For the director of music. Of David the servant of the Lord. He sang to the Lord the words of this song when the Lord delivered him from the hand of all his enemies and from the hand of Saul. He said:
1I love you, Lord, my strength.2The Lord is my rock, my fortress and my deliverer; my God is my rock, in whom I take refuge, my shield[1] and the horn[2] of my salvation, my stronghold.3I called to the Lord, who is worthy of praise, and I have been saved from my enemies.4The cords of death entangled me; the torrents of destruction overwhelmed me.5The cords of the grave coiled around me; the snares of death confronted me.6In my distress I called to the Lord; I cried to my God for help. From his temple he heard my voice; my cry came before him, into his ears.7The earth trembled and quaked, and the foundations of the mountains shook; they trembled because he was angry.8Smoke rose from his nostrils; consuming fire came from his mouth, burning coals blazed out of it.9He parted the heavens and came down; dark clouds were under his feet.10He mounted the cherubim and flew; he soared on the wings of the wind.11He made darkness his covering, his canopy around him – the dark rain clouds of the sky.12Out of the brightness of his presence clouds advanced, with hailstones and bolts of lightning.13The Lord thundered from heaven; the voice of the Most High resounded.[3] (2Sa 22:14)14He shot his arrows and scattered the enemy, with great bolts of lightning he routed them.15The valleys of the sea were exposed and the foundations of the earth laid bare at your rebuke, Lord, at the blast of breath from your nostrils.16He reached down from on high and took hold of me; he drew me out of deep waters.17He rescued me from my powerful enemy, from my foes, who were too strong for me.18They confronted me in the day of my disaster, but the Lord was my support.19He brought me out into a spacious place; he rescued me because he delighted in me.20The Lord has dealt with me according to my righteousness; according to the cleanness of my hands he has rewarded me.21For I have kept the ways of the Lord; I am not guilty of turning from my God.22All his laws are before me; I have not turned away from his decrees.23I have been blameless before him and have kept myself from sin.24The Lord has rewarded me according to my righteousness, according to the cleanness of my hands in his sight.25To the faithful you show yourself faithful, to the blameless you show yourself blameless,26to the pure you show yourself pure, but to the devious you show yourself shrewd.27You save the humble but bring low those whose eyes are haughty.28You, Lord, keep my lamp burning; my God turns my darkness into light.29With your help I can advance against a troop[4]; with my God I can scale a wall.30As for God, his way is perfect: the Lord’s word is flawless; he shields all who take refuge in him.31For who is God besides the Lord? And who is the Rock except our God?32It is God who arms me with strength and keeps my way secure.33He makes my feet like the feet of a deer; he causes me to stand on the heights.34He trains my hands for battle; my arms can bend a bow of bronze.35You make your saving help my shield, and your right hand sustains me; your help has made me great.36You provide a broad path for my feet, so that my ankles do not give way.37I pursued my enemies and overtook them; I did not turn back till they were destroyed.38I crushed them so that they could not rise; they fell beneath my feet.39You armed me with strength for battle; you humbled my adversaries before me.40You made my enemies turn their backs in flight, and I destroyed my foes.41They cried for help, but there was no-one to save them – to the Lord, but he did not answer.42I beat them as fine as windblown dust; I trampled them[5] like mud in the streets. (2Sa 22:43)43You have delivered me from the attacks of the people; you have made me the head of nations. People I did not know now serve me,44foreigners cower before me; as soon as they hear of me, they obey me.45They all lose heart; they come trembling from their strongholds.46The Lord lives! Praise be to my Rock! Exalted be God my Saviour!47He is the God who avenges me, who subdues nations under me,48who saves me from my enemies. You exalted me above my foes; from a violent man you rescued me.49Therefore I will praise you, Lord, among the nations; I will sing the praises of your name.50He gives his king great victories; he shows unfailing love to his anointed, to David and to his descendants for ever.
1-2Den här sången skrevs av David när Herren hade befriat honom från Saul och från många fiender. Herre, vad jag älskar dig, för du har gjort mig stark!3Herren är min borg, och i den är jag trygg. Ingen kan förfölja mig in i den och döda mig. Herren är min klippa, där jag kan gömma mig. Han är min Frälsare, ett berg där ingen kan nå mig, ett torn där jag är säker. Han är min sköld, min kraft och min styrka.4När jag ropar till honom om hjälp, då vet jag att han räddar mig från alla mina fiender. Därför prisar jag dig, Herre!5Döden band mig, och en flod av ogudaktighet sköljde över mig.6Fångad och till synes hjälplös kämpade jag för att komma loss ur dödens grepp.7I min förtvivlan ropade jag till Herren om hjälp, och han hörde mig i sitt tempel. Mitt nödrop nådde hans öron.8Då darrade jorden, och bergen bävade för Herren var vred och upprörd.9Rök vällde fram ur hans näsborrar och ur hans mun sprutade ut flammande eldslågor och glödande kol.10Tjocka, mörka moln sänkte sig ner till jorden och Herren kom ner i dem.11Han satt på keruberna, och med vindens vingar skyndade han sig snabbt till min hjälp.12Han svepte in sig i mörker och dolde sin närvaro i tjocka regnmoln.13Plötsligt syntes hans närvaros ljus genom molnen. Det blixtrade och kraftiga hagel föll.14Herren dundrade i himlen. Gud, som är över alla gudar, lät sin stämma höras. Och vilka hagelstormar och vilken eld!15Han sköt sina fruktade pilar och jagade alla fiender på flykten.16Herre, på din befallning blev havet torrlagt, och jordens grund blev synlig.17Från himlen sträckte han ner sin hand och drog mig upp ur det djupa vattnet. Han hjälpte mig ur mina svårigheter.18Han räddade mig från dessa fiender, som hatar mig. Jag var ju fullständigt hjälplös i deras händer.19De anföll mig just den dag då jag var som svagast, men Herren beskyddade mig.20Han ledde mig till en plats där jag kunde vara trygg, för han är glad över mig.21Eftersom jag hade handlat rätt och var oskyldig belönade Herren mig.22Jag har följt hans befallningar och hans bud. Jag har inte vänt mig bort från honom.23Jag har noga hållit alla hans lagar och har inte förkastat en enda av dem.24Jag har gjort mitt bästa för att hålla dem alla och aktat mig för att göra det som är orätt.25Därför har Herren välsignat mig. Jag har gjort vad som är rätt, och han vet att jag är oskyldig.26Herre, du är barmhärtig mot dem som är barmhärtiga! Du straffar inte dem som flyr från det som är ont.27Du välsignar de ärliga, men du tolererar inte att någon lämnar dina vägar.28Du hjälper dem som vill bli hjälpta och inte överskattar sig själva, men du fördömer de stolta och överlägsna.29Du är mitt ljus! Herren, min Gud, har förvandlat mörkret till ljus.30Med din kraft kan jag nu ta mig över vilka murar som helst och anfalla vilken fiende som helst.31Vilken Gud han är! Fullkomlig i allt! Alla hans löften visar sig vara sanna. Han är den sköld som alla kan skydda sig bakom.32För vem är Herre utom vår Gud? Finns det någon förutom honom, som är fast som en klippa?33Han ger mig kraft och skyddar mig vart jag än går.34Han gör mig säker på foten, ja, jag är som en bergsget på klipphyllorna. Han leder mig tryggt längs bergskanten.35Han lär mig att bruka mitt vapen och visar mig hur jag ska spänna bågen!36Du har gett mig din frälsning som min sköld. Herre, din högra hand håller mig upprätt. Din mildhet har gjort mig stor.37Du har gett mig fast mark under fötterna, så att jag aldrig behöver snava.38Jag jagade mina fiender, och hann upp dem, och jag vände mig inte om förrän alla hade besegrats.39Med all kraft slog jag dem till marken, så att de inte kunde resa sig. Jag satte min fot på deras halsar.40Du utrustade mig med starka vapen för striden. Mina fiender förlorade modet och föll besegrade framför mina fötter.41Du fick dem att vända om och fly. Jag slog ihjäl alla som hatade mig.42De ropade på hjälp, men ingen vågade komma och rädda dem. De ropade på Herren, men han vägrade att svara dem.43Då krossade jag dem, och som dammkorn virvlade de bort med vinden. Jag kastade bort dem som sopor från gatan.44-46Du lät mig segra i varje strid, och folken kom och tjänade mig. Även främlingar kom och bugade sig för mig, och när jag talade till dem lydde de mina ord. Darrande kom de från sina befästningar.47Herren lever! Prisa honom, som är min fasta klippa, honom som beskyddar mig!48Han är den Gud som hämnas dem som skadar mig, och han besegrar folken inför mig.49Han räddar mig undan mina fiender. Han låter dem inte få tag på mig, utan skyddar mig från dessa våldsmän.50Herre, för detta vill jag prisa dig bland folken!51Många gånger har du på ett märkligt sätt räddat mig, jag som är den kung som du har tillsatt. Du har varit kärleksfull och god mot mig, och det kommer du också att vara mot mina ättlingar.