For the director of music. For Jeduthun. A psalm of Asaph.
1I cried out to God for help. I cried out to God to hear me.2When I was in trouble, I looked to the Lord for help. During the night I lifted up my hands in prayer. But I refused to be comforted.3God, I remembered you, and I groaned. I thought about you, and I became weak.4You kept me from going to sleep. I was so troubled I couldn’t speak.5I thought about days gone by. I thought about the years of long ago.6I remembered how I used to sing praise to you in the night. I thought about it, and here is what I asked myself.7‘Will the Lord turn away from us for ever? Won’t he ever show us his kindness again?8Has his faithful love disappeared for ever? Has his promise failed for all time?9Has God forgotten to help us? Has he held back his tender love because he was angry?’10Then I thought, ‘Here is what gives me hope. For many years the Most High God showed how powerful he is.11LORD, I will remember what you did. Yes, I will remember your miracles of long ago.12I will spend time thinking about everything you have done. I will consider all your mighty acts.’13God, everything you do is holy. What god is as great as our God?14You are the God who does miracles. You show your power among the nations.15With your mighty arm you set your people free. You set the children of Jacob and Joseph free.16God, the water of the Red Sea saw you. It saw you and boiled up. The deepest waters were stirred up.17The clouds poured down rain. The skies rumbled with thunder. Lightning flashed to and fro like arrows.18Your thunder was heard in the violent storm. Your lightning lit up the world. The earth trembled and shook.19Your path led through the Red Sea. You walked through the mighty waters. But your footprints were not seen.20You led your people like a flock. You led them by the hands of Moses and Aaron.
1-2Jag ropar till Herren. Jag ropar till honom så högt jag kan, för att han ska lyssna!3Jag har ångest och ser ingen utväg mer. Till och med om nätterna ber jag och sträcker mina händer mot himlen. Det finns ingen tröst för mig.4När jag tänker på Gud suckar jag, och när jag ser hur jag har det så förlorar jag allt mod.5Han håller mig vaken, och i min oro kan jag inte få fram ett ord mer.6Jag kan inte låta bli att tänka på hur det var förr,7på den tiden då vi spelade och sjöng glada sånger till långt in på nätterna. Jag tänker på detta och funderar över skillnaden mellan då och nu.8Har Herren övergett mig? Ska han aldrig mer hjälpa mig?9Är hans kärlek borta för alltid? Har han svikit sitt löfte?10Har han glömt bort att visa mig sin nåd? Har han i vrede slagit igen dörren framför den han älskar?11Jag sa: "Det som gör mig mest ont är att Guds kärlek och välsignelse inte är som förr.12Jag kommer ihåg alla hans stora under.13Dessa underbara gärningar är jämt och ständigt i mina tankar. Jag kan inte låta bli att tänka på dem."14Gud, allt vad du gör är heligt. Var finns det någon annan gud så mäktig som du?15Du är en Gud som gör under! Du visar fortfarande din stora makt.16Med din styrka räddade du ditt folk och du ledde Jakobs och Josefs söner ut ur Egypten.17När Röda havet såg dig, fylldes det av skräck! Det bävade ända ner i djupet!18Från molnen öste regnet ner och åskan mullrade i skyn och blixtarna flammade.19Ja, din stämma hördes i stormen. Bländande blixtar lyste upp världen! Jorden skakade och bävade.20Du banade en väg rakt genom havet. Vi kunde inte se dina fotsteg, och vi visste inte att vägen fanns där!21Men du ledde ditt folk som en fårhjord, med Mose och Aron som herdar.