Apostlenes gjerninge 17

En Levende Bok

fra Biblica
1 Paulus og Silas tok nå veien gjennom byene Amfipolis og Apollonia og kom til Tessaloniki, der jødene hadde en synagoge[1].2 Paulus gikk som vanlig dit, og i tre uker på rad talte han til folket på hviledagene[2].3 Ved hjelp av Skriften[3] forklarte han at Messias, den lovede kongen, måtte lide og stå opp fra de døde, og han beviste at Jesus er denne kongen[4].4 Mange av dem som lyttet ble overbeviste og holdt seg til Paulus og Silas. Blant dem var en stor gruppe som ikke var jøder, men tilba Israels Gud. Også et antall betydningsfulle kvinner begynte å tro.5 Men de religiøse lederne ble misunnelige og samlet en flokk pøbler fra gaten og dro i gang et oppløp som skapte uroligheter i byen. De marsjerte fram mot huset til Jason, for å hente Paulus og Silas og dra dem ut til folkemassen.[5]6 Da de ikke fant de to, slepte de i stedet Jason, og noen andre troende ut, og tok disse med til dommerne i byen og skrek: ”Paulus og Silas har snudd opp ned på hele verden, og nå er de her og steller i stand bråk.7 Jason har sluppet dem inn i huset sitt. Alle disse er skyldige i forræderi mot keiseren, for de påstår at det er en annen som er konge, en som heter Jesus.”8 Både dommerne og folket i byen ble bekymret over disse anklagene.9 Jason og de andre ble ikke sluppet fri før de hadde betalt kausjon.10 Samme natten passet de troende på at Paulus og Silas ble sendt videre til byen Berøa. Og så fort de var kommet dit, la de veien til den jødiske synagogen[6].11 Folkene i Berøa var mer åpne for nye ideer enn de hadde vært i Tessaloniki. De lyttet mer enn gjerne til budskapet, og studerte hver dag i Skriften[7] for å kontrollere at det Paulus og Silas sa, virkelig stemte.12 Resultatet ble at mange begynte å tro. Blant dem var flere høytstående kvinner og menn som ikke var jøder.13 Da jødene i Tessaloniki fikk greie på at Paulus spredde budskapet om Jesus også i Berøa, kom de etter og skapte uro og bråk blant folket også der.14 Derfor handlet de troende raskt og sendte Paulus ned til kysten, men både Silas og Timoteus ble værende igjen.15 De som førte Paulus ned til kysten, seilte seinere med ham helt til Aten. Etter det vendte de tilbake til Berøa, og meldte til Silas og Timoteus at Paulus ønsket at de skulle skynde seg å følge etter ham.16 Mens Paulus ventet på Silas og Timoteus, så han seg omkring i Aten. Han ble dypt rystet over alle avgudsbildene han oppdaget over alt i byen.17 Som vanlig besøkte han synagogen[8] og talte til jødene, og de grekerne som tilba Israels Gud. Dessuten talte han hver dag på torget til alle som tilfeldigvis var der.18 Han diskuterte også med noen av filosofene, både epikureere og stoikere.[9] Men da Paulus fortalte dem om Jesus og sa at han hadde stått opp fra de døde, sa noen: ”Hva er dette for slags underlige ideer han har snappet opp? Hva mener han?” Andre sa: ”Han forsøker å prakke på oss en fremmed religion.”19 De førte ham med seg opp til Areopagos[10] og sa: ”Kom og fortell mer for oss om denne nye religionen.20 Det er jo ganske merkelige ting du har å fortelle. Si oss hva dette handler om.”21 En slik utspørring var ikke uvanlig, for både atenerne og de utlendingene som bodde der, brukte all sin tid til å diskutere de siste ideer og trender i tiden.22 Paulus stilte seg altså opp foran[11] Areopagos og sa: ”Atenere, jeg har lagt merke til at dere er sterkt religiøse.23 Mens jeg har spasert omkring her, har jeg sett mange altere. Ett av dem hadde mottoet: ’Til en ukjent gud’. Og det er denne guden jeg vil fortelle dere om, han som dere har tilbedt uten å vite hvem det er.24 Den Gud som har skapt verden og alt som finnes i den, han er Herre både over himmelen og jorden. Han bor ikke i noe tempel som er bygget av mennesker.25 Menneskene kan ikke tilfredsstille behovene hans, etter som han ikke har noen! Det er jo han selv som lar oss leve og puste, og som fyller alle våre behov.26 Han skapte alle folk og riker fra et eneste menneske og spredde dem ut over hele jordens overflate. Han bestemte hvor lenge rikene skulle eksistere og staket ut grensene som skiller dem fra hverandre.27 Hans hensikt med alt dette var at menneskene skulle lete etter Gud og kanskje finne veien til ham. Men han er ikke langt borte fra noen av oss.28 Det er jo i han vi lever og rører oss og eksisterer slik som noen av deres egne diktere sier: ’Vi kommer fra ham.’29 Dersom det altså er sant at vi kommer fra ham, da kan jo ikke Gud være en gjenstand, noe som menneskene har laget av sølv eller gull eller har hugget ut i stein.30 I lang tid har Gud hatt overbærenhet med den uvitenheten menneskene er begrenset av, men nå krever han at alle skal forlate avgudene og vende om til ham.31 Gud har nemlig satt fast en dag da han skal dømme verden med rettferdighet gjennom en mann som han i forveien har bestemt for denne oppgaven. Det har han bevist for alle mennesker ved å la denne mannen stå opp fra de døde.”32 Da de hørte at Paulus talte om en person som hadde stått opp fra de døde, begynte noen å le, men andre sa: ”Vi vil høre mer om dette en annen gang.”33 Da diskusjonen var over, gikk Paulus fra dem.34 Noen atenere slo seg sammen med ham og begynte å tro. Blant dem var Dionysios, en mann som var medlem av Areopagosrådet, og en kvinne som het Damaris og noen til.

Apostlenes gjerninge 17

Nya Levande Bibeln

fra Biblica
1 Paulus och Silas tog nu vägen genom städerna Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike, där judarna hade en synagoga[1].2 Paulus gick som vanligt dit, och under tre veckor i rad talade han till folket på vilodagen[2].3 Med hjälp av Skriften[3] förklarade han att Messias, den utlovade kungen, måste lida och uppstå från de döda, och han bevisade att Jesus är denna kung.4 Många av dem som lyssnade blev övertygade och höll sig sedan till Paulus och Silas, däribland en stor grupp som inte var judar men tillbad Israels Gud, liksom ett antal högt uppsatta kvinnor.5 Men de judiska ledarna blev avundsjuka och samlade en massa löst folk från gatan och ställde till med upplopp och oroligheter i staden. De tågade sedan mot Jasons hus för att hämta Paulus och Silas, så att de kunde ställa dem till svars inför folkmassan.[4]6 Men när de inte hittade dem, släpade de ut Jason och några andra troende och tog med sig dem till stadens styresmän och skrek: ”Paulus och Silas har vänt upp och ner på hela världen, och nu är de här och ställer till bråk,7 och Jason har släppt in dem i sitt hus. Alla dessa är skyldiga till förräderi mot kejsaren, för de påstår att det är en annan som är kung, en som heter Jesus.”8 Både styresmännen och folket i staden blev mycket oroade över dessa rapporter,9 och Jason och de andra blev inte frisläppta förrän de hade betalat borgen.10 Samma natt såg de troende till att Paulus och Silas skickades iväg till staden Beroia. Och så snart de kommit dit gick de till den judiska synagogan[5].11 Men människorna i Beroia var mer öppna för nya idéer än de i Thessalonike. De lyssnade mer än gärna till budskapet, och forskade varje dag i Skriften[6] för att kontrollera att det som Paulus och Silas sa verkligen var sant.12 Resultatet blev att många av dem började tro, däribland flera högt uppsatta icke-judiska kvinnor och män.13 Men när judarna i Thessalonike fick reda på att Paulus spred budskapet om Jesus också i Beroia, kom de dit och ställde till med oro och bråk bland folket.14 De troende handlade därför snabbt och skickade Paulus ner till kusten, men både Silas och Timotheos stannade kvar.15 De som förde Paulus ner till kusten seglade sedan med honom ända till Athen. Efter det återvände de till Beroia och meddelade Silas och Timotheos att Paulus ville att de skulle skynda sig efter honom.16 Medan Paulus väntade på Silas och Timotheos gick han omkring i Athen, och han blev fruktansvärt upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden.17 Han besökte som vanligt synagogan[7] och talade till judarna och de greker som tillbad Israels Gud, men dessutom talade han varje dag på torget till alla som råkade vara där.18 Han diskuterade också med en del av filosoferna, både epikureer och stoiker.[8] Men när Paulus berättade för dem om Jesus och att han hade uppstått från de döda, sa några: ”Vad är det här för underliga idéer han har snappat upp? Vad menar han?” Andra sa: ”Han försöker pracka på oss en främmande religion.”19 Sedan tog de honom med sig till areopagen[9] och sa: ”Kom och berätta mer för oss om den här nya religionen,20 för det är ganska märkliga saker du har att säga. Tala om för oss vad det här handlar om.”21 (En sådan utfrågning var inte ovanlig, för både athenarna och de utlänningar som bodde där, använde all sin tid till att diskutera de senaste idéerna.)22 Paulus ställde sig alltså inför[10] areopagen och sa: ”Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa,23 för när jag har promenerat omkring här har jag sett många altaren. Ett av dem hade inskriften: ’Åt en okänd gud’. Och det är denna gud jag vill berätta för er om, honom som ni har tillbett utan att veta vem det är.24 Den Gud som har skapat världen och allt som finns i den, han är Herre över både himlen och jorden, och han bor inte i något tempel som är byggt av människor.25 Människor kan inte tillfredsställa hans behov, eftersom han inte har några! Det är ju han själv som låter oss leva och andas, och som fyller alla våra behov.26 Han skapade alla folk och riken från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde hur länge rikena skulle existera och stakade ut deras gränser.27 Hans syfte med allt detta var att människorna skulle söka Gud och kanske hitta vägen till honom. Men han är inte långt borta från någon av oss,28 för det är i honom vi lever och rör oss och existerar, precis som några av era egna poeter säger: ’Vi kommer från honom.’29 Om det alltså är sant att vi kommer från honom, då kan ju inte Gud vara ett föremål, något som människor tillverkat av silver eller guld eller huggit ut i sten.30 Under lång tid har Gud haft överseende med människans okunnighet om detta, men nu kräver han att alla ska lämna avgudarna och vända om till honom.31 Gud har nämligen fastställt en dag då han ska döma världen med rättvisa, genom en man som han i förväg har bestämt för den här uppgiften. Det har han bevisat inför alla människor genom att låta den mannen uppstå från de döda.”32 När de hörde Paulus tala om en person som uppstått från de döda började några skratta, men andra sa: ”Vi vill höra mer om det där en annan gång.”33 Sedan var diskussionen över och Paulus lämnade dem.34 Några athenare förenade sig i alla fall med honom och började tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av areopagen, och en kvinna som hette Damaris och några till.