Jeremia 41

nuBibeln

från Biblica
1 Men i sjunde månaden kom Ismael, Netanjas son och Elishamas sonson, som var av kunglig släkt och en av hovmännen, med tio män till Gedalja, Achikams son, i Mispa. Medan de åt tillsammans2 reste sig Ismael, Netanjas son, och hans tio män, drog sina svärd och dödade Gedalja, son till Achikam och sonson till Shafan, han som den babyloniske kungen satt över landet.3 Sedan dödade Ismael också alla judar som var hos Gedalja i Mispa, samt de kaldeiska soldater som befann sig där.4 Dagen efter mordet på Gedalja, innan någon ännu visste om det,5 kom åttio män från Shekem, Shilo och Samaria. De hade rakat av sig skägget, rivit sönder sina kläder och ristat sig. De hade med sig matoffer och rökelse, som de skulle bära fram i HERRENS hus.6 Ismael, Netanjas son, gick ut från Mispa för att möta dem och grät medan han gick. När han mötte dem sa han: ”Kom med till Gedalja, Achikams son!”7 När de hade kommit in i staden, dödade Ismael, Netanjas son, och hans män dem och kastade dem i en brunn.8 Men bland dem var tio män som sa till Ismael: ”Döda oss inte, för ute på fältet har vi gömt undan vete, korn, olja och honung.” Då lät han bli att döda dem med de övriga.9 Brunnen, som Ismael hade kastat de mäns kroppar i som han dödat förutom Gedalja, var den brunn som kung Asa hade låtit göra i försvar mot Basha, Israels kung. Den fyllde nu Ismael, Netanjas son, med de döda.10 Ismael tog till fånga allt folk som var kvar i Mispa, kungadöttrarna och allt annat folk som var kvar där och som Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, hade anförtrott åt Gedalja, Achikams son. Ismael, Netanjas son, tillfångatog dem och drog bort för att gå över till ammoniterna.11 Men när Jochanan, Kareachs son, och de andra arméofficerarna som var med honom fick höra om allt det onda Ismael, Netanjas son, hade gjort,12 tog de alla sina män och gav sig iväg för att strida mot Ismael, Netanjas son. De fick tag i honom vid den stora dammen i Givon.13 När allt folket Ismael hade med sig såg Jochanan, Kareachs son, och de andra arméofficerarna, blev de glada.14 Allt folk som Ismael hade tagit till fånga från Mispa vände sig och gick över till Jochanan, Kareachs son.15 Men Ismael, Netanjas son, flydde undan Jochanan med åtta av sina män och tog sig till ammoniterna.16 Jochanan, Kareachs son, och arméofficerarna som var med honom, tog med sig resten av folket, alla som Ismael, Netanjas son, hade fört bort från Mispa som fångar efter att ha mördat Gedalja, Achikams son: soldater, kvinnor, barn och hovmän som han hade hämtat tillbaka från Givon.17 De gav sig av och stannade i Gerut[1] Kimham i närheten av Betlehem, för att sedan fortsätta vidare till Egypten18 undan kaldéerna. De var rädda för dem, eftersom Ismael, Netanjas son, hade dödat Gedalja, Achikams son, som kungen av Babylonien hade satt över landet.

Jeremia 41

Gute Nachricht Bibel 2018

från Deutsche Bibelgesellschaft
1 Im siebten Monat desselben Jahres kam Jischmaël, der Sohn von Netanja und Enkel von Elischama, in Begleitung von zehn anderen Männern zu Gedalja nach Mizpa. Jischmaël gehörte zur königlichen Familie und war einer der höchsten Offiziere des Königs gewesen. Während sie alle miteinander aßen, (2 Kung 25:25)2 standen Jischmaël und seine Begleiter auf, zogen ihre Schwerter und töteten Gedalja, den der Babylonierkönig zum Statthalter für das Land eingesetzt hatte.3 Jischmaël brachte auch die anderen Männer aus Juda um, die bei Gedalja in Mizpa waren, und ebenso die babylonischen Kriegsleute, die er dort fand.4 Am folgenden Tag – noch hatte niemand erfahren, dass Gedalja von Jischmaël ermordet worden war –5 näherten sich Mizpa achtzig Männer. Zum Zeichen der Trauer waren ihre Bärte abgeschnitten, ihre Kleider zerrissen, ihre Haut blutig geritzt. Sie kamen aus Sichem, Schilo und Samaria und wollten nach Jerusalem, um Weihrauch und andere Opfergaben zum Tempel des HERRN zu bringen.6 Jischmaël ging weinend aus Mizpa hinaus ihnen entgegen und lud sie ein: »Kommt zu Gedalja, dem Sohn Ahikams!«7 Als die Männer aber in der Stadt waren, wurden sie von Jischmaël und seinen Leuten niedergemetzelt und ihre Leichen in eine Zisterne geworfen.8 Nur zehn von ihnen wurden verschont. Sie hatten zu Jischmaël gesagt: »Töte uns nicht! Wir zeigen dir, wo wir auf dem Feld Vorräte versteckt haben: Weizen und Gerste, Öl und Honig.«9 Die Zisterne, in die Jischmaël die Leichen der Ermordeten werfen ließ, war dieselbe große[1] Zisterne, die König Asa von Juda hatte aushauen lassen, als er gegen Bascha, den König von Israel, Krieg führte. Jetzt füllte Jischmaël, der Sohn von Netanja, sie ganz mit Leichen. (1 Kung 15:16)10 Den Rest der Bevölkerung von Mizpa und auch die Töchter des Königs von Juda, alle, die Nebusaradan, der Befehlshaber der Leibwache, in die Obhut Gedaljas gegeben hatte, nahm Jischmaël gefangen und zog ab, um mit ihnen auf ammonitisches Gebiet hinüberzugelangen.11 Als Johanan, der Sohn Kareachs, und die anderen Truppenführer hörten, was Jischmaël getan hatte,12 verfolgten sie ihn mit allen ihren Männern und holten ihn beim großen Teich von Gibeon ein. (2 Sam 2:13)13 Die Leute, die Jischmaël aus Mizpa mitgeschleppt hatte, freuten sich, als sie Johanan und die anderen Truppenführer kommen sahen.14 Sie kehrten Jischmaël den Rücken und liefen zu Johanan, dem Sohn Kareachs, über.15 Jischmaël entkam mit acht seiner Männer und ging zu den Ammonitern.16 Johanan, der Sohn Kareachs, und die anderen Truppenführer übernahmen nun die Verantwortung für die Leute, die Jischmaël nach dem Mord an Gedalja aus Mizpa weggeführt hatte und die sie ihm bei Gibeon abgejagt hatten. Es waren Männer, Frauen und Kinder, und unter den Männern auch Hofbeamte und Kriegsleute.17 Sie alle flohen nach Süden bis zur Herberge Kimhams bei Betlehem. Dort machten sie vorläufig halt, um dann weiter nach Ägypten zu ziehen.18 Sie hatten Angst vor den Babyloniern, denn Jischmaël hatte Gedalja ermordet, den der Babylonierkönig zum Statthalter für Juda eingesetzt hatte. (Jer 42:11)