1Allt har sin tid, varje sak under himlen sin tidpunkt:2En tid att födas och en tid att dö, en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,3en tid att döda och en tid att hela, en tid att riva ner och en tid att bygga upp,4en tid att gråta och en tid att skratta, en tid att sörja och en tid att dansa,5en tid att kasta stenar och en tid att samla stenar, en tid att kramas och en tid att låta bli att kramas,6en tid att söka och en tid att tappa bort, en tid att behålla och en tid att kasta bort,7en tid att riva sönder och en tid att sy ihop, en tid att vara tyst och en tid att tala,8en tid att älska och en tid att hata, en tid för krig och en tid för fred.9Vad får då arbetaren ut av sin möda?10Jag har sett den börda som Gud lagt på människan.11Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i deras hjärtan,[1] men människan kan ändå inte fatta Guds gärningar från början till slut.12Jag insåg att det inte fanns något bättre för dem än att vara glada och göra gott under sitt liv.13Och var och en som kan äta och dricka och finna tillfredsställelse i all sin möda har det också som en gåva från Gud.14Jag vet att vad Gud gör består för evigt. Ingenting kan läggas till eller dras ifrån. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom.15Det som finns har redan varit, det som ska komma har redan funnits. Gud kallar fram det förflutna.
Meningslöshet och ondska finns överallt
16Dessutom såg jag under solen att på rättsplatsen satt orätt, på rättfärdighetens plats orätt.17Jag sa för mig själv: ”Gud dömer både den rättfärdige och den gudlöse. För det finns en tid för allt som sker och för varje handling.”18Jag sa vidare för mig själv: ”Så är det för människornas skull. Gud prövar dem, för att de ska inse att de inte är bättre än djuren.19Människor och djur har samma öde. Den ene dör liksom den andre, och båda har samma livsande. Människan har inget företräde framför djuren. Allting är meningslöst.20Alla går mot samma mål – till den jord som de har kommit ifrån måste de vända tillbaka.21Vem vet om människans ande stiger uppåt och djurens ande far ner i jorden?”22Jag förstod att det inte fanns något bättre för människan än att hon gläder sig över sitt arbete, för det är hennes del. Vem kan vägleda henne till att se vad som ska komma efter henne?
1Allt har sin rätta tid:2En tid att födas, En tid att döEn tid att planteraEn tid att skörda3En tid att dödaEn tid att helaEn tid att förstöraEn tid att bygga upp4En tid att gråtaEn tid att skrattaEn tid att sörjaEn tid att dansa5En tid att röja bort stenarEn tid att samla stenarEn tid att kramasEn tid att låta bli att kramas6En tid att hittaEn tid att tappa bortEn tid att behållaEn tid att kasta bort7En tid att riva sönderEn tid att sy ihopEn tid att vara tystEn tid att tala8En tid att älskaEn tid att hataEn tid för krigEn tid för fred.9Vad får man då egentligen ut av sitt arbete?10Jag har tänkt på det när jag ser allt det arbete som Gud har gett människan.11Allt har sin rätta tid och plats. Men även om Gud har lagt evigheten i människornas hjärtan, kan hon ändå inte överblicka allt vad Gud gör.12Därför drog jag den slutsatsen, att för det första finns det inget bättre för människan än att vara glad och njuta av livet så länge det varar.13Och för det andra, att om hon kan äta och dricka och vara glad, trots att hon släpar och sliter, så är det också en gåva från Gud.14Och en sak vet jag bestämt, och det är att vad Gud än gör så består det för evigt. Ingenting kan läggas till eller dras ifrån. Guds avsikt med detta är att människan ska visa honom respekt.15Allt som finns, det fanns för längesedan, och allt som händer nu har hänt förut. Gud låter sådant som ligger långt tillbaka i tiden hända gång på gång.16Dessutom har jag lagt märke till att brottsligheten breder ut sig och att orättfärdigheten överallt har trängt undan rättvisan. Till och med domstolarna är korrumperade.17Jag sa för mig själv: "En gång kommer Gud att döma allt vad människan gör, både gott och ont."18Då insåg jag att Gud låter världen fortsätta på sitt syndiga sätt, så att han ska kunna pröva människosläktet, och människorna ska inse att de inte är bättre än djuren.19Både människor och djur andas ju samma luft, och alla dör de. Människan har inget företräde framför djuren.20Alla går mot samma mål - till den jord som de har kommit ifrån och måste vända tillbaka till.21Vem kan bevisa att människans ande stiger uppåt och djurens ande far ner i jorden?22Därför förstod jag att det inte kunde finnas något bättre för människorna än att de var lyckliga i sin uppgift, för vem kan se in i framtiden? Låt dem därför vara glada för stunden.