1HERRENS ord kom till Jeremia en andra gång, medan han fortfarande satt inspärrad på vaktgården:2”Så säger HERREN, han som skapade jorden[1], HERREN, som formade och fastställde den – HERREN är hans namn:3’Ropa till mig, så ska jag svara dig och berätta för dig stora och ofattbara ting som du inte känner till.’4För så säger HERREN, Israels Gud, om husen i denna stad och om judakungarnas palats som rivits ner för belägringsvallarnas och svärdets skull,[2]5om dem som har kommit hit för att strida mot kaldéerna: ’De ska fyllas med döda kroppar av de människor som jag dödat i min vrede och förbittring. Jag har dolt mitt ansikte för denna stad för all deras ondskas skull.6Se, jag ska ge läkedom och helande, jag ska bota dem och låta dem njuta av fred och trygghet i överflöd.7Jag ska föra Juda och Israel tillbaka från deras exil och bygga upp dem så att de blir som förut.8Jag ska rena dem från all den synd de begått mot mig och förlåta dem alla synder de begått mot mig och genom vilka de gjort uppror mot mig.9Då kommer staden att bli till heder för mig, till glädje, pris och ära inför alla jordens folk, när de får höra allt det goda jag gör för dem. De kommer att förskräckas och darra för allt det goda jag gör och för den välgång jag ger den.’ ”10Så säger HERREN: ”Än en gång ska man på denna plats, som ni säger vara ödelagd, utan människor och djur, i städerna i Juda och på Jerusalems gator, som är tomma, utan människor och djur, höras11glada röster, jubelrop och bröllopsglädje, rop från dem som bär fram tackoffer i HERRENS hus och säger: ’Prisa härskarornas HERRE, för HERREN är god, och hans nåd består för evigt.’ Jag ska återställa landets lycka som det en gång var, säger HERREN.12Så säger härskarornas HERRE: ’På denna plats, som nu är öde, utan människor och djur, och i alla dess städer ska än en gång finnas betesmarker där herdar kan låta sina hjordar vila.13I bergsbygdens, i Låglandets och i Negevs städer, i Benjamins land, i trakten runt Jerusalem och i Judas städer ska hjordar åter ströva omkring och herdar räkna in sina får,’ säger HERREN.
Löftet om det rättfärdiga skottet från Davids ätt
14Det ska komma en tid, säger HERREN, då jag ska uppfylla det goda som jag lovat folket i Israel och Juda.15På den tiden och den dagen ska jag låta ett rättfärdigt skott växa upp åt David. Han ska göra det som är rätt och rättfärdigt i landet.16På den tiden ska Juda räddas och Jerusalem leva i trygghet. Då ska stadens namn vara ’HERREN vår rättfärdighet.’ ”17För så säger HERREN: ”Aldrig ska det saknas en ättling till David på Israels tron.18Det ska heller aldrig saknas levitiska präster som inför mig dagligen offrar brännoffer och bränner matoffer och bär fram slaktoffer.”19HERRENS ord kom till Jeremia:20”Så säger HERREN: ’Inte förrän ni kan bryta mitt förbund med dagen och natten, så att dag och natt inte längre kommer i sin vanliga ordning,21kan mitt förbund med min tjänare David brytas, så att han inte längre har någon av sina ättlingar som regerar på hans tron, och likadant med de levitiska prästerna, mina tjänare.22Lika oräkneliga som stjärnorna på himlen och som sanden i havet som inte kan mätas ska jag låta min tjänare Davids ättlingar bli, och likaså leviterna som tjänstgör inför mig.’ ”23HERRENS ord kom till Jeremia:24”Har du inte märkt vad detta folk säger: ’De båda släkter som HERREN utvalde har han förkastat’. De föraktar mitt folk och betraktar det inte längre som en nation.25Så säger HERREN: ’Om jag inte har ingått ett förbund med dag och natt och fastställt en ordning för himmel och jord,26då kan jag förkasta ättlingarna till Jakob och David, min tjänare, så att jag inte utser någon av hans ättlingar till att regera över Abrahams, Isaks och Jakobs efterkommande. Jag ska återupprätta deras lycka och förbarma mig över dem.’ ”
1Und des HERRN Wort geschah zu Jeremia zum zweiten Mal, als er noch im Wachthof gefangen war: (Jer 32:2)2So spricht der HERR, der die Erde gemacht, sie gebildet und gegründet hat – HERR ist sein Name:3Rufe mich an, so will ich dir antworten und will dir kundtun große und unfassbare Dinge, von denen du nichts weißt.4Denn so spricht der HERR, der Gott Israels, von den Häusern dieser Stadt und von den Häusern der Könige Judas, die abgebrochen wurden, um Bollwerke zu machen zur Abwehr (Jes 22:10)5im Kampf gegen die Chaldäer und um sie zu füllen mit den Leichnamen der Menschen, die ich in meinem Zorn und Grimm erschlagen habe, als ich mein Angesicht vor dieser Stadt verbarg um all ihrer Bosheit willen:6Siehe, ich will sie heilen und gesund machen und will ihnen dauernden Frieden gewähren. (Jer 30:17)7Denn ich will das Geschick Judas und das Geschick Israels wenden und will sie bauen wie im Anfang (Jer 24:6; Jer 29:14)8und will sie reinigen von aller Missetat, womit sie wider mich gesündigt haben; und will ihnen vergeben alle Missetaten, womit sie wider mich gesündigt und gefrevelt haben. (Jer 31:34; Jer 50:20)9Und das soll mein Ruhm und meine Wonne, mein Preis und meine Ehre sein unter allen Völkern auf Erden, wenn sie all das Gute hören, das ich ihnen tue. Und sie werden sich verwundern und entsetzen über all das Gute und über all das Heil, das ich Jerusalem geben will. (Jer 13:11)10So spricht der HERR: An diesem Ort, von dem ihr sagt: »Er ist wüst, ohne Menschen und Vieh«, in den Städten Judas und auf den Gassen Jerusalems, die so verwüstet sind, dass niemand mehr darin ist, weder Menschen noch Vieh, (Jer 32:43)11wird man dennoch wieder hören den Jubel der Freude und Wonne, die Stimme des Bräutigams und der Braut und die Stimme derer, die da sagen: »Danket dem HERRN Zebaoth; denn der HERR ist freundlich, und seine Güte währet ewiglich«, wenn sie Dankopfer bringen zum Hause des HERRN. Denn ich will das Geschick des Landes wenden, dass es werde, wie es im Anfang war, spricht der HERR. (Esr 3:11; Ps 106:1; Jer 7:34)12So spricht der HERR Zebaoth: An diesem Ort, der so wüst ist, dass weder Menschen noch Vieh darin sind, und in allen seinen Städten werden dennoch wieder Auen sein für die Hirten, die da Herden weiden.13In den Städten auf dem Gebirge und in den Städten des Hügellandes und in den Städten des Südlandes, im Lande Benjamin und um Jerusalem her und in den Städten Judas sollen dennoch wieder die Herden gezählt aus- und einziehen, spricht der HERR. (Jer 32:44)
Der ewige Bund mit David und den Leviten
14Siehe, es kommt die Zeit, spricht der HERR, dass ich das gnädige Wort erfüllen will, das ich zum Hause Israel und zum Hause Juda geredet habe. (Jer 23:5)15In jenen Tagen und zu jener Zeit will ich dem David einen gerechten Spross aufgehen lassen; der soll Recht und Gerechtigkeit schaffen im Lande. (Sak 3:8; Sak 6:12)16Zu derselben Zeit soll Juda geholfen werden und Jerusalem sicher wohnen, und man wird es nennen »Der HERR ist unsere Gerechtigkeit«. (5 Mos 33:28)17Denn so spricht der HERR: Es soll David niemals fehlen an einem, der auf dem Thron des Hauses Israel sitzt. (2 Sam 7:12; 1 Kung 2:4; 1 Kung 9:5; Ps 89:30)18Und den levitischen Priestern soll’s niemals fehlen an einem, der täglich vor meinem Angesicht Brandopfer darbringt und Speisopfer in Rauch aufgehen lässt und Opfer schlachtet.19Und des HERRN Wort geschah zu Jeremia:20So spricht der HERR: Wenn mein Bund mit Tag und Nacht aufhörte, dass nicht mehr Tag und Nacht wären zu ihrer Zeit, (1 Mos 8:22; Jer 31:35)21so würde auch mein Bund aufhören mit meinem Knecht David, dass er keinen Sohn mehr hätte als König auf seinem Thron, und mit den Leviten, den Priestern, meinen Dienern. (4 Mos 25:12)22Wie man des Himmels Heer nicht zählen noch den Sand am Meer messen kann, so will ich mehren die Nachkommen Davids, meines Knechts, und die Leviten, die mir dienen. (1 Mos 15:5; 1 Mos 22:17)23Und des HERRN Wort geschah zu Jeremia:24Hast du nicht gemerkt, was diese Leute reden: »Die beiden Geschlechter, die der HERR auserwählt hatte, hat er verworfen«, und sie verachten mein Volk, als sei es kein Volk mehr in ihren Augen.25So spricht der HERR: Wenn ich jemals meinen Bund nicht hielte mit Tag und Nacht noch die Ordnungen des Himmels und der Erde,26so wollte ich auch verwerfen die Nachkommen Jakobs und Davids, meines Knechts, dass ich nicht mehr aus seinem Geschlecht Herrscher nähme über die Nachkommen Abrahams, Isaaks und Jakobs. Denn ich will ihr Geschick wenden und mich über sie erbarmen.