Ordspråksboken 19 | nuBibeln

nuBibeln

1 Det är bättre att vara fattig och oförvitlig än att vara en dåre som ljuger. 2 Att vara ivrig men sakna kunskap för inget gott med sig, den som bara rusar iväg missar målet. 3 En människas dumhet förstör hennes liv, men ändå rasar hon mot HERREN. 4 Rikedom ger många vänner, men den fattige har inga vänner kvar. 5 Ett falskt vittne kommer att straffas, lögnaren kommer inte undan. 6 Många vädjar till en ädel mans välvilja, och den som är frikostig drar till sig många vänner. 7 Den fattige är hatad av alla sina släktingar, och hans vänner undviker honom ännu mer. Förgäves försöker han tala till dem.^[1] 8 Den som skaffar sig förstånd älskar sig själv, och den som bevarar insikten kommer att få framgång. 9 Ett falskt vittne kommer inte undan sitt straff, och lögnaren går under. 10 Det passar sig inte att en dåre lever i lyx och ännu mindre att en slav regerar över furstar. 11 En människas förstånd gör henne tålmodig, och att förlåta en överträdelse ser hon som en heder. 12 Kungens vrede är som ett lejons rytande, hans välvilja som dagg på gräset. 13 En dåraktig son är en olycka för sin far, och en hustrus tjat är som ett ihållande takdropp. 14 Hus och rikedomar kan man ärva av sina föräldrar, men en förståndig hustru kommer från HERREN. 15 Lättja leder till djup sömn, och en slöfock får gå hungrig. 16 Den som lyssnar till tillrättavisning får leva tryggt, men den som inte ger akt på sin vandring ska dö. 17 Den som visar nåd mot de fattiga lånar till HERREN, och får en belöning av honom för det. 18 Fostra din son så länge det finns hopp, du vill ju inte bidra till hans död.^[2] 19 En man med hett temperament får ta sitt straff. Om du försöker fostra honom får du göra det gång på gång. 20 Lyssna till råd och ta till dig vägledning, så blir du vis för resten av livet. 21 Människan gör upp många planer, men det blir ändå som HERREN vill. 22 Det människan längtar efter är nåd och godhet, och det är bättre att vara fattig än att ljuga.^[3] 23 HERRENS fruktan ger liv, mätt går man till vila, skyddad mot det onda. 24 Den late stoppar handen i skålen men ids inte föra den åter till munnen. 25 Slå hädaren så tar den okunnige lärdom. Tillrättavisa den som har omdöme, så tar han till sig kunskap. 26 En son som misshandlar sin far och kör iväg sin mor är skamlös och vanartig. 27 Om du, min son, slutar lyssna på vägledning, irrar du bort från kunskapens ord. 28 Ett ont vittne hånar rättvisan, i de gudlösas mun flödar ondska. 29 Straff har bestämts för hädarna och piskrapp för dårars rygg.

Lutherbibel 2017

från Deutsche Bibelgesellschaft

1 Ein Armer, der in Unschuld wandelt, ist besser als ein Lügner, der doch ein Narr ist. (Ords 28:6) 2 Wo man nicht mit Vernunft handelt, da geht es nicht gut zu; und wer hastig läuft, der tritt fehl. 3 Des Menschen Torheit führt ihn in die Irre, und doch tobt sein Herz wider den HERRN. (Klag 3:39) 4 Reichtum macht viel Freunde; aber der Arme wird von seinem Freund verlassen. (Ords 14:20) 5 Ein falscher Zeuge bleibt nicht ungestraft; und wer frech Lügen redet, wird nicht entrinnen. (5 Mos 19:18; Ords 21:28) 6 Viele schmeicheln dem Vornehmen; und wer Geschenke gibt, hat jeden zum Freund. 7 Den Armen hassen alle seine Brüder; wie viel mehr halten sich seine Freunde von ihm fern! 8 Wer Klugheit erwirbt, liebt sein Leben; und der Verständige findet Gutes. 9 Ein falscher Zeuge bleibt nicht ungestraft; und wer frech Lügen redet, wird umkommen. 10 Dem Toren steht nicht an, gute Tage zu haben, viel weniger einem Knecht, zu herrschen über Fürsten. 11 Klugheit macht den Mann langsam zum Zorn, und es ist ihm eine Ehre, dass er Verfehlung übersehen kann. (Ords 14:29) 12 Die Ungnade des Königs ist wie das Brüllen eines Löwen; aber seine Gnade ist wie Tau auf dem Grase. (Ords 16:14) 13 Ein törichter Sohn ist seines Vaters Herzeleid, und eine zänkische Frau wie ein stetig tropfendes Dach. (Ords 27:15) 14 Haus und Habe vererben die Eltern; aber eine verständige Frau kommt vom HERRN. (Ords 18:22) 15 Faulheit macht schläfrig, und ein Lässiger wird Hunger leiden. 16 Wer das Gebot bewahrt, der bewahrt sein Leben; wer aber auf seinen Weg nicht achtet, wird sterben. (Ords 16:17) 17 Wer sich des Armen erbarmt, der leiht dem HERRN, und der wird ihm vergelten, was er Gutes getan hat. (Ps 41:2; Ords 14:31; Dan 4:24; Matt 5:7; Matt 25:40; 2 Kor 9:6)

Ps 41:2Ords 14:31Dan 4:24Matt 5:7Matt 25:402 Kor 9:6

18 Züchtige deinen Sohn, solange Hoffnung da ist, aber lass dich nicht hinreißen, ihn zu töten. (5 Mos 21:18) 19 Großer Grimm muss Strafe leiden; denn willst du ihm steuern, so wird er noch größer. 20 Höre auf Rat und nimm Zucht an, dass du hernach weise seist. 21 In eines Mannes Herzen sind viele Pläne; aber zustande kommt der Ratschluss des HERRN. (Ords 16:9) 22 Der Mensch wünscht sich Güte, und ein Armer ist besser als ein Lügner. 23 Die Furcht des HERRN führt zum Leben; man wird satt werden und sicher schlafen, von keinem Übel heimgesucht. 24 Der Faule steckt seine Hand in die Schüssel und bringt sie nicht wieder zum Munde. (Ords 26:15) 25 Schlägt man den Spötter, so wird der Unverständige vernünftig; weist man den Verständigen zurecht, so gewinnt er an Einsicht. (Ords 21:11) 26 Wer den Vater misshandelt und die Mutter verjagt, der ist ein schandbarer und verfluchter Sohn. 27 Lässt du ab, mein Sohn, auf Mahnung zu hören, so irrst du ab von vernünftiger Lehre. (Jak 1:22) 28 Ein nichtswürdiger Zeuge spottet des Rechts, und der Frevler Mund verbreitet Unheil. (Ords 15:28) 29 Den Spöttern sind Strafen bereitet und Schläge für den Rücken der Toren. (Ords 26:3)