En bön om räddning från dem som kommer med falska anklagelser
1En vallfartssång.[1] I min nöd ropade jag till HERREN, och han svarade mig.2HERRE, rädda mig från lögnarna och från bedrägligt tal.3Vad kan han ge dig, vad mer kan han ge dig, du lögnare?[2]4Må han straffa dig med krigarens skarpa pilar och glödande ginstkol!5Ve mig som bor i Meshek och lever bland Kedars tält!6Alltför länge har jag bott bland dem som hatar fred.7Jag är för fred, men så fort jag säger något vill de strida.
1Ein Wallfahrtslied. Ich rufe zu dem HERRN in meiner Not und er erhört mich.2HERR, errette mich von den Lügenmäulern, von den falschen Zungen.3Was soll er dir antun, du falsche Zunge, und was dir noch geben?4Scharfe Pfeile eines Starken und feurige Kohlen!5Weh mir, dass ich ein Fremdling bin unter Meschech; ich muss wohnen bei den Zelten Kedars!6Es wird meiner Seele lang, zu wohnen bei denen, die den Frieden hassen.7Ich halte Frieden; aber wenn ich rede, so fangen sie Krieg an.