1Vakna, vakna, klä dig i din styrka, Sion! Klä dig i din högtidsskrud, Jerusalem, du heliga stad! Ingen oomskuren eller oren får komma in där.2Skaka dammet av dig, res dig, inta din plats, Jerusalem! Bryt loss kedjorna från din hals, du fångna dotter Sion!3För så säger HERREN: ”Ni såldes för ingenting, och utan pengar ska ni köpas fria.”4Så säger HERREN Gud: ”För länge sedan begav sig mitt folk till Egypten för att bo där en tid. Sedan blev de förtryckta av Assyrien.5Och vad har jag nu här? säger HERREN. Mitt folk har förts bort för ingenting, de som härskar över dem skränar, säger HERREN, och man hånar mitt namn dag efter dag.6Därför ska mitt folk få lära känna mitt namn, och därför ska de den dagen inse att jag är den som talar. Jag är här.”7Så härligt det är att höra budbärarens steg när han kommer över bergen med goda nyheter, förkunnar fred, bär goda nyheter om räddning och säger till Sion: ”Din Gud är kung!”8Hör, dina vakter ropar och gläds tillsammans. Med egna ögon ser de HERREN återvända till Sion.9Brist ut i jubel, Jerusalems ruiner, för HERREN har tröstat sitt folk, och han har friköpt Jerusalem!10HERREN har visat sin makt och helighet för alla folk. Hela jorden ska se vår Guds räddning.11Bort, bort! Gå ut därifrån! Rör inte det som är orent! Gå ut och rena er, ni som bär HERRENS kärl!12Ni ska inte ge er iväg i hast, ni går ju inte ut som flyktingar, för HERREN går framför er, Israels Gud går sist i ert tåg.
Herrens lidande tjänare
13”Se, min tjänare ska ha framgång. Han ska bli upphöjd, mäktig och ärad.[1]14Många ska förundras över dig. Han var så vanställd att hans utseende knappast ens var mänskligt.15Men nu får han många folk att häpna, och kungar ska förstummas inför honom. De ska se något som ingen förr berättat för dem, och förstå något som de inte hört talas om.”