1 Kings 1 | New International Version

New International Version

Adonijah sets himself up as king

1 When King David was very old, he could not keep warm even when they put covers over him. 2 So his attendants said to him, ‘Let us look for a young virgin to serve the king and take care of him. She can lie beside him so that our lord the king may keep warm.’ 3 Then they searched throughout Israel for a beautiful young woman and found Abishag, a Shunammite, and brought her to the king. 4 The woman was very beautiful; she took care of the king and waited on him, but the king had no sexual relations with her. 5 Now Adonijah, whose mother was Haggith, put himself forward and said, ‘I will be king.’ So he got chariots and horses^[1] ready, with fifty men to run ahead of him. 6 (His father had never rebuked him by asking, ‘Why do you behave as you do?’ He was also very handsome and was born next after Absalom.) 7 Adonijah conferred with Joab son of Zeruiah and with Abiathar the priest, and they gave him their support. 8 But Zadok the priest, Benaiah son of Jehoiada, Nathan the prophet, Shimei and Rei and David’s special guard did not join Adonijah. 9 Adonijah then sacrificed sheep, cattle and fattened calves at the Stone of Zoheleth near En Rogel. He invited all his brothers, the king’s sons, and all the royal officials of Judah, 10 but he did not invite Nathan the prophet or Benaiah or the special guard or his brother Solomon. 11 Then Nathan asked Bathsheba, Solomon’s mother, ‘Have you not heard that Adonijah, the son of Haggith, has become king, and our lord David knows nothing about it? 12 Now then, let me advise you how you can save your own life and the life of your son Solomon. 13 Go in to King David and say to him, “My lord the king, did you not swear to me your servant: ‘Surely Solomon your son shall be king after me, and he will sit on my throne’? Why then has Adonijah become king?” 14 While you are still there talking to the king, I will come in and add my word to what you have said.’ 15 So Bathsheba went to see the aged king in his room, where Abishag the Shunammite was attending him. 16 Bathsheba bowed down, prostrating herself before the king. ‘What is it you want?’ the king asked. 17 She said to him, ‘My lord, you yourself swore to me your servant by the Lord your God: “Solomon your son shall become king after me, and he will sit on my throne.” 18 But now Adonijah has become king, and you, my lord the king, do not know about it. 19 He has sacrificed great numbers of cattle, fattened calves, and sheep, and has invited all the king’s sons, Abiathar the priest and Joab the commander of the army, but he has not invited Solomon your servant. 20 My lord the king, the eyes of all Israel are on you, to learn from you who will sit on the throne of my lord the king after him. 21 Otherwise, as soon as my lord the king is laid to rest with his ancestors, I and my son Solomon will be treated as criminals.’ 22 While she was still speaking with the king, Nathan the prophet arrived. 23 And the king was told, ‘Nathan the prophet is here.’ So he went before the king and bowed with his face to the ground. 24 Nathan said, ‘Have you, my lord the king, declared that Adonijah shall be king after you, and that he will sit on your throne? 25 Today he has gone down and sacrificed great numbers of cattle, fattened calves, and sheep. He has invited all the king’s sons, the commanders of the army and Abiathar the priest. At this very moment they are eating and drinking with him and saying, “Long live King Adonijah!” 26 But me your servant, and Zadok the priest, and Benaiah son of Jehoiada, and your servant Solomon he did not invite. 27 Is this something my lord the king has done without letting his servants know who should sit on the throne of my lord the king after him?’

David makes Solomon king

28 Then King David said, ‘Call in Bathsheba.’ So she came into the king’s presence and stood before him. 29 The king then took an oath: ‘As surely as the Lord lives, who has delivered me out of every trouble, 30 I will surely carry out this very day what I swore to you by the Lord, the God of Israel: Solomon your son shall be king after me, and he will sit on my throne in my place.’ 31 Then Bathsheba bowed down with her face to the ground, prostrating herself before the king, and said, ‘May my lord King David live for ever!’ 32 King David said, ‘Call in Zadok the priest, Nathan the prophet and Benaiah son of Jehoiada.’ When they came before the king, 33 he said to them: ‘Take your lord’s servants with you and put Solomon my son on my own mule and take him down to Gihon. 34 There shall Zadok the priest and Nathan the prophet anoint him king over Israel. Blow the trumpet and shout, “Long live King Solomon!” 35 Then you are to go up with him, and he is to come and sit on my throne and reign in my place. I have appointed him ruler over Israel and Judah.’ 36 Benaiah son of Jehoiada answered the king, ‘Amen! May the Lord, the God of my lord the king, so declare it. 37 As the Lord was with my lord the king, so may he be with Solomon to make his throne even greater than the throne of my lord King David!’ 38 So Zadok the priest, Nathan the prophet, Benaiah son of Jehoiada, the Kerethites and the Pelethites went down and put Solomon on King David’s mule, and they escorted him to Gihon. 39 Zadok the priest took the horn of oil from the sacred tent and anointed Solomon. Then they sounded the trumpet and all the people shouted, ‘Long live King Solomon!’ 40 And all the people went up after him, playing pipes and rejoicing greatly, so that the ground shook with the sound. 41 Adonijah and all the guests who were with him heard it as they were finishing their feast. On hearing the sound of the trumpet, Joab asked, ‘What’s the meaning of all the noise in the city?’ 42 Even as he was speaking, Jonathan son of Abiathar the priest arrived. Adonijah said, ‘Come in. A worthy man like you must be bringing good news.’ 43 ‘Not at all!’ Jonathan answered. ‘Our lord King David has made Solomon king. 44 The king has sent with him Zadok the priest, Nathan the prophet, Benaiah son of Jehoiada, the Kerethites and the Pelethites, and they have put him on the king’s mule, 45 and Zadok the priest and Nathan the prophet have anointed him king at Gihon. From there they have gone up cheering, and the city resounds with it. That’s the noise you hear. 46 Moreover, Solomon has taken his seat on the royal throne. 47 Also, the royal officials have come to congratulate our lord King David, saying, “May your God make Solomon’s name more famous than yours and his throne greater than yours!” And the king bowed in worship on his bed 48 and said, “Praise be to the Lord, the God of Israel, who has allowed my eyes to see a successor on my throne today.” ’ 49 At this, all Adonijah’s guests rose in alarm and dispersed. 50 But Adonijah, in fear of Solomon, went and took hold of the horns of the altar. 51 Then Solomon was told, ‘Adonijah is afraid of King Solomon and is clinging to the horns of the altar. He says, “Let King Solomon swear to me today that he will not put his servant to death with the sword.” ’ 52 Solomon replied, ‘If he shows himself to be worthy, not a hair of his head will fall to the ground; but if evil is found in him, he will die.’ 53 Then King Solomon sent men, and they brought him down from the altar. And Adonijah came and bowed down to King Solomon, and Solomon said, ‘Go to your home.’

Nya Levande Bibeln

from Biblica

Adonia försöker ta makten

1-2 När kung David var gammal var han frusen av sig och blev inte varm hur många filtar man än bredde över honom. 3-4 Man sökte över hela landet för att få tag i en ung, vacker och lämplig flicka, och slutligen fann man Abisag från Sunem, som fördes till kungen. Hon var mycket vacker, och hon tog hand om kungen och passade upp på honom, men kungen hade inget intimt umgänge med henne. 5 Samtidigt lät Davids son Adonia, vars mor hette Haggit, att utropa sig till kung i stället för sin åldrige far. Han skaffade sig vagnar och ryttare och femtio män att springa före vagnen. 6 Hans far hade aldrig velat gå till rätta med honom och fråga vad han menade med detta. Adonia såg mycket bra ut, och han var Absaloms yngre bror. 7 Han fick med sig Joab, överbefälhavaren, och prästen Ebjatar, och de lovade att hjälpa honom till makten. 8 Men bland dem som fortsatte att vara trogna mot kung David och vägrade acceptera Adonia fanns prästen Sadok och Benaja, Jojadas son, profeten Natan, Simei, Rei och Davids hjältar. 9 Adonia begav sig till Rogelskällan, där han offrade får, tjurar och gödkalvar vid Soheletstenen. Därefter kallade han samman alla sina bröder, kungens söner och alla de män i Juda som var i kungens tjänst. 10 Men han inbjöd inte profeten Natan, Benaja, Davids hjältar och sin bror Salomo. 11 Då gick profeten Natan till Salomos mor, Bat-Seba, och frågade henne: "Känner du till att Haggits son Adonia nu är kung och att vår herre David inte ens vet om det? 12 Om du vill rädda ditt eget och din son Salomos liv, så ska du göra det jag säger till dig! 13 Du ska genast gå till kung David och fråga honom: 'Min herre, har du inte lovat mig att min son Salomo ska bli kung efter dig och sitta på din tron? Hur kan det då komma sig att Adonia regerar nu?' 14 Medan du talar med honom ska jag komma in och bekräfta allt du säger." 15 Bat-Seba gick till den gamle kungen i hans rum där Abisag skötte om honom. 16 Bat-Seba bugade sig djupt för honom och böjde knä. David frågade henne: "Vad har du på hjärtat?" 17 "Min herre och kung", svarade hon. "Du svor inför Herren, din Gud, och lovade mig att min son Salomo skulle efterträda dig på tronen, 18 men nu har Adonia blivit kung i stället utan att du ens vet om det! 19 Han har firat sin kröning genom att offra oxar, gödkalvar och en mängd får, och han har inbjudit alla dina söner och prästen Ebjatar och Joab, överbefälhavaren, men inte Salomo. 20 Nu vill hela Israel veta om du verkligen har utsett Adonia till din efterträdare. 21 Om du inte gör någonting åt detta så kommer min son Salomo och jag att avrättas som brottslingar så snart du är borta." 22-23 Medan hon fortfarande talade med kungen kom profeten Natan. Man meddelade kungen detta och han lät honom komma in i rummet. Natan bugade sig djupt för kungen 24 och frågade: "Herre, har du utsett Adonia att bli kung efter dig? 25 I dag firar han sin kröning genom att offra tjurar, gödkalvar och får, och han har inbjudit dina söner till festligheterna, prästen Ebjatar och dina bästa män. De äter och dricker tillsammans med honom och ropar: 'Länge leve kung Adonia!' 26 Men prästen Sadok och Benaja och Salomo och mig har han inte bjudit. 27 Har detta skett med din vetskap? Man kan ju tro det, eftersom du inte har sagt ett ord om vilken av dina söner som du har valt att bli kung efter dig."

David väljer Salomo till tronföljare

28 "Kalla tillbaka Bat-Seba!" sa David. Bat-Seba kom omedelbart och gick fram till kungen igen. 29 Kung David gav då ett löfte under ed: "Så sant Herren lever, han som har räddat mig från alla faror, 30 lovar jag att din son Salomo ska bli kung och sitta på min tron, precis som jag tidigare sagt under ed inför Herren, Israels Gud." 31 Då bugade sig Bat-Seba djupt inför honom och utropade: "Tack, min herre och kung. Må du leva i evighet!" 32 "Kalla hit prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son", befallde kungen. När de kom, 33 sa han till dem: "Ta med er mina män och för Salomo till Gihon. Han ska rida på min egen mulåsna. 34 I Gihon ska du Sadok och du Natan smörja honom till kung över Israel. Sedan ska ni blåsa i trumpeterna och ropa: 'Länge leve kung Salomo!' 35 För honom sedan tillbaka hit och sätt honom på min tron som den nye kungen, för jag har utsett honom att härska över Israel och Juda." 36 "Amen! Må det bli så!" svarade Benaja och tillade: 37 "Herren ska vara med Salomo, på samma sätt som han har varit med dig, och hans rike ska bli ännu mäktigare än ditt!" 38 Prästen Sadok, profeten Natan och Benaja med kung Davids livvakt tog alltså med sig Salomo till Gihon, och han red på kung Davids egen mulåsna. 39 Sadok tog hornet med helig olja från tabernaklet och hällde över Salomo. Man blåste i trumpet, och allt folket ropade: "Länge leve kung Salomo!" 40 Sedan återvände de alla till Jerusalem under musik och jubelrop så att marken skakade. 41 Adonia och hans gäster hörde också all uppståndelse, just som de skulle avsluta sin fest."Vad är det som pågår? Varför är hela staden i uppror?" frågade Joab när han hörde trumpetsignalerna. 42 Innan han hunnit säga mer kom prästen Ebjatars son Jonatan inrusande."Kom hit", sa Adonia. "En man som du kommer säkert med goda nyheter." 43 "Nej, tyvärr inte", ropade Jonatan. "David har utropat Salomo till kung! 44-45 Han har sänt honom till Gihon tillsammans med prästen Sadok och profeten Natan och Benaja, under beskydd av kungens egen livvakt, och Salomo red på kungens egen mulåsna. Sadok och Natan har smort honom till kung där! Nu har de just kommit tillbaka, och hela staden firar det. Det är därför det är ett sådant oväsen. 46-47 Salomo sitter redan på tronen, och de styrande gratulerar David och säger: 'Gud ska välsigna dig mer genom Salomo än han har välsignat dig personligen! Ja, han ska till och med göra Salomos rike ännu större än vad ditt har varit!' Och kungen har sagt, där han ligger i sin säng: 48 'Välsignad vare Herren, Israels Gud, som har utsett en av mina söner att sitta på min tron, medan jag ännu lever och får se det med egna ögon!' " 49-50 Då flydde Adonia och hans gäster i panik från festen. För att skydda sig från Salomo rusade Adonia in i Herrens tält och grep tag i hornen på altaret för att be om nåd. 51 När Salomo fick höra detta, 52 sa han: "Om han uppför sig som det förväntas av honom kommer inget att hända, men annars måste han dö." 53 Kung Salomo lät kalla Adonia till sig, och man hämtade honom från altaret. När han kom bugade han sig djupt för kungen, men Salomo avfärdade honom helt kort med orden: "Ge dig iväg hem!"