1I de yttersta dagarna ska berget med HERRENS hus stå fast grundat, högst av bergen, överst bland kullarna. Folken ska strömma dit, (Jes 2:2)2många folk ska komma och säga: ”Kom, låt oss gå upp på HERRENS berg, till Jakobs Guds hus! Han ska lära oss sina vägar, och vi ska vandra på hans stigar.” Från Sion ska nämligen lagen gå ut, och HERRENS ord från Jerusalem.3Han ska döma mellan många folk och skipa rätt bland mäktiga nationer långt borta. De ska smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. En nation ska inte mer lyfta svärd mot en annan och inte mer träna sig för krig.4Var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, utan att någon skrämmer dem mer. Härskarornas HERRE har talat.5De andra folken vandrar i sina gudars namn, men vi vandrar i HERRENS, vår Guds, namn i all evighet.
Herrens plan
6”Den dagen, säger HERREN, ska jag samla de haltande, föra samman de skingrade och dem som jag har plågat.7Jag ska göra de haltande till en kvarleva, de fördrivna till en mäktig nation, och HERREN ska vara deras kung på Sions berg nu och för evigt.8Du, herdetorn, dotter Sions kulle, till dig ska makten komma tillbaka och dotter Jerusalems forna herravälde återvända.”9Men varför ropar du nu så högt? Finns det ingen kung hos dig? Har din rådgivare försvunnit? Smärtan har ju drabbat dig som när en kvinna föder barn.10Vrid dig i födslovånda, dotter Sion, likt en barnaföderska, för nu måste du lämna staden och bo ute på fältet! Du måste komma till Babylon. Men där ska du bli räddad, där ska HERREN befria dig ur dina fienders grepp.11Många folk har samlat sig mot dig och säger: ”Låt Sion bli orenat, det vill vi beskåda!”12Men de känner inte HERRENS tankar och förstår inte hans planer, att han har samlat dem som kärvar på en tröskplats.13”Res dig upp och tröska, dotter Sion! Jag ska ge dig horn av järn och klövar av koppar, så att du kan krossa många folk.” Deras orätta byte ska du viga åt HERREN, deras rikedomar åt hela jordens Herre.