1Die ´vier Größkönige` Amrafel von Schinar, Arjoch von Ellasar, Kedor-Laomer von Elam und Tidal von Gojim[1]2führten damals Krieg gegen die ´fünf` Stadtkönige Bera von Sodom, Birscha von Gomorra, Schinab von Adma, Schemeber von Zebojim und den Stadtkönig von Bela. - Bela heißt inzwischen Zoar. -3Die fünf Stadtkönige hatten sich verbündet und zogen gemeinsam ins Tal von Siddim (wo jetzt das Tote Meer liegt).4Zwölf Jahre lang hatten sie unter Kedor-Laomers Oberherrschaft gestanden. Im dreizehnten Jahr hatten sie ihm die Tributzahlungen verweigert[2],5und ´jetzt` im vierzehnten Jahr rückten Kedor-Laomer und die ´drei` mit ihm verbündeten Großkönige heran. ´Auf ihrem Feldzug` hatten die vier Großkönige bereits die Rafaïter bei Aschterot-Karnajim, die Susiter bei Ham, die Emiter in der Ebene von Kirjatajim6und die Horiter im Bergland von Seïr bezwungen ´und waren` bis nach El-Paran am Rand der Wüste ´vorgedrungen`.7Anschließend waren sie ´wieder Richtung Norden` nach En-Mischpat (das heute Kadesch heißt) marschiert und hatten das ganze Gebiet der Amalekiter verwüstet sowie ´die Gegend um` Hazezon-Tamar, die von den Amoritern besiedelt wurde.8Jetzt stellten sich ihnen die Stadtkönige von Sodom, Gomorra, Adma, Zebojim und Bela (das heute Zoar heißt) entgegen. Im Tal von Siddim zogen diese fünf in die Schlacht9gegen Kedor-Laomer von Elam, Tidal von Gojim, Amrafel von Schinar und Arjoch von Ellasar – fünf ´kleine Stadtkönige` gegen vier ´große` Könige.10Das Tal Siddim war voller Asphaltgruben. Als die Könige von Sodom und Gomorra[3] in die Flucht geschlagen wurden, fielen viele ihrer Krieger[4] dort hinein. Die übrigen flohen ins Bergland.11Kedor-Laomer und seine Verbündeten plünderten Sodom und Gomorra. ´Sie nahmen` alle Besitztümer und Lebensmittel ´mit` und zogen davon.12Auch Abrams Neffe Lot, der in Sodom wohnte, wurde mitsamt seinem Besitz verschleppt.13Einer von denen, die entkommen konnten, kam zu dem Hebräer Abram und berichtete ihm davon. Abram lebte ´damals` bei den Terebinthen[5] des Amoriters Mamre[6]. Mamre und seine Brüder[7] Eschkol und Aner waren mit Abram verbündet.14Als Abram erfuhr, dass man seinen Neffen[8] gefangengenommen hatte, rief er alle kampferprobten Leute zusammen. Es waren 318 Männer, die schon von Geburt an in seinem Dienst standen[9]. Er jagte ´den feindlichen Truppen` nach und holte sie ´in der Gegend von` Dan ein.15Dort teilte er seine Leute ´in zwei Gruppen` und griff mitten in der Nacht ´von zwei Seiten` an. So schlug er ´die vier Könige` in die Flucht und verfolgte sie bis nach Hoba nördlich von Damaskus.16Er nahm ihnen alles wieder ab[10], was sie erbeutet hatten, und befreite[11] seinen Neffen Lot mit seinem gesamten Besitz sowie die verschleppten Frauen und alle anderen Gefangenen[12].
Melchisedek segnet Abram
17Als Abram nach seinem Sieg über Kedor-Laomer und die anderen Großkönige zurückgekehrt war, zog ihm der Stadtkönig von Sodom entgegen ins Schawetal. - Dieses Tal heißt heute Königstal. -18Auch Melchisedek, der König von Salem[13], ´kam dorthin und` brachte Brot und Wein. Er war ein Priester Gottes, des Höchsten. (Ps 76,3)19Er segnete Abram mit den Worten: »Gesegnet seist du, Abram, vom höchsten Gott, der Himmel und Erde geschaffen hat!20Gepriesen sei er, der höchste Gott, der dir den Sieg über deine Feinde gegeben hat!« Da gab Abram ihm den zehnten Teil von allem, ´was er den Königen abgenommen hatte`.21Der König von Sodom bat Abram: »Gib mir nur meine Leute zurück. Die Beute kannst du behalten.«22Doch Abram hob seine Hand und sagte: »Ich schwöre beim HERRN[14], dem höchsten Gott, der Himmel und Erde geschaffen hat:23Ich behalte nichts von dem, was dir gehört, nicht einmal einen Faden oder einen Schuhriemen. Du sollst nicht sagen können: ›Ich habe Abram reich gemacht!‹24Für mich selbst will ich nichts. Nur was meine Männer unterwegs verzehrt haben, ´nehme ich von dir an`. Aber meine Verbündeten Aner, Eschkol und Mamre sollen ihren Anteil ´an der Beute` bekommen.«
1Vid den här tiden startade Amrafel, Shinars kung, Arjok, Ellasars kung, Kedorlaomer, Elams kung, och Tidal, Gojims kung,2ett krig mot Bera, Sodoms kung, Birsha, Gomorras kung, Shinav, Admas kung, Shemever, Sevojims kung och kungen i Bela (som senare kallades Soar).3Dessa kungar förenade sina arméer i Siddimdalen, dalen vid Döda havet.4Under tolv år hade de alla varit undersåtar till kung Kedorlaomer, men på det trettonde året gjorde de uppror.5Under det fjortonde året kom Kedorlaomer dit med sina allierade. Han segrade över refaéerna i Ashterot Karnajim, över suséerna i Ham, över eméerna i Shave Kirjatajim.6Horéerna, som bodde på berget Seir, drev han ända till El Paran vid öknen.7De vände sedan om till En Mishpat, som senare kallades Kadesh, och erövrade hela amalekiternas område, liksom amoréernas, som bodde i Haseson Tamar.8Kungarna i Sodom, Gomorra, Adma, Sevojim och Bela, nuvarande Soar, drog ut och ordnade sina arméer till strid i Siddimdalen9mot Elams kung Kedorlaomer, Gojims kung Tidal, Shinars kung Amrafel och Ellasars kung Arjok, fem kungar mot fyra.10Dalen var full av gropar med jordbeck. När armén som tillhörde kungarna i Sodom och Gomorra flydde, föll några i groparna och resten flydde till bergen.11Segrarna plundrade Sodom och Gomorra och tog med sig all deras egendom och mat. Sedan drog de därifrån.12De tog också med sig Lot, Abrams brorson, som bodde i Sodom, och allt han ägde.13En av de män som lyckats fly kom och berättade för hebrén Abram vad som hade hänt. Abram hade slagit läger bland ekarna som tillhörde amorén Mamre, bror till Eshkol och Aner, vilka alla var Abrams allierade.14När Abram fick reda på att hans brorson Lot hade tagits till fånga, sammankallade han männen som var födda i hans hushåll, 318 män sammanlagt, och förföljde fienderna ända till Dan.15Den natten delade han upp sina män, och de anföll dem och förföljde den flyende armén till Hova, norr om Damaskus.16Han fick tillbaka hela bytet som de tagit, brorsonen Lot, och alla Lots ägodelar, kvinnorna och de andra.17När Abram återvände från sitt anfall mot Kedorlaomer och de andra kungarna, kom kungen i Sodom ut för att möta honom i Shavedalen, som senare kallades Kungsdalen.18Kungen i Salem[1], Melkisedek, som var präst åt Gud den Högste, kom och gav Abram bröd och vin.19Sedan välsignade Melkisedek Abram: ”Må Gud den Högste, himlens och jordens Skapare, välsigna Abram!20Välsignad vare Gud den Högste, som har överlämnat dina fiender till dig!” Då gav Abram Melkisedek en tiondel av allting.21Kungen i Sodom vädjade till Abram: ”Ge mig bara folket. Behåll själv hela bytet.”22Men Abram svarade honom: ”Jag lyfter min hand och svär vid HERREN Gud den Högste, himlens och jordens skapare,23att jag inte ska ta så mycket som en enda tråd eller sandalrem från dig. Du ska inte kunna säga: ’Jag har gjort Abram rik.’24Jag ska ingenting ha. Det räcker med det som mina unga män har ätit av din mat. Men ge en del av bytet till mina stridskamrater Aner, Eshkol och Mamre.”