1Brännofferaltaret tillverkade han också av akacieträ, 2,5 meter i kvadrat och 1,5 meter högt. (2 Mos 27:1)2I vart och ett av de fyra hörnen gjorde han ett horn gjort i ett stycke med altaret. Altaret drog han över med koppar.3Alla tillbehör till altaret gjorde han i koppar, askkärl, skovlar, skålar, gafflar och fyrfat.4Han gjorde också ett galler, ett kopparnät, som sattes nertill under altarlisten och räckte upp till halva höjden av altaret.5Han göt fyra ringar som hållare för bärstänger i de fyra hörnen på kopparnätet.6Han gjorde bärstängerna av akacieträ och drog över dem med koppar.7Dem sköt han in i ringarna på altarets sidor så att altaret kunde bäras. Altaret gjorde han av plankor och lämnade det öppet inuti.
Tvättfatet
8Till tvättfatet och ställningen som båda var av koppar använde han speglar[1], gåvor från de kvinnor som tjänstgjorde vid ingången till uppenbarelsetältet. (2 Mos 30:18)
Förgården byggs
9Sedan gjorde han förgården. På den södra sidan gjordes 50 meter långa förhängen av tvinnat fint lingarn (2 Mos 27:9)10med 20 stolpar och 20 socklar av koppar. Stolparnas krokar och band gjordes av silver.11På den norra sidan gjordes också 50 meter långa förhängen, med 20 stolpar och 20 socklar av koppar och med krokar och band av silver.12På den västra sidan gjordes 25 meter långa förhängen med tio stolpar och tio socklar med hakar och band av silver.13Den östra sidan var också 25 meter lång.14Förhängena där var sju och en halv meter åt ena hållet, med tre stolpar och tre socklar.15Likaså var de sju och en halv meter åt andra hållet, med tre stolpar och tre socklar.16Alla förhängen runt förgården var gjorda av tvinnat fint lingarn.17Stolparnas socklar var av koppar, och alla hakar och band var av silver, och stolphuvudena överdrogs också med silver. Alla förgårdens stolpar hade band av silver.18Förhänget för ingången till förgården var gjort i brokig vävnad av blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn. Det var 10 meter långt och 2,5 meter högt, efter tygets bredd, i likhet med förhänget runt förgården.19Till det gjordes fyra stolpar med fyra socklar av koppar och med hakar och band av silver och stolphuvudena var också överdragna med silver.20Alla pluggar som användes till boningen och förgården var av koppar.
Materialåtgång till boningen
21Följande är en sammanfattning av hur mycket som användes till boningen, förbundstecknets boning, sammanställd på Moses befallning genom leviternas försorg och under ledning av Itamar, prästen Arons son.22Besalel, Uris son och sonson till Hur av Judas stam, hade gjort allting såsom HERREN hade befallt Mose.23Som medhjälpare hade han Oholiav, Achisamaks son, av Dans stam. Denne var också en kunnig yrkesman och skicklig i snideri och design och i att väva konstvävnad med blått, purpurrött, karmosinrött och fint lingarn.24Folket gav offergåvor av guld till en vikt av drygt ett ton, och allt detta användes till boningen med dess tillbehör.[2]25Silvret som menigheten gav vid folkräkningen vägde tre och ett halvt ton,26sex gram per man för var och en som fyllt tjugo år, sammanlagt 603 550 män.27Till socklarna för helgedomens väggar och socklarna för förhänget gick det åt närmare tre och ett halvt ton silver, 34 kilo till varje sockel.28De 20 kilo som var kvar användes att överdra stolphuvudena med och till hakarna och banden.29Som offergåva hade också getts närmare två och ett halvt ton koppar30vilket användes till socklarna vid uppenbarelsetältets ingång och till kopparaltaret med kopparnätet och altarets övriga tillbehör,31samt till socklarna runt förgården och socklarna till förgårdens port samt till alla pluggar till boningen och förgården.
1Weiter machte Bezalel aus Akazienholz den Altar für die Brandopfer, zweieinhalb Meter lang und ebenso breit und eineinhalb Meter hoch. (2 Mos 27:1)2An seinen oberen Ecken hatte er vier Hörner, die mit ihm aus einem Stück gefertigt waren. Der ganze Altar wurde außen mit Bronze überzogen.3Bezalel ließ auch die zugehörigen Geräte herstellen, alle aus Bronze: die Schalen zum Auffangen des Blutes, die Fleischgabeln und Kohlenbecken sowie die Schaufeln und Kübel zum Beseitigen der Asche.4-5Für den Transport wurde der Altar auf seinen vier Seiten mit einem gitterförmigen Bronzerahmen eingefasst, der vom Boden bis zur halben Höhe reichte und dort auf die Einfassung traf, die außen rings um den Altar lief. An den vier Ecken dieses Rahmens wurde je ein bronzener Ring angebracht, um die Tragstangen hindurchzustecken.6Die Tragstangen wurden aus Akazienholz gefertigt, mit Bronze überzogen7und durch die Ringe gesteckt. Der Altar war innen hohl, da er aus Brettern zusammengefügt war.
Das Wasserbecken
8Weiter machte Bezalel das Becken aus Bronze und seinen bronzenen Untersatz. Er fertigte beides aus den Bronzespiegeln der Frauen, die am Eingang des Heiligen Zeltes ihren Dienst verrichteten. (2 Mos 30:18; 1 Sam 2:22)
Die Abgrenzung des heiligen Bereichs
9-17Als Abgrenzung des Vorhofs machte Bezalel leinene Planen und Säulen, zwischen denen sie angebracht werden sollten. Auf der Nord- und Südseite waren es je zwanzig Säulen auf jeweils fünfzig Meter Länge, auf der Westseite zehn Säulen auf fünfundzwanzig Meter. Die Säulen erhielten bronzene Sockel; die Haken und Stangen zum Befestigen der Tücher wurden aus Silber gemacht. Auf der Ostseite kamen links und rechts des Eingangs je drei Säulen auf einer Breite von jeweils siebeneinhalb Metern. Die Kapitelle der Säulen waren mit Silber überzogen. (2 Mos 27:9)18-19Den Vorhang am Eingang machten die Männer aus gezwirntem Leinen und webten blaue, rote und karmesinrote Wollfäden hinein. Er wurde zwischen vier Säulen aufgehängt, die genau wie die übrigen Säulen gefertigt waren; seine Höhe war wie die der gesamten Abgrenzung zweieinhalb Meter.20Alle Pflöcke, die das Zelt und die Abgrenzung halten sollten, wurden aus Bronze hergestellt.
Summe der aufgewendeten Metalle
21-23Bezalel, der Sohn von Uri und Enkel von Hur aus dem Stamm Juda, hatte nun alle Anweisungen ausgeführt, die Mose vom HERRN bekommen hatte. Oholiab, der Sohn Ahisamachs aus dem Stamm Dan, war ihm dabei zur Seite gestanden, ein erfahrener Handwerker, der sich insbesondere auf das kunstvolle Weben und Sticken mit blauer, roter und karmesinroter Wolle und gezwirntem Leinen verstand. Da befahl Mose dem Priester Itamar, dem Sohn Aarons, mithilfe der Leviten eine Aufstellung zu machen, wie viel Gold, Silber und Bronze für das Heilige Zelt, die Wohnstätte des Bundesgesetzes, aufgewendet worden war.24Die Goldmenge, die für das Heiligtum gespendet und bei seiner Herstellung verarbeitet worden war, betrug mehr als 29 Zentner,[1] gewogen nach dem Gewicht des Heiligtums.25-26Die 603550 Männer der Gemeinde, die 20 Jahre und älter waren, hatten jeder ein halbes Silberstück beigesteuert; das machte nach dem Gewicht des Heiligtums zusammen über 100 Zentner Silber. (2 Mos 30:11)27Genau 100 Zentner wurden für die hundert silbernen Bodenplatten verbraucht, die die Wandbretter des Heiligtums trugen; auf jede Platte kam ein Zentner Silber.28Aus den darüber hinausgehenden 13 Kilo wurden die silbernen Haken und Stangen und die Verkleidung der Kapitelle hergestellt.29Die gestiftete Kupfermenge betrug fast 71 Zentner.30-31Daraus fertigten sie den Metallüberzug und den Rahmen des Brandopferaltars und alle zum Altardienst nötigen Geräte sowie die Sockel der Säulen am Eingang des Zeltes und der Säulen rund um den Vorhof, und schließlich noch die Pflöcke, mit denen das Zelt und die Abgrenzung des Vorhofs befestigt wurden.