1Now Abraham moved on from there into the region of the Negev and lived between Kadesh and Shur. For a while he stayed in Gerar,2and there Abraham said of his wife Sarah, ‘She is my sister.’ Then Abimelek king of Gerar sent for Sarah and took her.3But God came to Abimelek in a dream one night and said to him, ‘You are as good as dead because of the woman you have taken; she is a married woman.’4Now Abimelek had not gone near her, so he said, ‘Lord, will you destroy an innocent nation?5Did he not say to me, “She is my sister,” and didn’t she also say, “He is my brother”? I have done this with a clear conscience and clean hands.’6Then God said to him in the dream, ‘Yes, I know you did this with a clear conscience, and so I have kept you from sinning against me. That is why I did not let you touch her.7Now return the man’s wife, for he is a prophet, and he will pray for you and you will live. But if you do not return her, you may be sure that you and all who belong to you will die.’8Early the next morning Abimelek summoned all his officials, and when he told them all that had happened, they were very much afraid.9Then Abimelek called Abraham in and said, ‘What have you done to us? How have I wronged you that you have brought such great guilt upon me and my kingdom? You have done things to me that should never be done.’10And Abimelek asked Abraham, ‘What was your reason for doing this?’11Abraham replied, ‘I said to myself, “There is surely no fear of God in this place, and they will kill me because of my wife.”12Besides, she really is my sister, the daughter of my father though not of my mother; and she became my wife.13And when God caused me to wander from my father’s household, I said to her, “This is how you can show your love to me: everywhere we go, say of me, ‘He is my brother.’ ” ’14Then Abimelek brought sheep and cattle and male and female slaves and gave them to Abraham, and he returned Sarah his wife to him.15And Abimelek said, ‘My land is before you; live wherever you like.’16To Sarah he said, ‘I am giving your brother a thousand shekels[1] of silver. This is to cover the offence against you before all who are with you; you are completely vindicated.’17Then Abraham prayed to God, and God healed Abimelek, his wife and his female slaves so they could have children again,18for the Lord had kept all the women in Abimelek’s household from conceiving because of Abraham’s wife Sarah.
1Abraham flyttade så småningom söderut till Negev och bosatte sig mellan Kades och Sur. Under en tid var han i staden Gerar,2och där lät han förstå att Sara var hans syster. Då sände kung Abimelek bud efter henne och såg till att hon blev förd till honom i palatset.3Men den natten kom Gud till honom i en dröm och sa: "Du är dödens, för den kvinna du har tagit till dig är gift."4Men Abimelek hade inte legat med henne ännu, så han sa: "Herre, vill du döda en oskyldig man?5Han påstod ju att hon var hans syster. Och hon själv sa: 'Ja, han är min bror.' Jag har inte haft den minsta tanke på att göra något ont eller något felaktigt."6"Ja, jag vet det", svarade Herren. "Det är därför som jag har hindrat dig från att synda emot mig, och därför lät jag dig inte röra henne.7Återlämna henne nu till hennes man. Han ska be för dig så att du får leva, för han är en profet. Men om du inte återlämnar henne till honom, är du och hela din familj dödsdömda."8Nästa morgon steg kungen upp tidigt och sammankallade snabbt ett möte för hela palatspersonalen. Han talade om för dem vad som hade hänt, och de blev allesammans mycket rädda.9-10Sedan kallade kungen på Abraham. "Vad är det du har gjort med oss?" frågade han. "Och vad har jag gjort, för att du ska behandla mig på detta sätt och göra mig och mitt kungarike skyldiga till denna stora synd? Vem kunde tro detta om dig? Vad har fått dig att begå en sådan ond handling?"11-12Abraham svarade: "Jag räknade med att detta var en gudlös plats. Jag tänkte att ni säkert skulle vilja ha min hustru och att ni kunde döda mig för att få henne. Dessutom är hon faktiskt min syster, eller åtminstone halvsyster, för vi har samma far. Men jag är gift med henne.13När Gud skickade ut mig på den långa resan från mitt barndomshem, sa jag till henne: 'Var snäll och säg att du är min syster vart vi än kommer.' "14Då tog kung Abimelek får och oxar och tjänare, både män och kvinnor, och gav till Abraham samtidigt som han återlämnade Sara.15"Se dig omkring i mitt rike och välj själv var du vill bo", sa kungen till honom.16Sedan vände han sig till Sara: "Se här", sa han, "jag ger din 'bror' 1.000 silverstycken som ersättning för den personliga skada jag vållat och som betalning för de krav som ni kan ha mot mig. På så sätt har alla fått rättvisa."17Då bad Abraham till Gud att han skulle bota kungen och drottningen och de andra kvinnorna i familjen så att de skulle kunna få barn.18Gud hade nämligen slagit alla kvinnorna med ofruktsamhet, för att straffa Abimelek för att han tagit Abrahams fru till sig.