1Detta är HERRENS ord som kom till profeten Jeremia om filistéerna, innan farao intog Gaza.2Så säger HERREN: ”Se, vattnet stiger i norr och blir till en översvämmande flod. Det översvämmar landet och allt som finns där, städerna och dem som bor i dem. Människorna ropar och alla invånarna i landet klagar,3när hingstarnas hovar klapprar, hans vagnar dånar och hjulen mullrar. Föräldrarna ser sig inte om efter barnen, de är handlingsförlamade.4För dagen är inne då alla filistéer utplånas och alla som är kvar för att hjälpa Tyros och Sidon förgörs. HERREN ska förgöra filistéerna, kvarlevan från Kaftors[1] ö.5Gazas huvud ska rakas och Ashkelon jämnas med marken. Du kvarlevan i deras dal,[2] hur länge ska du rista dig själv?6’Du HERRENS svärd, när ska du äntligen få ro? Dra dig tillbaka i din skida, vila och var stilla!’7Men hur ska det kunna vara stilla, när HERREN har gett sin befallning? Mot Ashkelon och kustlandet har han beordrat det.”
1Detta är Herrens budskap till Jeremia om filisteerna, innan staden Gasa blev intagen av den egyptiska armén.2Herren säger: En flod kommer från norr och ska översvämma filisteernas land. Den ska förstöra deras städer och allt som finns i dem. Starka män ska ropa av skräck, och hela landet ska gråta.3Hör de klapprande hovarna och de dånande hjulen, när vagnarna väller fram! Föräldrar flyr utan att kasta en blick på sina hjälplösa barn,4för dagen är inne för filisteerna och deras allierade från Tyrus och Sidon att förgöras. Herren ska förgöra filisteerna, denna kvarleva från Kreta.5Städerna Gasa och Askelon ska jämnas med marken och läggas i ruiner. Ni Anakims ättlingar, vad ni ska klaga och sörja!6Du Herrens svärd, när ska du äntligen få ro? Dra dig tillbaka i din skida, vila och var stilla!7Men hur ska det kunna vara stilla, när Herren har gett det ett uppdrag? Staden Askelon och de som bor utmed havet måste förgöras.