1To the chief Musician upon Aijeleth Shahar, A Psalm of David. My God, my God, why hast thou forsaken me? why art thou so far from helping me, and from the words of my roaring?2O my God, I cry in the daytime, but thou hearest not; and in the night season, and am not silent.3But thou art holy, O thou that inhabitest the praises of Israel.4Our fathers trusted in thee: they trusted, and thou didst deliver them.5They cried unto thee, and were delivered: they trusted in thee, and were not confounded.6But I am a worm, and no man; a reproach of men, and despised of the people.7All they that see me laugh me to scorn: they shoot out the lip, they shake the head, saying ,8He trusted on the LORD that he would deliver him: let him deliver him, seeing he delighted in him.9But thou art he that took me out of the womb: thou didst make me hope when I was upon my mother' breasts.10I was cast upon thee from the womb: thou art my God from my mother' belly.11Be not far from me; for trouble is near; for there is none to help.12Many bulls have compassed me: strong bulls of Bashan have beset me round.13They gaped upon me with their mouths, as a ravening and a roaring lion.14I am poured out like water, and all my bones are out of joint: my heart is like wax; it is melted in the midst of my bowels.15My strength is dried up like a potsherd; and my tongue cleaveth to my jaws; and thou hast brought me into the dust of death.16For dogs have compassed me: the assembly of the wicked have inclosed me: they pierced my hands and my feet.17I may tell all my bones: they look and stare upon me.18They part my garments among them, and cast lots upon my vesture.19But be not thou far from me, O LORD: O my strength, haste thee to help me.20Deliver my soul from the sword; my darling from the power of the dog.21Save me from the lion' mouth: for thou hast heard me from the horns of the unicorns.22I will declare thy name unto my brethren: in the midst of the congregation will I praise thee.23Ye that fear the LORD, praise him; all ye the seed of Jacob, glorify him; and fear him, all ye the seed of Israel.24For he hath not despised nor abhorred the affliction of the afflicted; neither hath he hid his face from him; but when he cried unto him, he heard.25My praise shall be of thee in the great congregation: I will pay my vows before them that fear him.26The meek shall eat and be satisfied: they shall praise the LORD that seek him: your heart shall live for ever.27All the ends of the world shall remember and turn unto the LORD: and all the kindreds of the nations shall worship before thee.28For the kingdom is the LORD': and he is the governor among the nations.29All they that be fat upon earth shall eat and worship: all they that go down to the dust shall bow before him: and none can keep alive his own soul.30A seed shall serve him; it shall be accounted to the Lord for a generation.31They shall come, and shall declare his righteousness unto a people that shall be born, that he hath done this .
1-2Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig? Varför vägrar du att hjälpa mig eller att ens lyssna till mina suckar?3Dag och natt har jag gråtit och bett om din hjälp, men jag får inget svar,4-5och ändå är du helig. Våra förfäders lovsång omgav din tron. De litade på dig, och du befriade dem.6Du hörde deras rop om hjälp och räddade dem. De blev aldrig besvikna när de sökte din hjälp.7Men jag är en mask och inte en människa, hånad och föraktad av mitt eget folk och av hela mänskligheten.8Alla som ser mig räcker ut tungan och skakar på huvudet.9"Är det han som litar på Gud?" säger de och skrattar hånfullt. "Är det han som påstår att Gud älskar honom? Varför befriar Herren honom då inte?"10-12Herre, du har hjälpt mig förr! Du har skyddat mig ända sedan jag föddes och vakat över mig medan jag växte upp. Sedan barndomen har jag litat på dig. Du har alltid varit min Gud. Lämna mig inte nu när svårigheterna är nära. Det finns ingen annan som kan hjälpa mig!13Jag är omgiven av fruktansvärda fiender, starka som Basans tjurar.14De kommer mot mig med öppna gap, ja, som rytande lejon som anfaller sitt byte.15Min styrka har runnit bort som vatten, och alla mina ben är ur led. Mitt hjärta smälter som vax,16min styrka har torkat ihop som lera i solen. Min tunga klibbar fast i munnen, och du har lämnat mig att dö på marken.17Onda människor omger mig som en flock vilda hundar. De har genomborrat mina händer och fötter,18och jag kan räkna varje ben i min kropp. Titta, hur dessa onda män stirrar på mig och njuter!19De kastar tärning om mina kläder.20Herre, håll dig inte undan! Gud, min styrka, skynda dig och hjälp mig!21Rädda mig från döden! Skona mitt dyrbara liv så att dessa onda människor inte tar det!22Rädda mig från lejonens gap och från de vilda tjurarnas horn. Ja, Gud, du kommer att svara mig och befria mig.23Jag ska göra ditt namn känt bland mitt folk. Jag ska stå upp inför församlingen och vittna om allt det underbara som du har gjort.24"Prisa Herren, alla ni som fruktar honom", kommer jag att säga. "Frukta och ära hans namn, ni ättlingar till vår stamfar Jakob! Låt hela Israel sjunga lovsånger till Herren,25för han har inte slagit dövörat till för mina nödrop. Han har inte vänt sig bort ifrån mig. När jag ropade till honom svarade han mig."26Ja, jag ska stå upp och ära dig inför allt folket. Jag ska offentligt uppfylla mina löften inför alla dem som ärar och fruktar ditt namn.27De fattiga ska äta och bli mätta. Och alla som söker Herren ska finna honom och prisa hans namn. Så länge de lever ska de ha framgång.28Hela jorden ska se det och återvända till Herren, ja, folken i varje land ska tillbe honom.29Herren är kung och regerar över alla folk.30Ja, alla dödliga både stolta och ödmjuka ska tillsammans tillbe honom.31Våra barn ska också tjäna honom, och de ska få höra om Herren och hans under.32Och kommande generationer ska också få höra vad han har gjort för oss.