Vorbemerkung: Das Kennzeichen der gottgewirkten Geistesgaben
1In betreff der Geistesgaben aber will ich euch, liebe Brüder, nicht im unklaren lassen.2Ihr wißt von eurer Heidenzeit her: da waren es die stummen Götzenbilder, zu denen ihr mit unwiderstehlicher Gewalt hingezogen[1] wurdet.3Darum tue ich euch kund, daß niemand, der im Geiste[2] Gottes redet, sagt: »Verflucht ist[3] Jesus!« und keiner zu sagen vermag: »Jesus ist der Herr!«, außer im heiligen Geist[4].
Verschiedenheit der Geistesgaben, aber nur ein alles wirkender Geist und ein Zweck
4Es gibt nun zwar verschiedene Arten von Gnadengaben, aber nur einen und denselben Geist;5und es gibt verschiedene Arten von Dienstleistungen, doch nur einen und denselben Herrn;6und es gibt verschiedene Arten von Kraftwirkungen, aber nur einen und denselben Gott, der alles in allen wirkt.7Jedem wird aber die Offenbarung des Geistes zum allgemeinen Besten[5] verliehen.8So wird dem einen durch den Geist Weisheitsrede verliehen, einem andern Erkenntnisrede nach Maßgabe desselben Geistes,9einem andern Glaube in demselben[6] Geist, einem andern Heilungsgaben in dem einen Geiste,10einem andern Verrichtung von Wundertaten, einem andern Weissagung[7], einem andern Unterscheidung der Geister, einem andern mancherlei Arten von Zungenreden, einem andern die Auslegung der Zungenreden.11Dies alles wirkt aber ein und derselbe Geist, indem er jedem eine besondere Gabe zuteilt, wie er will.
Veranschaulichung durch das Gleichnis vom Menschenleib und seinen vielen Gliedern
12Denn wie der Leib eine Einheit[8] ist und doch viele Glieder hat, alle Glieder des Leibes aber trotz ihrer Vielheit einen Leib bilden, so ist es auch mit Christus.13Denn durch einen Geist[9] sind wir alle durch die Taufe zu einem Leibe zusammengeschlossen worden, wir mögen Juden oder Griechen, Sklaven oder Freie sein, und wir sind alle mit einem Geist getränkt worden.14Auch der Leib besteht ja nicht aus einem einzigen Gliede, sondern aus vielen.15Wenn der Fuß sagte: »Weil ich nicht Hand bin, gehöre ich nicht zum Leibe«, so gehört er darum doch zum Leibe;16und wenn das Ohr sagte: »Weil ich kein Auge bin, gehöre ich nicht zum Leibe«, so gehört es darum doch zum Leibe.17Wenn der ganze Leib nur Auge wäre, wo bliebe da das Gehör? Wenn er ganz Gehör wäre, wo bliebe da der Geruchssinn?18Nun aber hat Gott jedem einzelnen Gliede seine besondere Stelle am Leibe angewiesen, wie es seinem Willen entsprach.19Wäre das Ganze nur ein einziges Glied, wo bliebe da der Leib?20So aber sind zwar viele Glieder vorhanden, aber es besteht doch nur ein Leib.21Das Auge kann aber nicht zu der Hand sagen: »Ich habe dich nicht nötig«, ebensowenig der Kopf zu den Füßen: »Ich habe euch nicht nötig«;22ganz im Gegenteil: die scheinbar schwächsten Glieder des Leibes sind gerade notwendig,23und denjenigen Körperteilen, die wir für weniger edel halten, erweisen wir besondere Ehre, und die weniger anständigen Teile unsers Leibes erhalten eine besonders wohlanständige Ausstattung,24deren unsere anständigen Glieder nicht bedürfen. Ja, Gott hat den Leib so zusammengefügt, daß er dem weniger wichtigen Gliede desto größere Ehre zugeteilt hat,25damit keine Uneinigkeit im Leibe herrsche, sondern die Glieder einträchtig füreinander sorgen.26Und wenn ein Glied leidet, so leiden alle Glieder mit, und wenn ein Glied besonders geehrt[10] wird, so freuen sich alle Glieder mit.
Anwendung des Bildes auf die gottgeordnete Gliederung der Gemeinde
27Ihr aber seid Christi Leib, und jeder einzelne ist ein Glied daran nach seinem Teil;28und zwar hat Gott in der Gemeinde eingesetzt erstens die einen zu Aposteln, zweitens (andere) zu Propheten[11], drittens (noch andere) zu Lehrern; sodann Wunderkräfte, sodann Gaben der Heilungen, Hilfeleistungen, Verwaltungsgeschäfte, mancherlei Arten von Zungenreden.29Sind etwa alle (Gemeindeglieder) Apostel? Etwa alle Propheten[12]? Alle Lehrer? Besitzen etwa alle Wunderkräfte?30Haben etwa alle Heilungsgaben? Reden alle mit Zungen? Können alle die Zungensprachen auslegen?
Ohne Liebe sind auch die höchsten Geistesgaben wertlos
31Strebet nun eifrig nach den höchsten[13] Gnadengaben! Und jetzt will ich euch noch einen ganz unvergleichlichen Weg zeigen:
1Och nu, syskon, vill jag ta upp frågan om de andliga gåvorna, som jag vill att ni känner till.2Ni vet ju att så länge ni var hedningar, så drevs ni till stumma avgudar.[1]3Därför vill jag att ni nu ska inse att ingen som talar genom Guds Ande kan förbanna Jesus, och ingen som inte är fylld av helig Ande kan bekänna att Jesus är Herren[2].4Det finns olika nådegåvor, Anden är en och densamme.5Det finns olika tjänster, men en och samma Herre.6Uppgifterna är olika, men det är samma Gud som verkar allt och i alla.7Hos var och en manifesterar sig Anden så att den blir till det gemensamma bästa.8En får av Anden vishetens ord, en annan får av samma Ande förmågan att meddela kunskap.9En får tron genom Anden, en annan får av samma Ande gåvor att bota sjuka,10och en får kraft att göra under. En får förmågan att profetera, en förmågan att bedöma olika andar. En får förmågan att tala olika språk, och en annan får förmågan att tolka språk.11Men allt detta verkar en och samma Ande, och han ger gåvor till var och en så som han själv vill.
Många delar, men bara en kropp
12Kroppen är en men består av många olika delar, och trots att dess lemmar är många utgör de en enda kropp. På samma sätt är det med Kristus.13Vi har ju alla blivit döpta i en och samma Ande, för att vi ska tillhöra samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, för vi har alla fått dricka av en och samma Ande.14Kroppen består inte av bara en del, utan av många.15Om foten skulle säga: ”Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är en hand”, är den ju ändå en del av kroppen.16Om örat skulle säga: ”Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är ett öga”, är det ju ändå en del av kroppen.17Om hela kroppen var ett öga, hur skulle man då kunna höra? Och om hela kroppen var ett öra, hur skulle man då kunna känna någon lukt?18Men nu har Gud satt varje kroppsdel exakt där han vill ha den.19Om allt bara var en enda del, då skulle det väl inte vara en kropp?20Men nu är det många delar, men en enda kropp.21Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver dig inte.” Och huvudet kan inte säga till fötterna: ”Jag behöver er inte.”22Tvärtom, några av de delar som verkar vara svagast och minst viktiga, är de mest nödvändiga.23Vissa delar av kroppen tycker vi är värda mindre ära, men dem klär vi med desto större omsorg. Vissa delar vill vi inte visa upp, och dem skyler vi extra anständigt,24medan de delar som vi vill visa upp får vara som de är. På samma sätt har Gud sammansatt kroppen så att de delar av kroppen som tycks vara mindre viktiga får större ära,25för att det inte ska bli någon splittring i kroppen, utan att alla ska visa omsorg om varandra.26Om en del av kroppen får lida, lider också alla andra. Och om en del av kroppen blir ärad, gläds också alla de andra.27Ni utgör alltså Kristus kropp, och var för sig är ni delar av den.28Gud har gjort några i församlingen till apostlar, andra till profeter eller lärare, några har fått förmågan att göra under, gåvor att bota sjuka, hjälpa, leda eller tala andra språk.29Kan alla vara apostlar? Kan alla profetera? Kan alla undervisa? Kan alla göra under?30Kan alla bota sjuka? Kan alla tala andra språk, eller kan alla tolka dessa språk?31Nej. Men sök efter de största nådegåvorna. Och nu ska jag visa er en väg som är överlägsen alla andra.