1Men nattmörkret ska vika där det nu är ångest. I det förflutna lät han Sebulons och Naftalis land förödmjukas, men i framtiden ska han låta sjövägen bli upprättad, landet bortom Jordan, de främmande folkens Galileen.2Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus. Över dem som bor i skuggans land strålar ett ljus fram.3Du gör folket talrikt och ger dem en stor glädje. De gläder sig inför dig som man gläder sig under skördetiden och som man jublar när man delar upp bytet.4Oket som var deras börda, bjälken på deras axlar och förtryckarens piska bryter du sönder, så som du gjorde på Midjans tid.5Stövlar som trampats av soldater i strid, mantlar som sölats ner i blod, allt sådant ska brännas upp, förtäras av eld.6Därför ett barn har fötts åt oss, en son är oss given. Väldet har lagts på hans axlar, och han ska kallas ”Underbar Rådgivare”, ”Mäktig Gud”, ”Evig Fader”, ”Fridsfurste”.7Väldet ska bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungadöme. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Härskarornas HERRES lidelse ska göra det.
Herrens vrede mot Israel
8Herren sände ett budskap mot Jakob, och det föll ner över Israel.9Hela folket fick reda på det, Efraim och Samarias invånare. Men de sade i stolthet och övermod:10”Tegelmurar har fallit, men vi ska bygga upp nya med huggen sten. Mullbärsfikonträd har huggits ner, men vi ska ersätta dem med cedrar.”11HERREN har rest Resins fiender mot dem och hetsat upp deras fiender,12araméerna i öster och filistéerna i väster, och med vidöppna gap ska de sluka Israel. Ändå har Herrens vrede inte lagt sig, utan hans hand är fortfarande lyft.13Men folket har inte vänt om till honom som slagit dem, de har inte sökt härskarornas HERRE.14Därför hugger HERREN av från Israel huvud och svans, palmtopp och strå, på en och samma dag.15De äldste och förnämsta är huvudet, och de falska profeterna är svansen.16De som har lett detta folk har fört det vilse, de som blivit ledda har hamnat fel.17Därför kan Herren inte glädja sig över deras unga män och inte visa barmhärtighet mot faderlösa och änkor, för de är alla gudlösa och onda, och ur varje mun kommer skamligt tal. Men inte ens nu har Herrens vrede lagt sig, utan fortfarande är hans hand lyft.18För ondskan brinner som en eld och förtär törnen och tistlar. Den sätter snårskogen i brand, och röken stiger mot skyn som en pelare.19Av härskarornas HERRES vrede brinner landet, och dess invånare är som bränsle på elden. Ingen skonar sin nästa.20Man sliter åt sig till höger men hungrar fortfarande, man hugger för sig till vänster men får inte nog. Alla hugger in på varandra:21Manasse äter Efraim och Efraim Manasse, och båda tillsammans på Juda. Men inte ens nu har hans vrede lagt sig, hans hand är fortfarande lyft.
1Das Volk, das im Finstern wandelt, sieht ein großes Licht, und über denen, die da wohnen im finstern Lande, scheint es hell. (Jes 60:2; Matt 4:16; Luk 1:79)2Du weckst lauten Jubel, du machst groß die Freude. Vor dir freut man sich, wie man sich freut in der Ernte, wie man fröhlich ist, wenn man Beute austeilt.[1]3Denn du hast ihr drückendes Joch, die Jochstange auf ihrer Schulter und den Stecken ihres Treibers zerbrochen wie am Tage Midians. (Dom 7:12; Jes 10:26; Jes 14:5; Jes 14:25)4Denn jeder Stiefel, der mit Gedröhn dahergeht, und jeder Mantel, durch Blut geschleift, wird verbrannt und vom Feuer verzehrt.5Denn uns ist ein Kind geboren, ein Sohn ist uns gegeben, und die Herrschaft ist auf seiner Schulter; und er heißt Wunder-Rat, Gott-Held, Ewig-Vater, Friede-Fürst; (Jes 7:14; Jes 22:22; Mik 5:1; Mik 5:4)6auf dass seine Herrschaft groß werde und des Friedens kein Ende auf dem Thron Davids und in seinem Königreich, dass er’s stärke und stütze durch Recht und Gerechtigkeit von nun an bis in Ewigkeit. Solches wird tun der Eifer des HERRN Zebaoth. (2 Sam 7:12; Ps 72:1; Jes 11:4; Jer 23:5; Luk 1:32)
Gottes Gericht über das Nordreich
7Der Herr hat ein Wort gesandt zu Jakob, und es ist in Israel niedergefallen,8dass alles Volk es innewerde, Ephraim und die Bürger Samarias, die da sagen in Hochmut und stolzem Sinn:9Ziegelsteine sind gefallen, aber wir wollen’s mit Quadern wieder bauen. Man hat Maulbeerbäume abgehauen, aber wir wollen Zedern an ihre Stelle setzen.10Doch der HERR machte stark gegen sie ihre Bedränger, nämlich Rezin, und ihre Feinde stachelte er auf,11die Aramäer von vorn und die Philister von hinten, und sie fraßen Israel mit vollem Maul. Bei all dem kehrte sich sein Zorn nicht ab, seine Hand ist noch ausgereckt. (Jes 5:25)12Aber das Volk kehrte nicht um zu dem, der es schlug, und fragte nicht nach dem HERRN Zebaoth.13Darum hieb der HERR von Israel Kopf und Schwanz ab, Ast und Stumpf, auf einen Tag. (Jes 10:33; Jes 19:15)14Die Ältesten und die Vornehmen sind der Kopf, die Propheten aber, die falsch lehren, sind der Schwanz.15Denn die Leiter dieses Volks wurden Verführer, und die sich leiten ließen, wurden verwirrt. (Jes 3:12)16Darum kann sich der Herr über ihre junge Mannschaft nicht freuen noch ihrer Waisen und Witwen sich erbarmen; denn sie sind allzumal gottlos und böse, und aller Mund redet Torheit. Bei all dem kehrte sich sein Zorn nicht ab, seine Hand ist noch ausgereckt. (Jes 5:25)17Denn die Bosheit loderte wie Feuer und verzehrte Dornen und Disteln; sie zündete den dichten Wald an, der aufging im hohen Rauch.18Im Zorn des HERRN Zebaoth verbrannte das Land, und das Volk wurde ein Fraß des Feuers; keiner schonte den andern.19Sie verschlangen zur Rechten und litten Hunger; sie fraßen zur Linken und wurden doch nicht satt. Ein jeder fraß das Fleisch seines Arms,20Manasse den Ephraim, Ephraim den Manasse, und sie beide miteinander gegen Juda. Bei all dem kehrte sich sein Zorn nicht ab, seine Hand ist noch ausgereckt. (Jes 5:25)