Lukas 3

nuBibeln

från Biblica
1 Det var nu kejsaren Tiberius femtonde regeringsår. Pontius Pilatus var landshövding i Judeen, Herodes var tetrark över Galileen, hans bror Filippos över Itureen och Trachonitis och Lysanias över Abilene.2 Hannas och Kajafas var överstepräster. Vid den här tiden kom Guds ord till Johannes, Sakarias son, i ödemarken.3 Han gav sig iväg till trakterna kring Jordanfloden och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse,4 så som det står skrivet i boken om profeten Jesajas ord: ”En röst ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren! Jämna vägen för honom!5 Varje dal ska fyllas, alla berg och höjder sänkas, krokiga stigar rätas och steniga vägar jämnas.6 Då ska alla människor få se Guds räddning.’ ”[1]7 När stora mängder människor nu kom till Johannes för att bli döpta, sa han till dem: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan den kommande vreden?8 Nej, handla[2] som det anstår en som är omvänd! Tänk inte att ni bara kan säga: ’Abraham är vår stamfar.’ Jag säger er att Gud kan förvandla de här stenarna till Abrahams ättlingar!9 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden!”10 Då frågade folket: ”Vad ska vi då göra?”11 Han svarade: ”Om någon har två skjortor, ska han ge bort en av dem till någon som ingen har. Och den som har mat ska göra likadant.”12 Även tullindrivare[3] kom för att döpas, och de frågade: ”Mästare, vad ska vi göra?”13 Han svarade: ”Kräv inte mer än vad ni fått order om.”14 ”Och vi då, vad ska vi göra?” frågade några soldater. Johannes svarade: ”Tvinga inte till er pengar genom hot och våld, utan nöj er med er lön.”15 Hela folket levde i väntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias.16 Men Johannes svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten, men snart kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.[4] Han ska döpa er i den heliga Anden och eld.17 Han har kastskoveln i sin hand för att rensa upp sin tröskplats och samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”18 På många olika sådana sätt förmanade Johannes folket när han framförde sitt budskap för dem.19 Johannes riktade också direkt kritik mot Herodes, tetrarken i Galileen, för hans förhållande med sin brors hustru Herodias och för allt annat ont han gjort.20 Därför lät Herodes sätta Johannes i fängelse, och gjorde på det viset ännu en ond gärning.21 Men när nu allt folket kom för att bli döpta, och också Jesus hade blivit döpt och stod där och bad, öppnades himlen.22 Den heliga Anden sänkte sig ner över honom i form av en duva, och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”23 Jesus var runt trettio år när han började sin verksamhet. Han ansågs vara son till Josef, som var son till Eli,24 son till Mattat, son till Levi, son till Melki, son till Jannaj, son till Josef,25 son till Mattatias, son till Amos, son till Nahum, son till Hesli, son till Naggaj,26 son till Machat, son till Mattatias, son till Shimi, son till Josek, son till Joda,27 son till Jochanan, son till Resa, son till Serubbabel, son till Shealtiel, son till Ner,28 son till Melki, son till Addi, son till Kosam, son till Elmadam, son till Er,29 son till Josua, son till Elieser, son till Jorim, son till Mattat, son till Levi,30 son till Symeon, son till Juda, son till Josef, son till Jonam, son till Eljakim,31 son till Melea, son till Menna, son till Mattatta, son till Natan, son till David,32 son till Jishaj, son till Oved, son till Boas, son till Salma, son till Nachshon,33 son till Amminadav, son till Admin, son till Arni, son till Hesron, son till Peres, son till Juda,34 son till Jakob, son till Isak, son till Abraham, son till Terach, son till Nachor,35 son till Serug, son till Regu, son till Peleg, son till Ever, son till Shelach,36 son till Kenan, son till Arpakshad, son till Sem, son till Noa, son till Lemek,37 son till Metushelach, son till Henok, son till Jered, son till Mahalalel, son till Kenan,38 son till Enosh, son till Set, son till Adam, son till Gud.

Lukas 3

Hoffnung für alle

från Biblica
1 Es war im 15. Regierungsjahr von Kaiser Tiberius. Pontius Pilatus verwaltete als Statthalter die Provinz Judäa; Herodes[1] herrschte über Galiläa, sein Bruder Philippus über Ituräa und Trachonitis, und Lysanias regierte in Abilene; (Matt 3:1; Mark 1:1)2 Hannas und später Kaiphas waren die Hohenpriester. In dieser Zeit sprach Gott zu Johannes, dem Sohn von Zacharias, der in der Wüste lebte.3 Da machte sich Johannes auf den Weg und zog durch das ganze Gebiet am Jordan. Überall forderte er die Leute auf: »Kehrt um zu Gott und lasst euch von mir taufen! Dann wird er euch eure Sünden vergeben.«[2]4 So erfüllte sich, was im Buch des Propheten Jesaja steht: »Jemand ruft in der Wüste: ›Macht den Weg frei für den Herrn! Räumt alle Hindernisse weg!5 Jedes Tal soll aufgefüllt, jeder Berg und Hügel abgetragen werden, krumme Wege sollen begradigt und holprige Wege eben werden!6 Dann werden alle Menschen sehen, wie Gott Rettung bringt!‹« (Jes 40:3)7 Die Menschen kamen in Scharen zu Johannes, um sich von ihm taufen zu lassen. Aber er hielt ihnen entgegen: »Ihr Schlangenbrut! Wer hat euch auf den Gedanken gebracht, ihr könntet dem kommenden Gericht Gottes entrinnen?8 Zeigt durch Taten, dass ihr wirklich zu Gott umkehren wollt! Bildet euch nur nicht ein, ihr könntet euch damit herausreden: ›Abraham ist unser Vater!‹ Ich sage euch: Gott kann selbst aus diesen Steinen hier Nachkommen für Abraham hervorbringen.9 Schon ist die Axt erhoben, um die Bäume an der Wurzel abzuschlagen. Jeder Baum, der keine guten Früchte bringt, wird umgehauen und ins Feuer geworfen.«10 Da wollten die Leute wissen: »Was sollen wir denn tun?«11 Johannes antwortete: »Wer zwei Hemden hat, soll dem eins geben, der keins besitzt. Und wer etwas zu essen hat, soll seine Mahlzeit mit den Hungrigen teilen.«12 Es kamen auch Zolleinnehmer, die sich taufen lassen wollten. Sie fragten: »Lehrer, und wir? Wie sollen wir uns verhalten?«13 Johannes wies sie an: »Verlangt nur so viel Zollgebühren, wie ihr fordern dürft!«14 »Und was sollen wir tun?«, erkundigten sich einige Soldaten. »Plündert nicht und erpresst niemand! Seid zufrieden mit eurem Sold«, antwortete ihnen Johannes.15 Die Leute ahnten, dass bald etwas geschehen würde, und alle fragten sich, ob nicht Johannes der Christus, der ersehnte Retter, sei.16 Doch Johannes erklärte öffentlich: »Ich taufe euch mit Wasser, aber nach mir wird ein anderer kommen, der viel mächtiger ist als ich. Ich bin nicht einmal würdig, ihm die Schuhe auszuziehen[3]. Er wird euch mit dem Heiligen Geist und mit Feuer taufen.[4]17 Er hat schon die Schaufel in seiner Hand, mit der er die Spreu vom Weizen trennt. Den Weizen wird er in seine Scheune bringen, die Spreu aber wird er in einem Feuer verbrennen, das nie verlöscht.«18 So verkündete Johannes den Menschen die rettende Botschaft Gottes und ermahnte sie darüber hinaus mit vielen anderen Worten.19 Auch Herodes, den Herrscher von Galiläa, wies er scharf zurecht. Denn dieser lebte mit Herodias, der Frau seines Bruders, zusammen. Er schreckte vor keinem Verbrechen zurück.20 Am Ende ging er so weit, dass er Johannes ins Gefängnis werfen ließ.21 Als Johannes wieder einmal viele Menschen taufte, kam auch Jesus und ließ sich taufen. Während er betete, öffnete sich der Himmel, (Matt 3:13; Mark 1:9; Joh 1:32)22 und der Heilige Geist kam wie eine Taube sichtbar auf ihn herab. Gleichzeitig sprach eine Stimme vom Himmel: »Du bist mein geliebter Sohn, über den ich mich von Herzen freue.«23 Jesus trat zum ersten Mal öffentlich auf, als er ungefähr 30 Jahre alt war. Die Leute kannten ihn als den Sohn von Josef. Josefs Vater war Eli, und dessen Vorfahren waren: (Matt 1:1)24 Mattat – Levi – Melchi – Jannai – Josef –25 Mattitja – Amos – Nahum – Hesli – Naggai –26 Mahat – Mattitja – Schimi – Josech – Joda –27 Johanan – Resa – Serubbabel – Schealtiël – Neri –28 Melchi – Addi – Kosam – Elmadam – Er –29 Joschua – Eliëser – Jorim – Mattat – Levi –30 Simeon – Juda – Josef – Jonam – Eljakim –31 Melea – Menna – Mattata – Nathan – David –32 Isai – Obed – Boas – Salmon – Nachschon –33 Amminadab – Admin – Arni – Hezron – Perez – Juda –34 Jakob – Isaak – Abraham – Terach – Nahor –35 Serug – Regu – Peleg – Eber – Schelach –36 Kenan – Arpachschad – Sem – Noah – Lamech –37 Metuschelach – Henoch – Jered – Mahalalel – Kenan –38 Enosch – Set – Adam – und dieser stammte von Gott.