1The word came to Jeremiah from the Lord after Nebuzaradan commander of the imperial guard had released him at Ramah. He had found Jeremiah bound in chains among all the captives from Jerusalem and Judah who were being carried into exile to Babylon.2When the commander of the guard found Jeremiah, he said to him, ‘The Lord your God decreed this disaster for this place.3And now the Lord has brought it about; he has done just as he said he would. All this happened because you people sinned against the Lord and did not obey him.4But today I am freeing you from the chains on your wrists. Come with me to Babylon, if you like, and I will look after you; but if you do not want to, then don’t come. Look, the whole country lies before you; go wherever you please.’5However, before Jeremiah turned to go,[1] Nebuzaradan added, ‘Go back to Gedaliah son of Ahikam, the son of Shaphan, whom the king of Babylon has appointed over the towns of Judah, and live with him among the people, or go anywhere else you please.’ Then the commander gave him provisions and a present and let him go.6So Jeremiah went to Gedaliah son of Ahikam at Mizpah and stayed with him among the people who were left behind in the land.
Gedaliah assassinated
7When all the army officers and their men who were still in the open country heard that the king of Babylon had appointed Gedaliah son of Ahikam as governor over the land and had put him in charge of the men, women and children who were the poorest in the land and who had not been carried into exile to Babylon,8they came to Gedaliah at Mizpah – Ishmael son of Nethaniah, Johanan and Jonathan the sons of Kareah, Seraiah son of Tanhumeth, the sons of Ephai the Netophathite, and Jaazaniah[2] the son of the Maakathite, and their men.9Gedaliah son of Ahikam, the son of Shaphan, took an oath to reassure them and their men. ‘Do not be afraid to serve the Babylonians,[3]’ he said. ‘Settle down in the land and serve the king of Babylon, and it will go well with you.10I myself will stay in Mizpah to represent you before the Babylonians who come to us, but you are to harvest the wine, summer fruit and olive oil, and put them in your storage jars, and live in the towns you have taken over.’11When all the Jews in Moab, Ammon, Edom and all the other countries heard that the king of Babylon had left a remnant in Judah and had appointed Gedaliah son of Ahikam, the son of Shaphan, as governor over them,12they all came back to the land of Judah, to Gedaliah at Mizpah, from all the countries where they had been scattered. And they harvested an abundance of wine and summer fruit.13Johanan son of Kareah and all the army officers still in the open country came to Gedaliah at Mizpah14and said to him, ‘Don’t you know that Baalis king of the Ammonites has sent Ishmael son of Nethaniah to take your life?’ But Gedaliah son of Ahikam did not believe them.15Then Johanan son of Kareah said privately to Gedaliah in Mizpah, ‘Let me go and kill Ishmael son of Nethaniah, and no-one will know it. Why should he take your life and cause all the Jews who are gathered around you to be scattered and the remnant of Judah to perish?’16But Gedaliah son of Ahikam said to Johanan son of Kareah, ‘Don’t do such a thing! What you are saying about Ishmael is not true.’
1Nebusaradan, befälhavaren för livvakten, upptäckte Jeremia i Rama tillsammans med alla de andra från Jerusalem och Juda som förts dit för att sändas vidare. Han fann honom bunden bland de övriga fångarna2-3och sa då till honom: "Herren, din Gud, har låtit denna förödelse komma över detta land, precis som han hade förutsagt. Det här folket har nämligen syndat mot Herren. Det är därför detta har hänt.4Nu tänker jag ta av dig dina kedjor och låta dig gå. Om du vill följa med mig till Babylon, så kan du göra det. Jag ska se till att man tar väl hand om dig. Men om du inte vill, så behöver du det inte. Hela landet ligger öppet för dig, och du kan gå vart du vill.5Om du bestämmer dig för att stanna, kan du gå tillbaka till Gedalja, som har blivit utsedd av kungen i Babylon till landshövding över Juda, och stanna där hos dem som han härskar över. Men du gör precis som du vill."Sedan gav Nebusaradan Jeremia mat och pengar och lät honom gå.6Jeremia återvände då till Gedalja och bodde i Mispa tillsammans med dem som lämnats kvar i landet.7När officerarna och de män som fanns kvar i området fick höra att kungen i Babylon hade utsett Gedalja till landshövding över de fattiga som hade lämnats kvar i landet,8kom de för att besöka honom i Mispa, där han hade sitt högkvarter. Det var Ismael, Netanjas son, Johanan och Jonatan, Kareas söner, Seraja, Tanhumets son, netofatiten Ofais söner och Jesanja, maakatitens son, samt alla deras män.9Gedalja försäkrade dem att de kunde känna sig trygga om de överlämnade sig åt babylonierna."Stanna här och tjäna kungen i Babylon, så ska allt gå er väl" sa han.10"Jag kommer att stanna kvar i Mispa och ska föra er talan inför de babylonier som kommer hit för att övervaka min administration. Slå er ner i vilken stad ni vill och lev av vad landet ger. Skörda druvor, sommarfrukt och oliver och lägg upp förråd."11När judarna i Moab och bland ammoniterna i Edom och i andra grannländer hörde att några av folket lämnats kvar i Juda, att kungen i Babylon inte hade fört bort dem allesammans och att Gedalja var landshövding,12började de alla vända tillbaka till Juda från de platser de hade flytt till. De stannade till i Mispa för att diskutera sina planer med Gedalja och drog sedan ut till och bosatte sig i övergivna gårdar och skördade mycket druvor och annan frukt.13-14Men ganska snart kom Johanan, Kareas son, och de andra gerillaledarna till Mispa för att varna Gedalja att Baalis, ammoniternas kung, hade sänt Ismael, Netanjas son, för att lönnmörda honom. Men Gedalja ville inte tro dem.15Då hade Johanan ett privat samtal med Gedalja och erbjöd sig att döda Ismael i hemlighet."Varför skulle vi låta honom komma och mörda dig?" frågade Johanan. "Vad skulle då hända med de judar som har vänt tillbaka? Varför skulle också resten av folket behöva bli utspritt och gå förlorat?"16Men Gedalja sa: "Jag förbjuder dig att göra något sådant, för du ljuger om Ismael."