Jakobus 1

nuBibeln

1 Från Jakob, som är tjänare åt Gud och Herren Jesus Kristus[1]. Till de tolv stammarna i förskingringen. Hälsningar!2 Var bara glada, mina syskon, när ni får gå igenom olika slags prövningar[2].3 Ni vet ju att om ni håller fast vid er tro i prövningarna, så blir ni uthålliga.4 Och uthålligheten för med sig fullkomlighet i det ni gör, så att ni blir fullkomliga och utan brist.5 Om någon av er saknar vishet ska han be till Gud, som ger åt alla, generöst och utan förebråelser, och han ska få vad han ber om.6 Men han ska be i tro och inte tvivla, för den som tvivlar är som en våg på havet som drivs hit och dit av vinden.7 En sådan ska inte tänka sig att få något av Herren,8 kluven som han är och instabil i allt han gör.9 En troende med låg status ska vara stolt över sin låga ställning,10 och en rik över sin anspråkslöshet. Den rike vissnar ju bort som en blomma på ängen.11 När solen går upp med sin hetta bränner den gräset, och blommorna vissnar och förlorar sin skönhet.[3] På samma sätt ska den rike vissna bort mitt i all sin strävan.12 Lycklig är den som håller ut då han prövas! Om han består provet ska han få livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom.13 Men om någon frestas[4], ska han inte säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan ju inte frestas av det onda, och han skulle själv aldrig fresta någon.14 När någon frestas, är det hans eget begär som lockar och drar honom.15 När begäret blir befruktat, föder det synd. Synden blir sedan fullvuxen och föder död.16 Låt er inte luras, syskon!17 Allt gott vi får och alla fullkomliga gåvor kommer från ljusens Fader. Hos honom finns ingen förändring och ingen växling mellan ljus och mörker.18 Han födde oss efter sin vilja till ett nytt liv genom sanningens ord, så att vi blev en första skörd bland dem som han har skapat.19 Detta vet ni, mina kära syskon: var och en bör vara snabb till att lyssna, men sen till att tala och sen till vrede.20 En människas vrede för ju inte med sig det som är rättfärdigt inför Gud.21 Gör er därför av med all omoral och all ondska. Ta i ödmjukhet emot det budskap som har såtts i er och som har kraft att rädda ert liv.22 Omsätt budskapet i praktisk handling och var inte bara dess åhörare. Annars bedrar ni er själva.23 Den som hör budskapet men inte följer det, han liknar en man som får syn på sitt ansikte i en spegel.24 Han ser på sig själv, men går sedan därifrån och glömmer hur han såg ut.25 Men den som speglar sig själv i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer bort vad han hört, han ska bli lycklig i det han gör.26 Den som menar sig vara troende men inte kan kontrollera sin tunga, han bedrar sitt hjärta. Hans tro är värdelös.27 Men att visa omsorg om föräldralösa barn och änkor som har det svårt och att inte låta sig påverkas av den här världen är uttryck för en tro som är ren och fläckfri inför Gud, vår Fader.

Jakobus 1

Nya Levande Bibeln

1 Från Jakob, som är tjänare åt Gud och Herren Jesus Kristus[1].Till alla de judiska troende som är skingrade runt om i olika länder. Hälsningar till er alla!2 Var glada, kära syskon[2], när ni får gå igenom olika slags svårigheter och prövningar.3 Ni vet ju att om ni håller fast vid er tro på Herren Jesus mitt i alla prövningar, så lär ni er att bli uthålliga.4 Och om ni fortsätter att vara uthålliga, får ni till sist en så stark och mogen tro att ni kan möta vad som helst.5 Om någon inte förstår hur han ska klara detta, måste han be till Gud, och Gud ska ge honom vishet. Gud är ju villig att ge åt alla. Han blir inte arg över att vi frågar.6 Men den som ber till Gud måste lita på att han svarar. Tvivla inte, för den som tvivlar på Gud är som en våg på havet som drivs hit och dit av vinden.7 Om du inte litar på Herren Gud, kommer han inte heller att ge dig vad du behöver.8 Den som tvivlar på Gud kan ju aldrig bestämma sig för om han ska be till honom eller inte. Han blir osäker i alla sina beslut.9 Den troende som inte har någon hög ställning här i världen ska vara stolt över sin höga ställning hos Gud.10-11 Men den troende som är rik och har inflytande här i världen, ska vara stolt över att Gud har visat honom hur lite detta är värt. Den rike vissnar ju bort som en blomma på ängen. När solen går upp bränner den gräset, och blommorna vissnar och förlorar sin skönhet.[3] På samma sätt ska den rike dö mitt i all sin strävan.12 Lycklig är den människa som håller ut då hon prövas. Om hon håller fast vid sin tro på Herren Jesus trots alla prövningar, ska hon ju få evigt liv som segerkrans. Det har Gud lovat dem som älskar honom.13 Men om ni frestas att göra det som är ont, kom då ihåg att inte skylla på Gud. Gud frestas ju aldrig att göra det som är ont, och han skulle själv aldrig fresta någon.14 Nej, när en människa frestas att göra det som är ont, är det hennes egna onda begär som lockar och drar henne.15 Det onda begäret är som ett foster som växer inom oss, och när det är färdigutvecklat föds synden. Synden växer sedan i sin tur och föder död.16 Låt er inte luras, mina kära syskon.17 Gud ger oss bara goda gåvor. Han har skapat himlens alla ljus, men växlar själv aldrig mellan ljus och mörker. Därför ger han oss bara det som är fullständigt gott.18 Han födde oss till ett nytt liv då vi tog emot det sanna budskapet om Jesus, allt enligt hans vilja. Vi blev en första skörd av troende bland alla dem som han har skapat.19 Glöm aldrig, mina kära syskon, att ni bör vara snabba till att lyssna, men sena till att tala och sena till att bli arga.20 En människa som är arg har ju svårt att följa Guds vilja.21 Gör er därför av med all omoral och all den ondska som finns hos er. Var glada och tacksamma över det budskap som Gud har sått i era hjärtan, för det har kraft att rädda er för evigt.22 Kom ihåg att omsätta budskapet i praktisk handling. Om någon tror att det räcker med att känna till budskapet, tar han fullständigt miste.23 Den som känner till budskapet, men inte följer det, han liknar en man som får syn på sitt ansikte i en spegel.24 Han tar en snabb titt, men går sedan därifrån och glömmer hur han såg ut.25 Men den som speglar sig själv i frihetens lag ‑ i det budskap som gör oss fullständigt fria från synden ‑ och inte glömmer bort vad han såg, han ska bli lycklig när han omsätter budskapet i praktisk handling.26 Den som påstår sig vara troende men inte kan kontrollera sin tunga och sina ord, han bedrar sig själv. Hans tro kan inte rädda honom.27 Men den som har en sann tro visar omsorg om föräldralösa barn och änkor och andra som har det svårt, och han låter sig inte påverkas av den här världens ondska. En sådan tro uppskattas av Gud, vår Far. Den har han inget att anmärka på.