Guds storhet och makt och människans ställning i skapelsen
1För körledaren, enligt gittit.[1] En psalm av David.2HERRE, vår Herre, hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden! Din härlighet når högre än alla himlar!3Ut ur munnarna på barn och spädbarn har du instiftat makt för att tysta ovännen och hämnaren.[2] (Matt 21:16)4När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har satt där uppe,5vad är då en människa, att du tänker på henne, en människoson[3], att du lägger märke till honom? (Matt 16:27)6Du gjorde honom lite lägre än Gud[4] och krönte honom med härlighet och ära. (2 Mos 22:8; Heb 2:6)7Du satte honom att härska över allt du har skapat, du lade allt under hans fötter,8får, oxar, vilda djur,9himlens fåglar, havets fiskar och allt som vandrar på havets stigar.10HERRE, vår Herre, hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!
1-2Herre, vår Gud, ditt namns storhet uppfyller hela jorden och fyller himlen till brädden.3Till och med de små barnen sjunger lovsång till dig av hela sitt hjärta, och deras föredöme tystar dina fiender!4När jag ser din himmel och det du format med dina händer, månen och stjärnorna, som du har skapat5då kan jag inte fatta att du bryr dig om en ynklig liten människa, att du över huvud taget lägger märke till henne!6Och ändå har du gjort henne till skapelsens krona, och krönt henne med ära och härlighet. Bara du själv står över henne.7Du har satt henne att härska över allt du har skapat,8får, oxar, vilda djur,9fåglar, fiskar och allt liv i havet.10Herre, vår Herre, ditt namns storhet uppfyller hela jorden!