1En psalm, en sång av David vid tempelinvigningen.2Jag vill lova dig, HERRE, för du lyfte mig upp och lät inte mina fiender triumfera över mig.3HERRE, min Gud, jag bad till dig, och du helade mig.4HERRE, du förde mig upp ur dödsriket, du räddade mig tillbaka till livet, från att fara ner i graven.5Lovsjung HERREN, ni hans fromma, prisa hans heliga namn!6Hans vrede varar bara ett ögonblick men hans nåd hela livet. Gråten kan gästa om natten, men när morgonen gryr kommer glädjen.7När jag levde i min trygghet sa jag till mig själv: ”Ingenting kan rubba mig.”8HERRE, i din godhet ställde du mig på en fast berggrund.[1] Men när du vände bort ditt ansikte från mig, blev jag skräckslagen.9Jag ropade till dig, HERRE, jag bad Herren om nåd.10”Vad vinner du genom att låta mig gå under, ner i graven? Kan stoftet prisa dig? Kan det berätta om din trofasthet?11Hör, HERRE, var nådig mot mig, HERRE, bli min hjälpare!”12Då förvandlade du min klagan till dans. Du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i glädje.13Därför vill jag sjunga lovsånger och aldrig tystna. HERRE, min Gud, jag vill prisa dig i evighet!