1Mina kära, tro inte alla andar utan pröva dem, om de kommer från Gud, för många falska profeter har gått ut över världen.2Så här kan ni avgöra om det är Guds Ande: varje ande som erkänner att Jesus Kristus har blivit en verklig människa är från Gud.[1]3Men den som inte erkänner Jesus är inte från Gud. Han är från antikrist[2], som ni vet ska komma och som redan finns i världen. (1 Joh 2:18)4Mina barn, ni är från Gud och har segrat över dem. Han som finns i er är ju större än den som finns i världen.5De är från världen och talar på världens vis, och därför lyssnar världen på dem.6Men vi är från Gud. Och den som känner Gud lyssnar på oss, medan den som inte tillhör Gud inte lyssnar på oss. Genom detta kan vi känna igen sanningens Ande och villfarelsens ande.
Kärleken kommer från Gud
7Mina kära, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Den som älskar är född av Gud och känner Gud.8Men den som inte älskar känner inte Gud, för Gud är kärlek.9Så uppenbarades Guds kärlek bland oss: han sände sin ende Son till världen för att vi skulle få liv genom honom.10Detta är kärleken, inte att vi älskade Gud utan att han älskade oss och sände sin son som försoningsoffer för våra synder.11Mina kära, eftersom Gud älskade oss så mycket, måste också vi älska varandra.12Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra, förblir Gud i oss, och hans kärlek är fullkomnad i oss.13Han har gett oss sin Ande. Därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss.14Vi har själva sett och kan vittna om att Fadern sände sin Son för att rädda världen.15Om någon bekänner att Jesus är Guds Son, förblir Gud i honom och han i Gud.16Vi har lärt känna Guds kärlek gentemot oss, och vi tror på hans kärlek. Gud är kärlek, och den som förblir i denna kärlek förblir i Gud och Gud i honom.17I detta har kärleken fullkomnats hos oss, att vi får vara frimodiga på domens dag, för så som han är, så är också vi här i världen.18Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver bort rädslan. Rädsla hör nämligen ihop med straff, och den som fortfarande är rädd har inte blivit fullkomlig i kärleken.19Vi älskar därför att han först älskade oss.20Om någon säger: ”Jag älskar Gud”, men hatar sin bror, då ljuger han. För om någon inte älskar sin bror som han har sett, hur kan han då älska Gud, som han aldrig har sett?21Det bud har vi fått av honom är att den som älskar honom också måste älska sin bror.
1Ihr Lieben, glaubt nicht allen, die vorgeben, Botschaften des Geistes zu verkünden![1] Prüft sie, ob der Geist Gottes aus ihnen redet. Denn diese Welt ist voll von falschen Propheten. (Matt 7:15; 1 Thess 5:21; 1 Joh 2:18)2An folgendem Merkmal könnt ihr erkennen, ob es sich um den Geist Gottes handelt: Wer bekennt, dass Jesus Christus ein Mensch von Fleisch und Blut wurde, hat den Geist Gottes. (Joh 1:14; 1 Kor 12:3)3Wer das leugnet,[2] aus dem redet nicht der Geist Gottes, sondern der Geist des Antichrist. Ihr habt gehört, dass er in die Welt kommen soll, und er ist schon da. (1 Joh 2:18; 1 Joh 2:22)4Aber ihr, meine Kinder, stammt von Gott und habt die falschen Propheten besiegt. Er, der in euch wirkt, ist mächtiger als der, der diese Welt regiert. (1 Joh 5:5)5Sie stammen aus der Welt und reden die Sprache der Welt. Deshalb hört die Welt auf sie.6Aber wir stammen von Gott, und wer Gott kennt, hört auf uns. Wer nicht von Gott stammt, hört nicht auf uns. So können wir den Geist der Wahrheit vom Geist des Irrtums unterscheiden. (1 Joh 2:4; 1 Joh 3:1)
Gottes Liebe zu uns: Quelle der brüderlich-schwesterlichen Liebe
7Ihr Lieben, wir wollen einander lieben, denn die Liebe kommt von Gott! Wer liebt, hat Gott zum Vater und kennt ihn.8Wer nicht liebt, hat Gott nicht erkannt; denn Gott ist Liebe.9Dadurch ist Gottes Liebe unter uns offenbar geworden, dass er seinen einzigen Sohn in die Welt sandte. Durch ihn wollte er uns das neue Leben schenken. (Joh 3:16)10Das Einzigartige an dieser Liebe ist: Nicht wir haben Gott geliebt, sondern er hat uns geliebt. Er hat seinen Sohn gesandt, damit er durch seinen Tod Sühne leiste für unsere Schuld.[3] (1 Joh 2:2; 1 Joh 3:5)11Ihr Lieben, wenn Gott uns so sehr geliebt hat, dann müssen auch wir einander lieben. (Joh 13:34; 1 Joh 3:11; 1 Joh 4:21; 2 Joh 1:5)12Niemand hat Gott je gesehen. Aber wenn wir einander lieben, lebt Gott in uns. Dann hat seine Liebe bei uns ihr Ziel erreicht. (Joh 1:18; 1 Joh 2:5; 1 Joh 4:17)13Dass wir in Gott leben und er in uns, wissen wir, weil er uns Anteil an seinem Geist gegeben hat. (Joh 14:16; Rom 8:4; Rom 8:9; Rom 8:14)14Wir haben es selbst gesehen und sind Zeugen dafür, dass der Vater seinen Sohn gesandt hat als den Retter der Welt. (Joh 4:25; Joh 15:27)15Wer sich zu Jesus als dem Sohn Gottes bekennt, in dem lebt Gott und er lebt in Gott. (1 Joh 2:23)16Wir jedenfalls haben erkannt und halten im Glauben daran fest, dass Gott uns liebt. Gott ist Liebe. Wer in der Liebe lebt, lebt in Gott und Gott lebt in ihm. (Joh 15:4)17Auch darin hat die Liebe Gottes bei uns ihr Ziel erreicht, dass wir dem Tag des Gerichts voller Zuversicht entgegensehen; denn so wie Christus mit dem Vater verbunden ist, so sind ja auch wir es in dieser Welt. (Joh 3:18; Joh 5:24; 1 Joh 3:21; 1 Joh 4:12)18Die Liebe kennt keine Angst. Wahre Liebe vertreibt die Angst. Wer Angst hat und vor der Strafe zittert, bei dem hat die Liebe ihr Ziel noch nicht erreicht.19Wir lieben, weil Gott uns zuerst geliebt hat.20Wenn jemand behauptet: »Ich liebe Gott«, und dabei seinen Bruder oder seine Schwester[4] hasst, dann lügt er. Wenn er seine Glaubensgeschwister, die er sieht, nicht liebt, dann kann er Gott, den er nicht sieht, erst recht nicht lieben. (1 Joh 2:9)21Gott gab uns dieses Gebot: Wer ihn liebt, muss auch seinen Bruder und seine Schwester lieben. (Mark 12:29; 1 Joh 4:11)