1Hör, visheten ropar, förståndet höjer sin röst!2Den står uppe på höjderna, vid vägar och vägskäl.3Vid stadsportarna och vid ingångarna ropar den högt:4”Jag ropar till er, människor, jag höjer min röst till alla människobarn.5Ni okunniga, lär er klokhet, ni dårar, lär er förnuft!6Lyssna, för jag talar om det som är ädelt, mina läppar säger vad rätt är.7Sanning är vad min mun vill tala, för mina läppar avskyr det onda.8Alla mina ord är rättfärdiga, i inget av dem finns något falskt eller förvänt.9De är klara för de förstående och riktiga för dem som har kunskap.10Ta emot min förmaning hellre än silver och kunskap hellre än rent guld.11För visheten är mer värd än rubiner, inga skatter kan jämföras med den.12Jag, visheten, bor tillsammans med klokheten, och hos mig finns kunskap om hur man blir förståndig.13Att frukta HERREN är att hata det onda. Jag hatar stolthet, högmod, ont leverne och falskt tal.14Hos mig finns råd och förnuft. Jag är förstånd, och hos mig finns makt.15Genom mig regerar kungar och härskare som stiftar rätta lagar.16Genom mig härskar furstar och stormän, alla som styr rättfärdigt.17Jag älskar alla som älskar mig. De som söker mig ska finna mig.18Hos mig finns rikedom och ära, bestående välfärd och rättfärdighet.19Min frukt är bättre än finaste guld, det jag ger är bättre än renaste silver.20Jag vandrar på rättfärdighetens väg och på rättvisans stigar.21Jag lönar med rikedom dem som älskar mig och fyller deras förråd.22HERREN skapade mig redan i begynnelsen av sitt verk, före allt som han sedan gjorde.23I urtiden formades jag, från begynnelsen, innan jorden fanns.24Jag föddes innan djupen blev till, när det ännu inte fanns några vattenkällor.25Innan bergens grund lades och kullarna blev till föddes jag,26innan han skapat land och fält och jorden på marken.27Jag var med när han bredde ut himlarna och spände upp dess valv över djupen,28när han satte upp molnen och lät källorna i djupet flöda fram,29när han satte en gräns för havet och gav vattnen befallning att inte överskrida den. När han lade jordens grund.30Jag var alltid vid hans sida[1]. Jag var hans ständiga glädje, i hans närhet fröjdades jag.31Jag jublade över hela hans värld och gladde mig över människosläktet.32Lyssna därför till mig, mina barn! Lyckliga är de som följer mina vägar.33Lyssna till min förmaning och bli visa! Förkasta den inte!34Lycklig är den människa som lyssnar till mig, som dagligen vakar vid mina dörrar och väntar vid min tröskel.35Den som finner mig finner livet och HERRENS välbehag.36Men den som syndar mot mig skadar sig själv. De som hatar mig älskar döden.”
1Ruft nicht die Weisheit, und lässt nicht die Klugheit sich hören? (Ords 1:20)2Öffentlich am Wege steht sie und an der Kreuzung der Straßen;3an den Toren am Ausgang der Stadt und am Eingang der Pforte ruft sie:4O ihr Männer, euch rufe ich und erhebe meine Stimme zu den Menschenkindern!5Merkt, ihr Unverständigen, auf Klugheit, und ihr Toren, nehmt Verstand an!6Hört, denn ich rede, was edel ist, und meine Lippen sprechen, was recht ist.7Denn mein Mund redet die Wahrheit, und meine Lippen hassen, was gottlos ist.8Alle Reden meines Mundes sind gerecht, es ist nichts Verkehrtes noch Falsches darin.9Sie sind alle recht für die Verständigen und richtig denen, die Erkenntnis gefunden haben.10Nehmt meine Zucht an lieber als Silber und achtet Erkenntnis höher als kostbares Gold. (Ords 3:14)11Denn Weisheit ist besser als Perlen, und alles, was man wünschen mag, kann ihr nicht gleichen.12Ich, die Weisheit, wohne bei der Klugheit und finde Einsicht und guten Rat.13Die Furcht des HERRN hasst das Arge; Hoffart und Hochmut, bösem Wandel und verkehrter Rede bin ich feind.14Mein ist beides, Rat und Tat, ich habe Verstand und Macht.15Durch mich regieren die Könige und setzen die Ratsherren das Recht. (Ords 16:12)16Durch mich herrschen die Fürsten und die Edlen richten auf Erden.17Ich liebe, die mich lieben, und die mich suchen, finden mich.18Reichtum und Ehre ist bei mir, bleibendes Gut und Gerechtigkeit.19Meine Frucht ist besser als Gold und feines Gold, und mein Ertrag besser als erlesenes Silber.20Ich wandle auf dem Wege der Gerechtigkeit, mitten auf der Straße des Rechts,21dass ich versorge mit Besitz, die mich lieben, und ihre Schatzkammern fülle.
Weisheit und Schöpfung
22Der HERR hat mich schon gehabt im Anfang seiner Wege, ehe er etwas schuf, von Anbeginn her. (1 Mos 1:1; Job 28:23; Joh 1:1)23Ich bin eingesetzt von Ewigkeit her, im Anfang, ehe die Erde war.24Als die Tiefe noch nicht war, ward ich geboren, als die Quellen noch nicht waren, die von Wasser fließen.25Ehe denn die Berge eingesenkt waren, vor den Hügeln ward ich geboren,26als er die Erde noch nicht gemacht hatte noch die Fluren darauf noch die Schollen des Erdbodens.27Als er die Himmel bereitete, war ich da, als er den Kreis zog über der Tiefe,28als er die Wolken droben mächtig machte, als er stark machte die Quellen der Tiefe,29als er dem Meer seine Grenze setzte und den Wassern, dass sie nicht überschreiten seinen Befehl; als er die Grundfesten der Erde legte, (Ps 104:9)30da war ich beständig[1] bei ihm; ich war seine Lust täglich und spielte vor ihm allezeit;31ich spielte auf seinem Erdkreis und hatte meine Lust an den Menschenkindern.32So hört nun auf mich, meine Söhne! Wohl denen, die meine Wege einhalten!33Hört die Zucht und werdet weise und schlagt sie nicht in den Wind!34Wohl dem Menschen, der mir gehorcht, dass er wache an meiner Tür täglich, dass er hüte die Pfosten meiner Tore!35Wer mich findet, der findet das Leben und erlangt Wohlgefallen vom HERRN.36Wer aber mich verfehlt, zerstört sein Leben; alle, die mich hassen, lieben den Tod.