat, Eglon,40 Kabbon, Lachmas, Kitlish,41 Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda, sexton städer med kringliggande byar,42 Livna, Eter, Ashan,43 Jefta, Ashna, Nesiv,44 Keila, Aksiv och Maresha, nio städer med kringliggande byar45 och Ekrons alla städer och byar,46 från Ekron västerut och städerna med kringliggande byar nära Ashdod47 mot Ashdod med kringliggande byar och till Gaza med dess byar ända fram till Egyptens bäck och Medelhavet.48 I bergsbygden: Shamir, Jattir, Soko,49 Danna, Kirjat-Sanna, dvs. Devir,50 Anav, Eshtemoa, Anim,51 Goshen, Holon och Gilo, elva städer med kringliggande byar,52 Arav, Duma, Eshan,53 Janum, Bet-Tappuach, Afeka,54 Humta, Kirjat-Arba dvs. Hebron, Sior, nio städer med kringliggande byar,55 Maon, Karmel, Sif, Jutta,56 Jisreel, Jokdeam, Sanoach,57 Kain, Giva, Timna, tio städer med omgivande orter,58 Halchul, Bet-Sur, Gedor,59 Maarat, Bet-Anot, Eltekon, sex städer med kringliggande byar,[2]60 Kirjat-Baal, dvs. Kirjat-Jearim, Rabba, två städer med kringliggande byar.61 I öknen: Bet Haarava, Middin, Sekaka,62 Nivshan, Ir-Hammelach och Levo-Hamat, sex städer med kringliggande byar.63 Men Judas stam kunde inte driva ut jevuséerna som bodde i staden Jerusalem och därför bor jevuséerna bland Judas folk i Jerusalem än idag.