A song. A psalm of the Sons of Korah. For the director of music. According to mahalath leannoth. A maskil of Heman the Ezrahite.
1Lord, you are the God who saves me; day and night I cry out to you.[1]2May my prayer come before you; turn your ear to my cry.3I am overwhelmed with troubles and my life draws near to death.4I am counted among those who go down to the pit; I am like one without strength.5I am set apart with the dead, like the slain who lie in the grave, whom you remember no more, who are cut off from your care.6You have put me in the lowest pit, in the darkest depths.7Your wrath lies heavily on me; you have overwhelmed me with all your waves.[3]8You have taken from me my closest friends and have made me repulsive to them. I am confined and cannot escape;9my eyes are dim with grief. I call to you, Lord, every day; I spread out my hands to you.10Do you show your wonders to the dead? Do their spirits rise up and praise you?11Is your love declared in the grave, your faithfulness in Destruction[4]?12Are your wonders known in the place of darkness, or your righteous deeds in the land of oblivion?13But I cry to you for help, Lord; in the morning my prayer comes before you.14Why, Lord, do you reject me and hide your face from me?15From my youth I have suffered and been close to death; I have borne your terrors and am in despair.16Your wrath has swept over me; your terrors have destroyed me.17All day long they surround me like a flood; they have completely engulfed me.18You have taken from me friend and neighbour – darkness is my closest friend.
1-2Herre, min frälsnings Gud, jag har gråtit inför dig dag och natt.3Hör nu mina böner, lyssna till mitt rop!4Mitt liv är fyllt av svårigheter, och jag är mer död än levande.5Alla tror att jag snart ska dö, så svag är jag.6De har lämnat mig här för att dö, precis som man gör med dem som har fallit på slagfältet. Jag är bortglömd och får ingen hjälp.7Du har kastat in mig i det djupaste mörker.8Din vrede vilar tung över mig. Våg efter våg väller över mig.9Mina vänner avskyr mig och har gått ifrån mig. Jag är fångad i en fälla och finner ingen utväg.10Jag kan inte längre se på grund av all gråt. Varje dag ropar jag till dig om hjälp. Herre, jag sträcker mina händer till dig och ber om barmhärtighet.11Snart kommer det att vara för sent! Vilken nytta gör dina under när jag ligger i graven? Hur ska jag då kunna prisa dig?12Kan de som ligger i graven tala om din kärlek? Kan de förkunna din trofasthet?13Kan mörkret tala om dina under? Kan någon i de glömdas land tala om din hjälp?14Herre, jag ber för mitt liv, och tidigt varje morgon ropar jag till dig.15Herre, varför har du förkastat mig? Varför vänder du ditt ansikte från mig och ser åt ett annat håll?16Ända från min ungdom har jag varit sjuklig och nära döden. Jag är hjälplös när du straffar mig och orkar inte mer.17Din rasande vrede har krossat mig. Den kramar sönder mig.18Den håller mig i sitt grepp dagen lång.19Mina vänner och bekanta som älskade mig är borta, och överallt ser jag bara mörker.