1Detta är de syner som Jesaja, Amos[1] son, såg om Juda och Jerusalem, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia var kungar i Juda. (Am 1:1)2Hör, himlar, och lyssna, jord, för HERREN talar. ”Barn som jag har fostrat och vårdat har vänt sig emot mig.3Oxen känner sin ägare och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inget, mitt folk förstår inte.”4Ve detta syndiga folk, tyngt av skuld, de gudlösas avkomma, dessa vanartiga barn. De har övergett HERREN, föraktat Israels Helige och vänt honom ryggen.5Har ni inte blivit tillräckligt slagna, när ni fortsätter med ert trots? Hela huvudet är sjukt och hela hjärtat försvagat.6Från foten till huvudet finns det ingenting helt, bara blåmärken, ärr och infekterade sår, som inte är urkramade, som är utan förband, som inte är behandlade med olja.7Ert land ligger i ruiner, och era städer är nerbrända. Medan ni ser på förtär främlingar era åkrar. Landet ligger skövlat som efter främlingars framfart[2].8Dotter Sion har lämnats som en hydda i en vingård eller ett vaktskjul på gurkfältet, som en belägrad stad.9Om härskarornas HERRE inte hade lämnat en liten rest av oss, hade vi blivit som Sodom och skulle likna Gomorra.10Lyssna till HERRENS ord, ni Sodoms furstar, hör vår Guds lag, ni Gomorras folk!11”Vad angår mig alla era slaktoffer? säger HERREN. Jag har fått nog av brännoffer av baggar och av det feta från gödda djur. Jag har ingen glädje av blodet från tjurar, lamm och getter.12Vem har begärt av er, att ni ska klampa in så här över mina förgårdar, när ni kommer inför mig?13Sluta att komma med era meningslösa offer, offerröken är avskyvärd för mig. Nymånadsfester och sabbater, era utlysta högtider – jag står inte ut med era sammankomster! De är besudlade med orätt.14Jag hatar era nymånadsfester och högtider, de har blivit en börda för mig, och jag orkar inte bära den.15När ni sträcker upp era händer döljer jag min blick. Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte. Era händer är täckta med blod.16Tvätta er, bli rena! Låt mig slippa se era onda gärningar, sluta upp med er ondska!17Lär er att göra det goda, sök rättvisa. Uppmuntra den förtryckte[3], ställ upp för faderlösa, och för änkans talan.18Kom och låt oss göra upp med varandra!” säger HERREN. ”Även om era synder är blodröda ska de bli vita som snö, även om de är purpurröda ska de bli vita som ull.19Om ni är villiga att lyda mig, ska ni få äta av landets goda.20Men om ni vägrar och är upproriska, kommer ni att förgöras med svärd.” HERREN har talat.
Sions berg
21Se, hur den trogna staden blivit en hora! Den var full av rätt, och rättfärdighet bodde därinne, men nu bor där bara mördare.22Ditt silver har blivit slagg, ditt vin är utspätt med vatten.23Dina ledare är upprorsmakare och vänner med tjuvar. Allesammans tar de mutor och jagar efter vinning. De bryr sig inte om att försvara den faderlöse, och änkors sak tar de sig inte an.24Därför säger Herren, härskarornas HERRE, Israels mäktige: ”Ve! Jag ska frigöra mig från mina fiender, och min hämnd ska drabba mina motståndare.25Jag ska vända min hand mot dig, smälta bort ditt slagg som med lut och avlägsna all din orenhet.26Sedan ska jag ge dig domare, sådana som du en gång hade, och rådgivare som de du hade förr. Då ska du kallas ’rättfärdighetens stad’ och ’den trogna staden.’ ”27Genom rätt ska Sion räddas, genom rättfärdighet de som vänder åter.28Men överträdarna och syndarna ska gå under, de som överger HERREN ska förgås.29”Då ska ni få skämmas över de ekar som var er lust och vanhedras för de lundar som ni har utvalt.30Ni ska bli som en terebint med vissnade löv, som en lund utan vatten.31Den mäktige ska bli som fnöske och hans ogärningar som en gnista. Tillsammans ska de brinna upp i en eld som ingen kan släcka.”
Jesaja 1
Lutherbibel 2017
från Deutsche Bibelgesellschaft1Dies ist das Gesicht, das Jesaja, der Sohn des Amoz, schaute über Juda und Jerusalem zur Zeit des Usija, Jotam, Ahas und Hiskia, der Könige von Juda. (2 Krön 26:22; Jes 2:1)
Gottes Anklage gegen das abtrünnige Volk
2Höret, ihr Himmel, und Erde, nimm zu Ohren, denn der HERR redet: Ich habe Kinder großgezogen und hochgebracht, und sie sind von mir abgefallen! (5 Mos 32:1)3Ein Ochse kennt seinen Herrn und ein Esel die Krippe seines Herrn; aber Israel kennt’s nicht, und mein Volk versteht’s nicht.4Wehe dem sündigen Volk, dem Volk mit Schuld beladen, dem boshaften Geschlecht, den verderbten Kindern, die den HERRN verlassen, den Heiligen Israels lästern, die abgefallen sind! (Jes 30:1; Jes 30:9)5Wohin soll man euch noch schlagen, die ihr doch weiter im Abfall verharrt? Das ganze Haupt ist krank, das ganze Herz ist matt. (Jer 2:30)6Von der Fußsohle bis zum Haupt ist nichts Gesundes an ihm, sondern Beulen und Striemen und frische Wunden, die nicht gereinigt noch verbunden noch mit Öl gelindert sind. (5 Mos 28:35)7Euer Land ist verwüstet, eure Städte sind mit Feuer verbrannt; Fremde verzehren eure Äcker vor euren Augen; alles ist verwüstet wie durch Fremde verheert.8Übrig geblieben ist allein die Tochter Zion wie ein Häuslein im Weinberg, wie eine Nachthütte im Gurkenfeld, wie eine belagerte Stadt.9Hätte uns der HERR Zebaoth nicht einen geringen Rest übrig gelassen, so wären wir wie Sodom und gleich wie Gomorra. (1 Mos 19:24; Rom 9:29)10Höret des HERRN Wort, ihr Herren von Sodom! Nimm zu Ohren die Weisung unsres Gottes, du Volk von Gomorra!11Was soll mir die Menge eurer Opfer?, spricht der HERR. Ich bin satt der Brandopfer von Widdern und des Fettes von Mastkälbern und habe kein Gefallen am Blut der Stiere, der Lämmer und Böcke. (Ps 40:7; Jes 66:3; Jer 6:20; Hos 8:13; Am 5:21)12Wenn ihr kommt, zu erscheinen vor meinem Angesicht – wer fordert denn von euch, dass ihr meine Vorhöfe zertretet?13Bringt nicht mehr dar so vergebliche Speisopfer! Das Räucherwerk ist mir ein Gräuel! Neumond und Sabbat, den Ruf zur Versammlung – Frevel und Festversammlung – ich mag es nicht! (4 Mos 10:10)14Meine Seele ist feind euren Neumonden und Jahresfesten; sie sind mir eine Last, ich bin’s müde, sie zu tragen.15Und wenn ihr auch eure Hände ausbreitet, verberge ich doch meine Augen vor euch; und wenn ihr auch viel betet, höre ich euch doch nicht; denn eure Hände sind voll Blut. (Ords 1:28; Ords 15:29; Jes 9:3; Joh 9:31)16Wascht euch, reinigt euch, tut eure bösen Taten aus meinen Augen. Lasst ab vom Bösen,17lernt Gutes tun! Trachtet nach Recht, helft den Unterdrückten, schafft den Waisen Recht, führt der Witwen Sache! (Jer 7:5)18So kommt denn und lasst uns miteinander rechten, spricht der HERR. Wenn eure Sünde auch blutrot ist, soll sie doch schneeweiß werden, und wenn sie rot ist wie Purpur, soll sie doch wie Wolle werden. (Ps 51:9; Jes 44:22)19Wollt ihr mir gehorchen, so sollt ihr des Landes Gut genießen. (3 Mos 25:18)20Weigert ihr euch aber und seid ungehorsam, so sollt ihr vom Schwert gefressen werden; denn der Mund des HERRN hat’s geredet. (3 Mos 26:25; Jes 40:5; Jes 58:14)
Gottes Gericht zur Läuterung Jerusalems
21Ach, wie ist zur Hure geworden die treue Stadt! Sie war voll Recht, Gerechtigkeit wohnte darin; nun aber – Mörder.22Dein Silber ist Schlacke geworden und dein Wein mit Wasser verfälscht. (Jer 6:28; Hes 22:18)23Deine Fürsten sind Abtrünnige und Diebsgesellen, sie nehmen alle gern Geschenke an und trachten nach Gaben. Den Waisen schaffen sie nicht Recht, und der Witwen Sache kommt nicht vor sie.24Darum spricht der Herr, der HERR Zebaoth, der Mächtige Israels: Wehe! Ich werde mir Trost schaffen an meinen Feinden und mich rächen an meinen Widersachern25und will meine Hand wider dich kehren und wie mit Lauge ausschmelzen, was Schlacke ist, und all dein Zinn ausscheiden. (Ps 119:119)26Und ich will dir wieder Richter geben, wie sie vormals waren, und Ratsherren wie im Anfang. Alsdann wirst du eine Stadt der Gerechtigkeit und eine treue Stadt heißen. (Sak 8:3)27Zion wird durch Recht erlöst werden, und wer dorthin umkehrt, durch Gerechtigkeit. (Jes 46:13)28Die Übertreter aber und Sünder werden allesamt zerbrochen werden, und die den HERRN verlassen, werden umkommen.29Denn sie sollen zuschanden werden wegen der Eichen, an denen ihr eure Lust habt, und ihr sollt schamrot werden wegen der Gärten, die ihr erwählt habt. (Jes 57:5; Jes 65:3; Jes 66:17)30Denn ihr werdet sein wie eine Eiche mit dürren Blättern und wie ein Garten ohne Wasser;31und der Starke wird sein wie Werg und sein Tun wie ein Funke, und beides wird miteinander brennen und niemand löscht.