Matthew 20

New International Version

from Biblica
1 ‘For the kingdom of heaven is like a landowner who went out early in the morning to hire workers for his vineyard.2 He agreed to pay them a denarius[1] for the day and sent them into his vineyard.3 ‘About nine in the morning he went out and saw others standing in the market-place doing nothing.4 He told them, “You also go and work in my vineyard, and I will pay you whatever is right.”5 So they went. ‘He went out again about noon and about three in the afternoon and did the same thing.6 About five in the afternoon he went out and found still others standing around. He asked them, “Why have you been standing here all day long doing nothing?”7 ‘ “Because no-one has hired us,” they answered. ‘He said to them, “You also go and work in my vineyard.”8 ‘When evening came, the owner of the vineyard said to his foreman, “Call the workers and pay them their wages, beginning with the last ones hired and going on to the first.”9 ‘The workers who were hired about five in the afternoon came and each received a denarius.10 So when those came who were hired first, they expected to receive more. But each one of them also received a denarius.11 When they received it, they began to grumble against the landowner.12 “These who were hired last worked only one hour,” they said, “and you have made them equal to us who have borne the burden of the work and the heat of the day.”13 ‘But he answered one of them, “I am not being unfair to you, friend. Didn’t you agree to work for a denarius?14 Take your pay and go. I want to give the one who was hired last the same as I gave you.15 Don’t I have the right to do what I want with my own money? Or are you envious because I am generous?”16 ‘So the last will be first, and the first will be last.’17 Now Jesus was going up to Jerusalem. On the way, he took the Twelve aside and said to them,18 ‘We are going up to Jerusalem, and the Son of Man will be delivered over to the chief priests and the teachers of the law. They will condemn him to death19 and will hand him over to the Gentiles to be mocked and flogged and crucified. On the third day he will be raised to life!’20 Then the mother of Zebedee’s sons came to Jesus with her sons and, kneeling down, asked a favour of him.21 ‘What is it you want?’ he asked. She said, ‘Grant that one of these two sons of mine may sit at your right and the other at your left in your kingdom.’22 ‘You don’t know what you are asking,’ Jesus said to them. ‘Can you drink the cup I am going to drink?’ ‘We can,’ they answered.23 Jesus said to them, ‘You will indeed drink from my cup, but to sit at my right or left is not for me to grant. These places belong to those for whom they have been prepared by my Father.’24 When the ten heard about this, they were indignant with the two brothers.25 Jesus called them together and said, ‘You know that the rulers of the Gentiles lord it over them, and their high officials exercise authority over them.26 Not so with you. Instead, whoever wants to become great among you must be your servant,27 and whoever wants to be first must be your slave –28 just as the Son of Man did not come to be served, but to serve, and to give his life as a ransom for many.’29 As Jesus and his disciples were leaving Jericho, a large crowd followed him.30 Two blind men were sitting by the roadside, and when they heard that Jesus was passing by, they shouted, ‘Lord, Son of David, have mercy on us!’31 The crowd rebuked them and told them to be quiet, but they shouted all the louder, ‘Lord, Son of David, have mercy on us!’32 Jesus stopped and called them. ‘What do you want me to do for you?’ he asked.33 ‘Lord,’ they answered, ‘we want our sight.’34 Jesus had compassion on them and touched their eyes. Immediately they received their sight and followed him.

Matthew 20

Nya Levande Bibeln

from Biblica
1 Jesus fortsatte: ”Där Gud regerar blir det nämligen som i den här berättelsen:[1] En jordägare gick ut tidigt en morgon för att anställa arbetare till sin vingård.2 Han kom överens med dem om en normal dagslön[2], och arbetarna gick iväg till vingården.3 Klockan nio gick jordägaren ut igen och fick se några andra män stå på torget utan att ha något att göra.4 Även dem skickade han iväg till vingården och lovade att han vid dagens slut skulle betala vad som var rimligt.5 Mitt på dagen och vid tretiden på eftermiddagen gjorde han likadant.6 Klockan fem, en timma innan arbetsdagens slut, var han tillbaka i staden igen och såg då några andra män stå där. Han frågade dem: ’Varför har ni inte arbetat på hela dagen?’7 ’Därför att ingen har anställt oss’, svarade de.’Gå då iväg och arbeta tillsammans med de andra i min vingård’, sa han till dem.8 När kvällen sedan kom, bad jordägaren sin förman att kalla på arbetarna och ge dem deras lön, men han fick order om att börja med dem som kommit sist.9 De män som börjat arbeta klockan fem kom då fram, och var och en fick en hel dagslön.10 När de män som anställts först kom för att få sin lön, trodde de därför att de skulle få mycket mer. Men de fick samma belopp.11-12 Då började de protestera: ’De här karlarna har bara hållit på en timma och ändå betalar du lika mycket till dem som till oss, trots att vi har arbetat hela dagen i den brännande hettan.’13 ’Min vän’, svarade han en av dem, ’jag har inte handlat fel mot dig. Kom vi inte överens om en normal dagslön?14 Ta den och gå. Jag tänker ge alla samma lön.15 Har jag inte rätt att göra vad jag vill med mina egna pengar? Eller blir du avundsjuk för att jag är generös?’16 Så ska de som idag har låg status vara bland de främsta i Guds nya värld, medan andra, som idag är betydelsefulla, måste hålla sig i bakgrunden.”17 När Jesus var på väg till Jerusalem samlade han sina tolv närmaste efterföljare omkring sig och sa till dem medan de gick:18 ”Vi är nu på väg till Jerusalem. Där kommer jag, Människosonen[3], att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och laglärarna, och de ska döma mig till döden19 och överlämna mig till de romerska myndigheterna[4]. Romarna kommer sedan att håna mig och piska mig och avrätta mig genom att spika fast mig på ett kors, men på den tredje dagen ska jag uppstå från de döda igen.”20 Lite senare kom mamman till Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till Jesus tillsammans med sina söner och föll på knä för att be om något.21 ”Vad vill du?” undrade han. Hon svarade: ”Jag vill att du ska låta mina söner få sitta på hedersplatserna närmast dig när du börjar regera som kung, en på höger sida och en på vänster.”[5]22 Men Jesus sa: ”Ni vet inte vad ni ber om!” Och så vände han sig till Jakob och Johannes och frågade: ”Kan ni uthärda de fruktansvärda lidanden som jag måste uthärda?””Ja”, svarade de. ”Det kan vi!”23 Då sa Jesus till dem: ”Ni kommer att få lida precis som jag, men jag har ingen rätt att bestämma vilka som ska sitta på min högra och på min vänstra sida. De platserna är reserverade för dem som min Far i himlen väljer ut.”24 När de tio andra närmaste efterföljarna hörde vad Jakob och Johannes bad om, blev de upprörda.25 Men Jesus samlade dem och sa: ”I den här världen uppträder kungarna som tyranner, och härskarna har all makt över dem som står under dem.26 Men så får det inte gå till bland er. Den av er som vill vara ledare måste vara de andras tjänare,27 och den som vill vara den förste måste vara de andras slav.28 Följ mitt exempel. Jag, Människosonen[6], har inte kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna andra. Jag har kommit för att ge mitt liv och köpa människor fria från deras slaveri under synden.”29 På väg mot Jerusalem gick Jesus och hans efterföljare genom staden Jeriko. Och när de lämnade staden följde mycket folk med.30 Just då satt två blinda män vid vägkanten, och när de fick höra att Jesus kom gående, började de ropa: ”Herre, du som ska ärva kung Davids tron,[7] ha medlidande med oss!”31 Folket försökte få dem att hålla tyst, men de ropade bara ännu högre: ”Herre, du som ska ärva kung Davids tron, ha medlidande med oss!”32 När Jesus hörde detta, stannade han och kallade dem till sig och frågade: ”Vad vill ni att jag ska göra för er?”33 ”Herre”, sa de, ”vi vill kunna se!”34 Då fylldes Jesus av medlidande med dem och rörde vid deras ögon. Och genast kunde de se! Sedan följde de med honom.