1Dies sind die letzten Aussagen Davids:
„Das sagt David Ben-Isai, / so spricht der hochgestellte Mann, / der Gesalbte des Gottes Jakobs, / der Israels Lieder singt und spielt.2Der Geist Jahwes hat durch mich gesprochen, / seine Rede war in meinem Mund.3Israels Gott hat geredet, / Israels Fels sprach zu mir: / 'Wer gerecht über die Menschen herrscht, / wer das in Ehrfurcht vor Gott tut,4der ist wie das Morgenlicht, / wenn die Sonne aufstrahlt, / wenn ihr Glanz den Nebel vertreibt, / wenn das Grün aus regennasser Erde sprosst.'5Steht nicht so mein Königshaus zu Gott? / Für alle Zeit hat er mir einen Bund gesetzt, / hat alles wohl geordnet, gut verwahrt. / Ja, all mein Heil und all meine Freude, / er ließ sie wachsen.6Doch wer von Gott nichts wissen will, / ist wie abgestorbenes Dornengestrüpp, / entwurzelt und vom Wind verweht. / Mit bloßen Händen fasst es niemand an.7Mit Eisen und Speerschaft wird es gepackt / und ins Feuer geworfen, wo es gründlich verbrennt.“
Davids Elitetruppe
8Es folgen die Namen der Elitetruppe Davids: Jischbaal aus der Sippe Hachmoni, Anführer der Wagenkämpfer.[1] Er schwang seinen Speer über 800 Mann, die er in einer Schlacht durchbohrte.9Der zweite nach ihm war Eleasar Ben-Dodo, ein Nachkomme Ahoachs. Er war einer der drei, die David bei sich hatte, als sie die Philister verhöhnten. Als diese sich dort zum Kampf versammelten, zogen sich die Männer Israels zurück.10Er aber hielt stand und schlug auf die Philister ein, bis sein Arm erlahmte und seine Hand am Schwert kleben blieb. So schenkte Jahwe damals einen großen Sieg, und die Kämpfer kehrten um, ihm nach, doch nur noch, um zu plündern.11Der dritte war Schamma Ben-Age aus Harar. Die Philister hatten sich zu einer Truppe gesammelt, und das Volk floh vor ihnen. Nun gab es dort ein Linsenfeld.12Schamma stellte sich mitten in das Feldstück, entriss es den Philistern und schlug sie. So schaffte Jahwe eine große Rettung.13Drei von den dreißig Helden Davids kamen einmal zu David in die Höhle bei Adullam.[2] Es war in der Erntezeit, und die Philister hatten die Ebene Refaïm[3] besetzt.14Und in Bethlehem lag eine Wache von ihnen. David hielt sich gerade in der Bergfestung auf,15als ihn ein großes Verlangen überkam. Er sagte: „Wer bringt mir Wasser aus der Zisterne am Tor von Bethlehem?“16Da drangen die drei Helden ins Lager der Philister ein, schöpften Wasser aus der Torzisterne von Bethlehem und brachten es David. Doch David wollte es nicht trinken, sondern goss es als Trankopfer vor Jahwe aus.17Er sagte: „Jahwe bewahre mich davor, so etwas zu tun! Es ist das Blut der Männer, die unter Lebensgefahr dort hingegangen sind.“ Deshalb wollte er es nicht trinken. Das hatten die drei Helden getan.18Abischai Ben-Zeruja, der Bruder Joabs, war der Anführer der Dreißig und hochgeachtet unter ihnen. Er tötete 300 Feinde mit dem Speer19und war angesehener als die Dreißig, aber an die Drei reichte er nicht heran.20Benaja Ben-Jojada war ein tapferer Mann aus Kabzeël, der große Taten vollbrachte. Er erschlug die beiden Kriegshelden von Moab. Und an einem Schneetag stieg er in eine Zisterne und erschlug den Löwen, der dort hineingeraten war.21Er war es auch, der den gewaltigen mit einem Speer bewaffneten Ägypter erschlug. Mit einem Stock ging er zu dem Ägypter hinunter, riss ihm den Speer aus der Hand und durchbohrte ihn damit.22Solche Taten vollbrachte Benaja Ben-Jojada. Er war hochgeachtet unter den dreißig Helden23und wurde mehr als sie geehrt. Aber an die Drei reichte er nicht heran. David machte ihn zum Anführer seiner Leibgarde.24Zu den Dreißig gehörten Joabs Bruder Asaël, Elhanan Ben-Dodo aus Bethlehem,25Schamma und Elika aus Harod,26Helez aus Bet-Pelet, Ira Ben-Ikkesch aus Tekoa,27Abiëser aus Anatot, Mebunnai[4] aus Huscha,28Zalmon aus Ahoach, Mahrai aus Netofa,29Heled Ben-Baana, ebenfalls aus Netofa, Ittai Ben-Ribai aus dem Gibea der Benjaminiten,30Benaja aus Piraton, Hiddai aus Nahale-Gasch,31Abialbon aus Bet-Araba, Asmawet aus Bahurim,32Eljachba aus Schaalbon und Jonatan von den Söhnen Jaschens,33Schamma aus Harar, Ahiam Ben-Scharar aus Arar,34Elifelet Ben-Ahasbai aus Maacha, Eliam Ben-Ahitofel aus Gilo,35Hezro aus Karmel, Paarai aus Arab,36Jigal Ben-Natan aus Zoba, Bani aus Gad,37der Ammoniter Zelek, Nachrai aus Beërot, der Waffenträger von Joab, dem Sohn der Zeruja,38Ira und Gareb aus Jattir39und der Hetiter Urija, zusammen 37.
1Dessa var Davids sista ord: ”David, Jishajs son, talar, han som Gud upphöjde, han som smordes till kung av Jakobs Gud, han som är sångaren av Israels sånger.2HERRENS Ande talade genom mig, och hans ord var på min tunga.3Israels Gud, Israels klippa, sa till mig: ’Den som regerar rättfärdigt, den som styr sitt folk i fruktan för Gud,4han ska vara som morgonens ljus,[1] ja, som en klar morgon utan minsta moln, som friskheten i det gröna gräset där det spirar efter regnet’.5Det är väl så med min ätt inför Gud? Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig. Hans förbund är evigt och bindande. Han håller sina löften. Ja, allt som tjänar mig till frälsning och allt jag önskar låter han växa fram.6Men onda män är som törnen som kastas bort, man tar inte i dem med händerna.7Den som vill röra vid dem måste ha skarpa verktyg av järn eller spjutskaft, och sedan bränner man dem.”
Davids hjältar
8Här följer namnen på Davids hjältar. Jishboshet från Takemon var den förnämste bland ”de tre”[2], han som vid ett tillfälle dödade 800 man med sitt spjut.9Närmast honom kom Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt. Han var också en av de tre. Han var tillsammans med David vid Pas Dammim när filistéerna hånade dem och var samlade till strid. Israeliterna drog sig tillbaka.10Han dödade filistéer ända tills hans hand var så trött att den satt som fastklistrad vid svärdet och genom honom utförde HERREN en stor räddning den dagen. Resten av armén återvände till Elasar men bara för att ta byte.11Sedan kom Shamma, son till Age från Harar. En gång hade filistéerna samlats vid Lechja.[3] Där fanns en åker full med ärter. Israeliterna flydde för filistéerna,12men Shamma ställde sig mitt på åkern, försvarade den, slog filistéerna och genom honom utförde HERREN en stor räddning.13En dag under skördetiden begav sig tre av de trettio förnämsta kämparna till David i Adullams grotta, medan en avdelning filistéer hade slagit läger i Refaimdalen.14David befann sig i borgen och en filisteisk utpost fanns i Betlehem.15David sa längtansfullt: ”Ack, om någon kunde hämta lite vatten från källan vid porten till Betlehem!”16De tre hjältarna bröt sig då igenom filistéernas läger och hämtade upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och förde det med sig tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det och hällde ut det som ett dryckesoffer till HERREN.17”Nej, HERREN förbjude att jag skulle göra något sådant!” sa han. ”Skulle jag dricka blodet av dessa män som riskerat sina liv?” Han ville inte dricka det. Sådana var de tre hjältarnas bedrifter.18Avishaj, Serujas son och Joavs bror, var befälhavare för de trettio[4]. En gång dödade han 300 man med sitt spjut och han blev lika berömd som ”de tre”.19Hans anseende blev större än någon bland de tre och han blev deras befälhavare, men han räknades inte som en av dem.20Benaja var son till Jojada och en tapper soldat från Kavseel. Han gjorde många stordåd och dödade två av Moabs bästa män[5]. Han gick också ner och slog ihjäl ett lejon i en brunn en snöig dag.21En annan gång dödade han en storväxt egypter som var beväpnad med ett spjut. Benaja gick fram till honom beväpnad med en stav. Han ryckte spjutet från egypterns hand och dödade honom med det.22Sådana var Benajas, Jojadas sons, bedrifter, och han fick stort anseende bland de tre hjältarna.23Han var mer berömd än de trettio, men han räknades inte med bland de tre. David gav honom befälet över sin livvakt.24Asael, Joavs bror, var bland de trettio liksom: Elchanan, Dodos son, från Betlehem,25Shamma från Harod, Elika från Harod,26Heles från Pelet, Ira, Ickeshs son från Tekoa,27Avieser från Anatot, Mebunnai[6] från Hushas släkt,28Salmon från Achoachs släkt, Mahraj från Netofa,29Helev, Baanas son, från Netofa, Ittaj, Rivajs son, från Giva i Benjamin30Benaja från Piraton, Hiddaj från Nachale Gaash,31Avi-Alvon från Arava, Asmavet från Bachurim,32Eljachba från Shaalvon, Jashens söner, Jonatan,33Shamma från Harar, Achiam, Sharars son, från Arar,34Elifelet, Achasbajs son, från Maaka, Eliam, Achitofels son, från Gilo,35Hesro från Karmel, Paaraj från Arav,36Jigal, Natans son, från Sova, Bani av Gads stam,37Selek från Ammon, Nachraj från Beerot, Joavs, Serujas sons, väpnare,38Ira av Jeters släkt, Garev av Jeters släkt39samt hettiten Uria. Allt som allt var de trettiosju man.