1Jacob looked up and there was Esau, coming with his four hundred men; so he divided the children among Leah, Rachel and the two female servants.2He put the female servants and their children in front, Leah and her children next, and Rachel and Joseph in the rear.3He himself went on ahead and bowed down to the ground seven times as he approached his brother.4But Esau ran to meet Jacob and embraced him; he threw his arms around his neck and kissed him. And they wept.5Then Esau looked up and saw the women and children. ‘Who are these with you?’ he asked. Jacob answered, ‘They are the children God has graciously given your servant.’6Then the female servants and their children approached and bowed down.7Next, Leah and her children came and bowed down. Last of all came Joseph and Rachel, and they too bowed down.8Esau asked, ‘What’s the meaning of all these flocks and herds I met?’ ‘To find favour in your eyes, my lord,’ he said.9But Esau said, ‘I already have plenty, my brother. Keep what you have for yourself.’10‘No, please!’ said Jacob. ‘If I have found favour in your eyes, accept this gift from me. For to see your face is like seeing the face of God, now that you have received me favourably.11Please accept the present that was brought to you, for God has been gracious to me and I have all I need.’ And because Jacob insisted, Esau accepted it.12Then Esau said, ‘Let us be on our way; I’ll accompany you.’13But Jacob said to him, ‘My lord knows that the children are tender and that I must care for the ewes and cows that are nursing their young. If they are driven hard just one day, all the animals will die.14So let my lord go on ahead of his servant, while I move along slowly at the pace of the flocks and herds before me and the pace of the children, until I come to my lord in Seir.’15Esau said, ‘Then let me leave some of my men with you.’ ‘But why do that?’ Jacob asked. ‘Just let me find favour in the eyes of my lord.’16So that day Esau started on his way back to Seir.17Jacob, however, went to Sukkoth, where he built a place for himself and made shelters for his livestock. That is why the place is called Sukkoth.[1]18After Jacob came from Paddan Aram,[2] he arrived safely at the city of Shechem in Canaan and camped within sight of the city.19For a hundred pieces of silver,[3] he bought from the sons of Hamor, the father of Shechem, the plot of ground where he pitched his tent.20There he set up an altar and called it El Elohe Israel.[4]
1När Jakob såg Esau komma på avstånd med sina 400 män2ställde han upp sin familj på led, de två bihustrurna och deras barn först, sedan Lea och hennes barn och Rakel och Josef sist.3Sedan gick Jakob i förväg, och när han närmade sig brodern bugade han sig djupt inför honom sju gånger.4Då sprang Esau fram för att möta honom och omfamnade honom och kysste honom, och de grät båda.5Sedan såg Esau på kvinnorna och barnen och frågade: "Vilka är dessa människor som du har med dig?""Det är mina barn", svarade Jakob.6Då kom bihustrurna fram med sina barn och bugade sig djupt inför Esau.7Sedan kom Lea med sina barn och bugade sig, och slutligen kom Rakel och Josef och bugade sig för honom.8"Och vem tillhör alla dessa hjordar, som jag mötte när jag kom?" frågade Esau. Jakob svarade: "Det är min gåva till dig för att du ska bli vänligt stämd!"9"Käre bror, jag har tillräckligt", skrattade Esau. "Behåll du vad du har."10"Nej, var snäll och ta emot gåvorna" svarade Jakob, "för vilken lättnad är det inte att se ditt vänliga leende! Jag var lika rädd för att möta dig, som om jag skulle närmat mig Gud!11Ta därför emot mina gåvor, för Gud har varit generös mot mig, och jag har tillräckligt." Jakob stod alltså på sig och slutligen accepterade Esau gåvorna.12"Låt oss gå nu", sa Esau. "Jag och mina män tänker följa dig och visa vägen."13Men Jakob svarade: "Som du kan se är några av barnen små, och hjordarna har sina ungar, och om de drivs alltför hårt kommer de att dö.14Gå du före oss, så kommer vi efter i vår egen takt. Vi ses i Seir."15Esau sa: "Låt mig åtminstone lämna kvar några av mina män, som kan hjälpa dig och vara dina vägvisare.""Nej", sa Jakob. "Vi klarar oss bra själva. Gör som jag föreslår."16Esau startade alltså återresan till Seir samma dag,17men Jakob och hans familj fortsatte till Suckot. Där byggde han sig ett läger med inhägnader för hjordarna och boskapen. (Det är därför som platsen kallas Suckot, som betyder hyddor.)18Sedan kom de välbehållna fram till Sikem i Kanaan och slog läger utanför staden.19Av Hamor, Sikems fars familj, köpte han det land som han slagit läger på för hundra silverpengar.20Där reste han ett altare och kallade det för El-Elohe-Israel, som betyder Israels Guds altare.