från Biblica1Varje överstepräst utses bland människor och har i uppdrag att representera andra människor inför Gud. Han bär fram gåvor och offer för människors synder.2Han kan ha medlidande med de okunniga och vilsegångna, eftersom han själv är svag3och måste därför bära fram syndoffer både för sig själv och för folket.4Denna ära är inget som någon själv tar på sig. Man blir kallad av Gud, precis som Aron blev.[1]5Därför tog inte heller Kristus på sig äran att vara överstepräst. Nej, han fick den av honom som sa till honom: ”Du är min Son. Idag har jag blivit din Far.”[2]6På ett annat ställe säger han: ”Du är präst för evigt, så som Melkisedek.”[3]7Medan han levde här på jorden grät han och ropade högt och bad till honom som kunde rädda honom från döden. Och han blev bönhörd på grund av sin gudsfruktan.8Fastän han var Son, lärde han sig att lyda genom det lidande han gick igenom.9När han blev fullkomnad, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom.10Gud kallade ju honom till att bli överstepräst, så som Melkisedek.
En mogen tro
11Det finns mycket mer vi kunde säga om det här, men ni är tröga till att lyssna och därför är det svårt att få er att förstå.12Ni borde vid det här laget kunna undervisa andra, men i stället behöver ni än en gång bli undervisade om grundsatserna i Guds budskap. Ni behöver åter mjölk, inte fast föda!13Den som fortfarande lever på mjölk är ett spädbarn och kan inte förstå en undervisning om rättfärdighet.14Den fasta födan däremot är till för vuxna, för dem som genom lång träning har lärt sig att skilja mellan gott och ont.
Hebreerbrevet 5
Nya Levande Bibeln
från Biblica1En vanlig överstepräst är en människa som har fått i uppdrag att representera andra människor inför Gud. Han bär fram gåvor och offer till Gud, för att människor ska få förlåtelse för sina synder.2Han har samma svagheter som de människor han representerar, och därför kan han ha medlidande med dem när de handlar fel och inte förstår vad Gud vill.3Men eftersom han är svag, måste han själv få förlåtelse för sin synd. Han bär därför fram offer till Gud både för folket och för sig själv.4Att vara överstepräst är en stor ära, och inget man själv tar på sig. Man måste bli utsedd av Gud, precis som Aron blev.[1]5Därför tog inte heller Jesus Kristus på sig äran att vara överstepräst. Nej, han fick denna uppgift av Gud, som sa till honom: ”Du är min Son. Idag har jag blivit din Far.”[2]6Och på ett annat ställe i Skriften[3] säger Gud: ”Du är präst för evigt, precis som Melkisedek.”7Medan Jesus var kvar här på jorden grät han och ropade och bad till Gud att han skulle få slippa att dö. Men Jesus var ödmjuk och följde Gud vilja. Och på grund av sin lydnad blev han sedan uppväckt från de döda.8Jesus fick alltså lära sig att lyda genom det lidande han gick igenom, trots att han var Guds Son.9På så sätt blev han en felfri överstepräst, och kan för evigt rädda alla dem som lyder honom.10Gud utsåg ju honom till att bli överstepräst, precis som Melkisedek.
En mogen tro
11Det finns mycket mer vi kunde säga om det här, men ni tycks inte lyssna och därför är det svårt att få er att förstå.12Ni har varit troende ganska länge nu och borde kunna undervisa andra, men istället behöver ni än en gång bli undervisade om de grundläggande sanningarna i Guds budskap. Ni är som nyfödda barn, som bara kan dricka mjölk och inte klarar fast föda. Den som fortfarande lever på mjölk kan ju inte förstå en undervisning om att följa Guds vilja.
Gud håller sina löften
13En av de människor som fick ett sådant löfte från Gud var Abraham. Gud svor vid sig själv, eftersom det inte fanns någon högre att svära vid,14Den fasta födan däremot är till för vuxna, för dem som genom lång träning har lärt sig att skilja mellan rätt och fel.15Sedan väntade Abraham med stort tålamod och fick till slut en son, precis som Gud hade lovat.16Även människor kan ju svära en ed. De tar Gud till vittne på att det de säger är sant, så att det blir slut på alla diskussioner.17Och när Gud gav sitt löfte, svor han en ed. Han ville visa dem som fick löftet att det var ett löfte han aldrig tänkte ta tillbaka.18Gud har alltså gett oss både sitt löfte och sin ed. Och båda dessa bekräftelser står fast, eftersom Gud aldrig kan ljuga. De är en stark uppmuntran till oss som hoppas på Gud och litar på att han en dag ska infria löftet och rädda oss för evigt.19Detta hopp om att våra själar till slut ska räddas för evigt, är som ett kraftigt ankare som sitter fast hos Gud själv, innanför förhänget till det allra heligaste[4] i himlen.20Förhänget brast ju i två delar när Jesus dog på korset,[5] och genom detta öppnade han vägen till Gud för oss, och blev överstepräst för evigt, precis som Melkisedek.