1Dem Musikmeister, nach (der Singweise = Melodie) »Vertilge nicht«; ein Lied Davids, als er vor Saul in die Höhle floh (1.Sam 22,1-2; 24). (Ps 16,1)2Erbarme dich meiner, o Gott, erbarme dich meiner! Denn bei dir sucht meine Seele Zuflucht, und im Schatten deiner Flügel will ich mich bergen, bis das Verderben vorübergezogen.3Ich rufe zu Gott, dem Höchsten, zum Allherrn, der meine Sache hinausführt.4Er sendet vom Himmel und hilft mir, da der gierige Verfolger mich geschmäht hat! SELA. Es sendet Gott seine Gnade und Treue!5Mit meinem Leben liege ich mitten unter Löwen, inmitten haßerfüllter Feinde, unter Menschen, deren Zähne Speere und Pfeile und deren Zunge ein scharfes Schwert ist.6Erhebe dich über den Himmel hinaus, o Gott, über die ganze Erde (verbreite sich) deine Herrlichkeit!7Sie haben meinen Füßen ein Netz gestellt: meine Seele[1] ist gebeugt; eine Grube haben sie vor mir gegraben: sie selbst sind mitten hineingestürzt. SELA.8Mein Herz ist getrost, o Gott, mein Herz ist getrost; singen will ich und spielen!9Wach auf, meine Seele, wacht auf, Harfe und Zither: ich will das Morgenrot wecken!10Ich will dich preisen unter den Völkern, Allherr, ich will dir lobsingen unter den Völkerschaften!11Denn groß bis zum Himmel ist deine Gnade, und bis an die Wolken geht deine Treue.12Erhebe dich über den Himmel hinaus, o Gott, über die ganze Erde (verbreite sich) deine Herrlichkeit! (Ps 108,2)
1För körledaren, ”Fördärva inte”. Miktam,[1] av David, när han på sin flykt från Saul var i grottan.2Var nådig, Gud, var nådig mot mig! För till dig tar jag min tillflykt, under dina vingars skugga tar jag min tillflykt tills faran är över.3Jag vill ropa till Gud, den Högste, till Gud, som gör allt för mig.[2]4Han sänder sin hjälp från himlen och räddar mig. Han tillrättavisar mina förföljare. Séla Gud sänder sin nåd och trofasthet.5Jag befinner mig bland lejonen, jag ligger bland dem som sprutar ut eld, människor vilkas tänder är spjut och pilar och vilkas tungor är skarpa svärd.6Gud, du är upphöjd över himlen! Visa din höghet över hela jorden!7De lägger ut nät för mina fötter, och jag böjs ner. De gräver en grop där jag ska gå, men de faller själva ner i den. Séla8Mitt hjärta är orubbligt, Gud, mitt hjärta är orubbligt. Jag vill sjunga och spela.9Vakna upp, min ära[3]! Vakna upp, harpa och lyra! Jag vill väcka morgonrodnaden.10Herre, jag vill prisa dig bland folken, inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig.11Din nåd är stor, ända upp till himlen når den, din trofasthet upp till skyarna.12Gud, du är upphöjd över himlen! Visa din höghet över hela jorden!