Lukas 2

nuBibeln

1 Vid den här tiden hade kejsaren Augustus gett order om att hela världen skulle skattskrivas.2 Det var den första skattskrivningen, och den gjordes när Quirinius var landshövding i Syrien.3 Var och en fick då resa till sin hemstad för att registrera sig.4 Eftersom Josef tillhörde Davids ätt, reste han från staden Nasaret i Galileen till Davids stad Betlehem i Judeen.5 Han tog med sig Maria, som han var trolovad med, och som nu väntade barn.6 Men medan de var där blev det dags för henne att föda,7 och hon födde sitt första barn, en pojke. Hon lindade honom sedan med tygstycken[1] och lade honom i en krubba, för det fanns inte plats för dem inne i värdshuset.8 Samma natt var några herdar ute och vaktade sina får på fälten om natten.9 Då stod plötsligt en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet lyste omkring dem. De blev fruktansvärt rädda,10 men ängeln sa till dem: ”Var inte rädda! Jag kommer till er med ett budskap om en stor glädje som gäller hela folket.11 Inatt har en Frälsare fötts åt er i Betlehem, Davids stad. Han är Messias[2], Herren.12 Det här är ett tecken för er: ni ska finna ett lindat barn som ligger i en krubba.”13 Och plötsligt var ängeln omgiven av en stor himmelsk här som prisade Gud:14 ”Ära till Gud i höjden, och frid på jorden, till dem som hans välvilja vilar över.”15 När änglarna hade farit tillbaka upp till himlen, sa herdarna till varandra: ”Kom! Vi måste gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta!”16 Så skyndade de iväg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban.17 Och när de hade sett barnet, berättade de för alla vad som hade sagts till dem om detta barn.18 Alla förvånades över herdarnas berättelse,19 men Maria lade allt detta på minnet och begrundade det i sitt hjärta.20 Herdarna vände sedan tillbaka och hyllade och ärade Gud för allt de hade fått höra och se. Allt var precis så som det hade sagts dem.21 Åtta dagar senare, när pojken skulle omskäras, fick han heta Jesus, det namn som ängeln gav honom innan hans mor blev gravid.22 När det sedan var dags för föräldrarnas rening[3] enligt Moses lag, tog de med Jesus till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren.23 Det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd son som kommer ur moderlivet ska helgas åt Herren.[4]24 Samtidigt bar de fram offret, som enligt Herrens lag skulle vara ett par turturduvor eller två unga duvor.25 Vid den här tiden var en man som hette Symeon i Jerusalem, en rättfärdig och from man som väntade på Israels tröst och var fylld av den heliga Anden.26 Den heliga Anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Herrens Messias.27 Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna kom med barnet Jesus för att göra som sed var enligt lagen,28 tog han barnet i sin famn och prisade Gud och sa:29 ”Herre, nu kan jag, din tjänare, dö i frid, så som du har lovat!30 För nu har jag med egna ögon sett din frälsning,31 som du har berett inför alla folk,32 ett ljus som ska uppenbaras för hedningarna och ge ära åt ditt folk Israel.”33 Hans far och mor var mycket förvånade över vad som sades om honom.34 Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ”Det här barnet ska bli till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken man strider om.35 Också genom din egen själ ska ett svärd gå. Så ska avslöjas vad många tänker i sina hjärtan.”36 Där fanns också en profetissa, som hette Hanna, dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon var nu gammal. Hon hade varit gift i sju år när hon var ung37 och sedan levt som änka tills hon nu var åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom fasta och bön.38 Just då kom Hanna dit och började tacka och prisa Gud. Hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle återlösas.39 När föräldrarna sedan hade gjort allt det som Herrens lag föreskriver, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen.40 Där växte pojken upp och blev stark och fylld av visdom. Och Guds nåd var med honom.41 Jesus föräldrar brukade varje år gå till Jerusalem vid påskhögtiden[5].42 Och när Jesus var tolv år gick de dit som vanligt.43 Men då festen var över och de skulle vända tillbaka hem igen stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det.44 Föräldrarna gick en hel dag utan att sakna honom, för de trodde att han var med i ressällskapet. Men sedan började de fråga efter honom bland släktingar och vänner.45 Och när de inte kunde hitta honom någonstans, vände de tillbaka till Jerusalem för att leta efter honom där.46 Efter tre dagars letande hittade de honom till sist i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor.47 Alla som hörde honom förvånades över hans intelligens och hans svar.48 Hans föräldrar visste inte vad de skulle tro, så förvånade var de, och Maria sa: ”Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har varit så oroliga och letat överallt efter dig!”49 ”Varför har ni letat efter mig?” frågade han. ”Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?”50 Men de förstod inte vad han menade.51 Sedan följde han med dem hem till Nasaret och lydde dem i allt. Men hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta.52 Jesus blev äldre och visare för varje dag och var älskad av både Gud och människor.