1Här börjar evangeliet om Jesus Kristus[1], Guds Son. (Matt 1:1; Matt 3:1; Luk 3:2; Joh 1:19)2Det står skrivet genom profeten Jesaja: ”Se! Jag ska sända min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig.[2] (Mal 3:1)3En röst ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren! Jämna en väg för honom![3]’ ” (Jes 40:3)4Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse.5Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden.6Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung.7Han förkunnade: ”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.[4]8Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.”
Jesus blir döpt
9Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden. (Matt 3:13; Luk 3:21; Joh 1:32)10När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han[5] se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. (Joh 1:33)11Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”
Jesus prövas av Satan
12Då förde Anden ut Jesus i ödemarken, (Matt 4:1; Luk 4:1)13och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren[6], och änglarna betjänade honom.
Jesus talar till folket i Galileen
14När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud. (Matt 4:12; Luk 4:14)15Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”
De första lärjungarna
16En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. (Matt 4:18; Luk 5:2)17Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.”18De lämnade genast sina nät och följde honom.19När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät.20Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.
Jesus undervisar med makt
21De kom nu till Kafarnaum, och när det blev sabbat[7] gick de till synagogan, där Jesus undervisade. (Matt 12:1; Luk 4:31)22De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som de skriftlärda.23I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa:24”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”25Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!”26Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.27De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!”28Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen.
Jesus botar Simons svärmor och många andra
29När de hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. (Matt 8:14; Luk 4:38)30Där låg Simons svärmor sjuk i feber, och det berättade de genast för Jesus.31Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Febern lämnade henne, och hon betjänade dem.32På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta.33Hela staden hade samlats utanför dörren.34Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var.
Jesus talar till folket i Galileen
35Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att be. (Luk 4:42)36Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom,37och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.”38Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan förkunna där också. Det var därför jag kom hit.”39Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och drev ut onda andar.
Jesus botar en spetälsk man
40En gång kom en spetälsk[8] man och föll ner på knä framför honom och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.” (Matt 8:2; Luk 5:12)41Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!”42Och genast försvann spetälskan, och mannen var ren.43Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom:44”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,[9] till ett vittnesbörd för dem.” (3 Mos 14:1)45Men mannen gick genast iväg och berättade detta öppet för alla. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.
Markus 1
Lutherbibel 2017
från Deutsche Bibelgesellschaft1Dies ist der Anfang des Evangeliums von Jesus Christus, dem Sohn Gottes.
Johannes der Täufer
2Wie geschrieben steht im Propheten Jesaja: »Siehe, ich sende meinen Boten vor dir her, der deinen Weg bereiten soll.« (2 Mos 23:20; Mal 3:1; Matt 3:1; Matt 11:10; Luk 3:1; Joh 1:19)3»Es ist eine Stimme eines Predigers[1] in der Wüste: Bereitet den Weg des Herrn, macht seine Steige eben!«, (Jes 40:3)4so war Johannes in der Wüste, taufte und predigte die Taufe der Buße zur Vergebung der Sünden.5Und es ging zu ihm hinaus das ganze judäische Land und alle Leute von Jerusalem und ließen sich von ihm taufen im Jordan und bekannten ihre Sünden.6Und Johannes trug ein Gewand aus Kamelhaaren und einen ledernen Gürtel um seine Lenden und aß Heuschrecken und wilden Honig. (2 Kung 1:8)7Und er predigte und sprach: Nach mir kommt der, der stärker ist als ich; ich bin nicht wert, dass ich mich vor ihm bücke und die Riemen seiner Schuhe löse.8Ich habe euch mit Wasser getauft; aber er wird euch mit dem Heiligen Geist taufen. (Joh 1:33)
Jesu Taufe und Versuchung
9Und es begab sich zu der Zeit, dass Jesus aus Nazareth in Galiläa kam und ließ sich taufen von Johannes im Jordan. (Matt 2:23; Matt 3:13; Luk 3:21; Luk 4:1; Joh 1:32)10Und alsbald, als er aus dem Wasser stieg, sah er, dass sich der Himmel auftat und der Geist wie eine Taube herabkam auf ihn.11Und da geschah eine Stimme vom Himmel: Du bist mein lieber Sohn, an dir habe ich Wohlgefallen. (Ps 2:7; Jes 42:1; Mark 9:7; Mark 15:39)12Und alsbald trieb ihn der Geist in die Wüste;13und er war in der Wüste vierzig Tage und wurde versucht von dem Satan und war bei den Tieren, und die Engel dienten ihm.
Der Beginn des Wirkens Jesu in Galiläa
14Nachdem aber Johannes überantwortet war, kam Jesus nach Galiläa und predigte das Evangelium Gottes (Matt 4:12; Mark 6:17; Luk 4:14)15und sprach: Die Zeit ist erfüllt, und das Reich Gottes ist nahe herbeigekommen. Tut Buße und glaubt an das Evangelium! (Gal 4:4)
Die Berufung der ersten Jünger
16Als er aber am Galiläischen Meer entlangging, sah er Simon und Andreas, Simons Bruder, wie sie ihre Netze ins Meer warfen; denn sie waren Fischer. (Matt 4:18; Luk 5:1; Joh 1:35)17Und Jesus sprach zu ihnen: Kommt, folgt mir nach; ich will euch zu Menschenfischern machen!18Und sogleich verließen sie ihre Netze und folgten ihm nach.19Und als er ein wenig weiterging, sah er Jakobus, den Sohn des Zebedäus, und Johannes, seinen Bruder, wie sie im Boot die Netze flickten.20Und sogleich rief er sie, und sie ließen ihren Vater Zebedäus im Boot mit den Tagelöhnern und gingen fort, ihm nach.
Jesus in Kapernaum
21Und sie gingen hinein nach Kapernaum; und alsbald am Sabbat ging er in die Synagoge und lehrte. (Matt 8:14; Luk 4:31)22Und sie entsetzten sich über seine Lehre; denn er lehrte sie mit Vollmacht und nicht wie die Schriftgelehrten. (Matt 7:28; Mark 11:18)23Und alsbald war in ihrer Synagoge ein Mensch, besessen von einem unreinen Geist; der schrie:24Was haben wir mit dir zu schaffen, Jesus von Nazareth? Bist du gekommen, uns zu vernichten? Ich weiß, wer du bist: der Heilige Gottes! (Mark 5:7)25Und Jesus bedrohte ihn und sprach: Verstumme und fahre aus von ihm!26Und der unreine Geist riss ihn hin und her und schrie laut und fuhr aus von ihm. (Mark 9:26)27Und sie entsetzten sich alle, sodass sie sich untereinander befragten und sprachen: Was ist das? Eine neue Lehre in Vollmacht! Er gebietet auch den unreinen Geistern, und sie gehorchen ihm!28Und die Kunde von ihm erscholl alsbald überall in das ganze Land um Galiläa.29Und alsbald gingen sie aus der Synagoge und kamen in das Haus des Simon und Andreas mit Jakobus und Johannes.30Die Schwiegermutter Simons aber lag darnieder und hatte das Fieber; und alsbald sagten sie ihm von ihr.31Und er trat zu ihr, ergriff sie bei der Hand und richtete sie auf; und das Fieber verließ sie, und sie diente ihnen.32Am Abend aber, da die Sonne untergegangen war, brachten sie zu ihm alle Kranken und Besessenen.33Und die ganze Stadt war versammelt vor der Tür.34Und er heilte viele, die an mancherlei Krankheiten litten, und trieb viele Dämonen aus und ließ die Dämonen nicht reden; denn sie kannten ihn. (Mark 3:11)35Und am Morgen, noch vor Tage, stand er auf und ging hinaus. Und er ging an eine einsame Stätte und betete dort. (Matt 14:23; Luk 5:16)36Und Simon und die bei ihm waren, eilten ihm nach.37Und da sie ihn fanden, sprachen sie zu ihm: Jedermann sucht dich.38Und er sprach zu ihnen: Lasst uns anderswohin gehen, in die nächsten Orte, dass ich auch dort predige; denn dazu bin ich gekommen.39Und er kam und predigte in ihren Synagogen in ganz Galiläa und trieb die Dämonen aus. (Matt 4:23; Matt 9:35)
Die Heilung eines Aussätzigen
40Und es kam zu ihm ein Aussätziger, der bat ihn, kniete nieder und sprach zu ihm: Willst du, so kannst du mich reinigen. (Matt 8:2; Luk 5:12)41Und es jammerte ihn, und er streckte seine Hand aus, rührte ihn an und sprach zu ihm: Ich will’s tun; sei rein!42Und alsbald wich der Aussatz von ihm, und er wurde rein.43Und Jesus bedrohte ihn und trieb ihn alsbald von sich44und sprach zu ihm: Sieh zu, dass du niemandem etwas sagst; sondern geh hin und zeige dich dem Priester und opfere für deine Reinigung, was Mose geboten hat, ihnen zum Zeugnis. (3 Mos 14:2; Mark 5:43; Mark 7:36)45Er aber ging fort und fing an, viel davon zu reden und die Geschichte bekannt zu machen, sodass Jesus hinfort nicht mehr öffentlich in eine Stadt gehen konnte; sondern er war draußen an einsamen Orten; und sie kamen zu ihm von allen Enden.