1HERRENS ord kom till Jeremia en andra gång, medan han fortfarande satt inspärrad på vaktgården:2”Så säger HERREN, han som skapade jorden[1], HERREN, som formade och fastställde den – HERREN är hans namn:3’Ropa till mig, så ska jag svara dig och berätta för dig stora och ofattbara ting som du inte känner till.’4För så säger HERREN, Israels Gud, om husen i denna stad och om judakungarnas palats som rivits ner för belägringsvallarnas och svärdets skull,[2]5om dem som har kommit hit för att strida mot kaldéerna: ’De ska fyllas med döda kroppar av de människor som jag dödat i min vrede och förbittring. Jag har dolt mitt ansikte för denna stad för all deras ondskas skull.6Se, jag ska ge läkedom och helande, jag ska bota dem och låta dem njuta av fred och trygghet i överflöd.7Jag ska föra Juda och Israel tillbaka från deras exil och bygga upp dem så att de blir som förut.8Jag ska rena dem från all den synd de begått mot mig och förlåta dem alla synder de begått mot mig och genom vilka de gjort uppror mot mig.9Då kommer staden att bli till heder för mig, till glädje, pris och ära inför alla jordens folk, när de får höra allt det goda jag gör för dem. De kommer att förskräckas och darra för allt det goda jag gör och för den välgång jag ger den.’ ”10Så säger HERREN: ”Än en gång ska man på denna plats, som ni säger vara ödelagd, utan människor och djur, i städerna i Juda och på Jerusalems gator, som är tomma, utan människor och djur, höras11glada röster, jubelrop och bröllopsglädje, rop från dem som bär fram tackoffer i HERRENS hus och säger: ’Prisa härskarornas HERRE, för HERREN är god, och hans nåd består för evigt.’ Jag ska återställa landets lycka som det en gång var, säger HERREN.12Så säger härskarornas HERRE: ’På denna plats, som nu är öde, utan människor och djur, och i alla dess städer ska än en gång finnas betesmarker där herdar kan låta sina hjordar vila.13I bergsbygdens, i Låglandets och i Negevs städer, i Benjamins land, i trakten runt Jerusalem och i Judas städer ska hjordar åter ströva omkring och herdar räkna in sina får,’ säger HERREN.
Löftet om det rättfärdiga skottet från Davids ätt
14Det ska komma en tid, säger HERREN, då jag ska uppfylla det goda som jag lovat folket i Israel och Juda.15På den tiden och den dagen ska jag låta ett rättfärdigt skott växa upp åt David. Han ska göra det som är rätt och rättfärdigt i landet.16På den tiden ska Juda räddas och Jerusalem leva i trygghet. Då ska stadens namn vara ’HERREN vår rättfärdighet.’ ”17För så säger HERREN: ”Aldrig ska det saknas en ättling till David på Israels tron.18Det ska heller aldrig saknas levitiska präster som inför mig dagligen offrar brännoffer och bränner matoffer och bär fram slaktoffer.”19HERRENS ord kom till Jeremia:20”Så säger HERREN: ’Inte förrän ni kan bryta mitt förbund med dagen och natten, så att dag och natt inte längre kommer i sin vanliga ordning,21kan mitt förbund med min tjänare David brytas, så att han inte längre har någon av sina ättlingar som regerar på hans tron, och likadant med de levitiska prästerna, mina tjänare.22Lika oräkneliga som stjärnorna på himlen och som sanden i havet som inte kan mätas ska jag låta min tjänare Davids ättlingar bli, och likaså leviterna som tjänstgör inför mig.’ ”23HERRENS ord kom till Jeremia:24”Har du inte märkt vad detta folk säger: ’De båda släkter som HERREN utvalde har han förkastat’. De föraktar mitt folk och betraktar det inte längre som en nation.25Så säger HERREN: ’Om jag inte har ingått ett förbund med dag och natt och fastställt en ordning för himmel och jord,26då kan jag förkasta ättlingarna till Jakob och David, min tjänare, så att jag inte utser någon av hans ättlingar till att regera över Abrahams, Isaks och Jakobs efterkommande. Jag ska återupprätta deras lycka och förbarma mig över dem.’ ”
1Während Jeremia im Wachhof gefangen gehalten wurde, redete der HERR ein zweites Mal mit ihm:2»So spricht der HERR, der allmächtige Gott, der bewirkt, was er will, und lenkt, was er geplant hat[1]:3Rufe zu mir, dann will ich dir antworten und dir große und geheimnisvolle Dinge zeigen, von denen du nichts weißt!4-5Ihr Einwohner von Jerusalem, hört meine Botschaft: Ihr habt Teile des Königspalasts und anderer Häuser der Stadt abgerissen. Ihr wolltet die Steine und Balken dazu verwenden, euch gegen die angreifenden Babylonier mit ihren Belagerungswällen zu schützen. Doch ich, der HERR, der Gott Israels, sage euch: In den Ruinen dieser Häuser werden überall die Leichen der Gefallenen liegen, die ich in meinem glühenden Zorn umkommen lasse. Denn wegen ihrer Bosheit habe ich mich von dieser Stadt abgewandt.6Doch ich werde Jerusalem wiederherstellen und ihre Wunden heilen. Dann lasse ich dauerhaften Frieden und Sicherheit bei euch einkehren.7Ja, ich wende das Schicksal Judas und Israels zum Guten und baue das Land wieder auf wie früher.8Mein Volk werde ich von aller Schuld reinwaschen. Sie haben mir die Treue gebrochen und gegen mich gesündigt, doch ich will ihnen vergeben!9Dann werde ich mich über Jerusalem freuen, die Stadt wird mir Ruhm und Ehre bringen; ja, alle Völker werden mich preisen, wenn sie hören, wie viel Gutes ich Jerusalem tue. Sie werden von Ehrfurcht überwältigt sein, weil ich der Stadt Glück und Frieden schenke.10Ihr sagt: ›Unsere Stadt ist verwüstet, es leben keine Menschen und Tiere mehr darin.‹ Ja, ihr habt recht: Die Städte Judas und die Straßen Jerusalems sind wie ausgestorben. Doch ich, der HERR, verspreche euch:11Überall wird wieder Freude und Jubel herrschen, es wird fröhliche Hochzeitsfeiern geben. Ihr werdet hören, wie die Menschen mich preisen und sagen: ›Lobt den HERRN, den allmächtigen Gott, denn er ist gut, und seine Gnade hört niemals auf!‹ Ihr werdet sehen, wie sie wieder in den Tempel gehen, um mir Dankopfer darzubringen. Ja, ich wende das Schicksal eures Landes zum Guten, so wie es früher war. Mein Wort gilt!12So spricht der HERR, der allmächtige Gott: Jetzt ist eure Stadt verwüstet, von Menschen und Tieren verlassen. Aber hier und in den anderen Städten wird es wieder Weideplätze geben, auf denen Hirten ihre Herden lagern lassen.13In den Städten des Berglandes und des Hügellandes im Westen, in der Wüste Negev im Süden, im Stammesgebiet von Benjamin, in den Dörfern um Jerusalem und in den Städten Judas – überall werden die Hirten wieder ihre Schafe zählen. Das verspreche ich, der HERR.«
Gottes Bund ist unumstößlich
14»So spricht der HERR: Es kommt die Zeit, da erfülle ich meine Verheißung für Israel und Juda.15In jenen Tagen werde ich einen König aus der Nachkommenschaft von David hervorgehen lassen, den man wirklich als gerecht bezeichnen kann[2]. Er wird in seinem Land für Recht und Gerechtigkeit sorgen.16Unter seiner Regierung wird Juda Hilfe finden und Jerusalem in Sicherheit leben. ›Der HERR ist unsere Gerechtigkeit‹, so wird man Jerusalem nennen.17Ich, der HERR, sage euch: Immer wird ein Nachkomme Davids als König über Israel regieren.18Und aus dem Stamm Levi werden immer Priester kommen, die mir dienen und regelmäßig Brandopfer, Speiseopfer und andere Opfergaben darbringen.«19Wieder empfing Jeremia eine Botschaft vom HERRN:20»So spricht der HERR: Ich habe mit dem Tag und der Nacht einen Bund geschlossen, dass sie zur rechten Zeit aufeinander folgen; niemand kann diese Ordnung umstoßen.21Auch mit meinem Diener David habe ich einen Bund geschlossen, dass immer einer seiner Nachkommen als König regieren wird, ebenso mit den Priestern aus dem Stamm Levi, dass sie mir immer dienen werden. Diese Bündnisse kann niemand aufheben.22Ich lasse die Nachkommen von David und die Nachkommen der Leviten so zahlreich werden wie die Sterne am Himmel und so unermesslich wie den Sand am Meer.«23Dann sprach der HERR zu Jeremia:24»Hast du gehört, was die Leute sagen? ›Der HERR hat Israel und Juda als sein Volk erwählt, aber jetzt hat er es verstoßen!‹ Mit Verachtung schauen sie auf die Israeliten herab, als wären sie gar kein Volk mehr.25Doch ich, der HERR, sage: Meinen Bund mit dem Tag und der Nacht werde ich niemals brechen, und die Ordnungen von Himmel und Erde lasse ich für alle Zeiten gelten.26Genauso sicher könnt ihr sein, dass ich die Nachkommen von Jakob und David nie verstoßen werde; immer wird einer von ihnen König sein über das Volk Abrahams, Isaaks und Jakobs. Dann will ich ihr Schicksal wieder zum Guten wenden und Erbarmen mit ihnen haben.«