Matthew 20 | King James Version

King James Version

1 For the kingdom of heaven is like unto a man that is an householder, which went out early in the morning to hire labourers into his vineyard. 2 And when he had agreed with the labourers for a penny a day, he sent them into his vineyard. 3 And he went out about the third hour, and saw others standing idle in the marketplace, 4 And said unto them; Go ye also into the vineyard, and whatsoever is right I will give you. And they went their way. 5 Again he went out about the sixth and ninth hour, and did likewise. 6 And about the eleventh hour he went out, and found others standing idle, and saith unto them, Why stand ye here all the day idle? 7 They say unto him, Because no man hath hired us. He saith unto them, Go ye also into the vineyard; and whatsoever is right, that shall ye receive. 8 So when even was come, the lord of the vineyard saith unto his steward, Call the labourers, and give them their hire, beginning from the last unto the first. 9 And when they came that were hired about the eleventh hour, they received every man a penny. 10 But when the first came, they supposed that they should have received more; and they likewise received every man a penny. 11 And when they had received it, they murmured against the goodman of the house, 12 Saying, These last have wrought but one hour, and thou hast made them equal unto us, which have borne the burden and heat of the day. 13 But he answered one of them, and said, Friend, I do thee no wrong: didst not thou agree with me for a penny? 14 Take that thine is, and go thy way: I will give unto this last, even as unto thee. 15 Is it not lawful for me to do what I will with mine own? Is thine eye evil, because I am good? 16 So the last shall be first, and the first last: for many be called, but few chosen. 17 And Jesus going up to Jerusalem took the twelve disciples apart in the way, and said unto them, 18 Behold, we go up to Jerusalem; and the Son of man shall be betrayed unto the chief priests and unto the scribes, and they shall condemn him to death, 19 And shall deliver him to the Gentiles to mock, and to scourge, and to crucify him: and the third day he shall rise again. 20 Then came to him the mother of Zebedee's children with her sons, worshipping him, and desiring a certain thing of him. 21 And he said unto her, What wilt thou? She saith unto him, Grant that these my two sons may sit, the one on thy right hand, and the other on the left, in thy kingdom. 22 But Jesus answered and said, Ye know not what ye ask. Are ye able to drink of the cup that I shall drink of, and to be baptized with the baptism that I am baptized with? They say unto him, We are able. 23 And he saith unto them, Ye shall drink indeed of my cup, and be baptized with the baptism that I am baptized with: but to sit on my right hand, and on my left, is not mine to give, but it shall be given to them for whom it is prepared of my Father. 24 And when the ten heard it, they were moved with indignation against the two brethren. 25 But Jesus called them unto him, and said, Ye know that the princes of the Gentiles exercise dominion over them, and they that are great exercise authority upon them. 26 But it shall not be so among you: but whosoever will be great among you, let him be your minister; 27 And whosoever will be chief among you, let him be your servant: 28 Even as the Son of man came not to be ministered unto, but to minister, and to give his life a ransom for many. 29 And as they departed from Jericho, a great multitude followed him. 30 And, behold, two blind men sitting by the way side, when they heard that Jesus passed by, cried out, saying, Have mercy on us, O Lord, thou Son of David. 31 And the multitude rebuked them, because they should hold their peace: but they cried the more, saying, Have mercy on us, O Lord, thou Son of David. 32 And Jesus stood still, and called them, and said, What will ye that I shall do unto you? 33 They say unto him, Lord, that our eyes may be opened. 34 So Jesus had compassion on them, and touched their eyes: and immediately their eyes received sight, and they followed him.

Nya Levande Bibeln

from Biblica

Berättelsen om vingårdsarbetarna

1 Jesus fortsatte: ”Där Gud regerar blir det nämligen som i den här berättelsen:^[1] En jordägare gick ut tidigt en morgon för att anställa arbetare till sin vingård. 2 Han kom överens med dem om en normal dagslön^[2], och arbetarna gick iväg till vingården. 3 Klockan nio gick jordägaren ut igen och fick se några andra män stå på torget utan att ha något att göra. 4 Även dem skickade han iväg till vingården och lovade att han vid dagens slut skulle betala vad som var rimligt. 5 Mitt på dagen och vid tretiden på eftermiddagen gjorde han likadant. 6 Klockan fem, en timma innan arbetsdagens slut, var han tillbaka i staden igen och såg då några andra män stå där. Han frågade dem: ’Varför har ni inte arbetat på hela dagen?’ 7 ’Därför att ingen har anställt oss’, svarade de.’Gå då iväg och arbeta tillsammans med de andra i min vingård’, sa han till dem. 8 När kvällen sedan kom, bad jordägaren sin förman att kalla på arbetarna och ge dem deras lön, men han fick order om att börja med dem som kommit sist. 9 De män som börjat arbeta klockan fem kom då fram, och var och en fick en hel dagslön. 10 När de män som anställts först kom för att få sin lön, trodde de därför att de skulle få mycket mer. Men de fick samma belopp. 11-12 Då började de protestera: ’De här karlarna har bara hållit på en timma och ändå betalar du lika mycket till dem som till oss, trots att vi har arbetat hela dagen i den brännande hettan.’ 13 ’Min vän’, svarade han en av dem, ’jag har inte handlat fel mot dig. Kom vi inte överens om en normal dagslön? 14 Ta den och gå. Jag tänker ge alla samma lön. 15 Har jag inte rätt att göra vad jag vill med mina egna pengar? Eller blir du avundsjuk för att jag är generös?’ 16 Så ska de som idag har låg status vara bland de främsta i Guds nya värld, medan andra, som idag är betydelsefulla, måste hålla sig i bakgrunden.”

Jesus förutsäger för tredje gången att han ska dö

17 När Jesus var på väg till Jerusalem samlade han sina tolv närmaste efterföljare omkring sig och sa till dem medan de gick: 18 ”Vi är nu på väg till Jerusalem. Där kommer jag, Människosonen^[3], att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och laglärarna, och de ska döma mig till döden 19 och överlämna mig till de romerska myndigheterna^[4]. Romarna kommer sedan att håna mig och piska mig och avrätta mig genom att spika fast mig på ett kors, men på den tredje dagen ska jag uppstå från de döda igen.”

Jakob och Johannes vill ha hedersplatserna

20 Lite senare kom mamman till Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till Jesus tillsammans med sina söner och föll på knä för att be om något. 21 ”Vad vill du?” undrade han. Hon svarade: ”Jag vill att du ska låta mina söner få sitta på hedersplatserna närmast dig när du börjar regera som kung, en på höger sida och en på vänster.”^[5] 22 Men Jesus sa: ”Ni vet inte vad ni ber om!” Och så vände han sig till Jakob och Johannes och frågade: ”Kan ni uthärda de fruktansvärda lidanden som jag måste uthärda?””Ja”, svarade de. ”Det kan vi!” 23 Då sa Jesus till dem: ”Ni kommer att få lida precis som jag, men jag har ingen rätt att bestämma vilka som ska sitta på min högra och på min vänstra sida. De platserna är reserverade för dem som min Far i himlen väljer ut.” 24 När de tio andra närmaste efterföljarna hörde vad Jakob och Johannes bad om, blev de upprörda. 25 Men Jesus samlade dem och sa: ”I den här världen uppträder kungarna som tyranner, och härskarna har all makt över dem som står under dem. 26 Men så får det inte gå till bland er. Den av er som vill vara ledare måste vara de andras tjänare, 27 och den som vill vara den förste måste vara de andras slav. 28 Följ mitt exempel. Jag, Människosonen^[6], har inte kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna andra. Jag har kommit för att ge mitt liv och köpa människor fria från deras slaveri under synden.”

Jesus botar två blinda utanför Jeriko

29 På väg mot Jerusalem gick Jesus och hans efterföljare genom staden Jeriko. Och när de lämnade staden följde mycket folk med. 30 Just då satt två blinda män vid vägkanten, och när de fick höra att Jesus kom gående, började de ropa: ”Herre, du som ska ärva kung Davids tron,^[7] ha medlidande med oss!” 31 Folket försökte få dem att hålla tyst, men de ropade bara ännu högre: ”Herre, du som ska ärva kung Davids tron, ha medlidande med oss!” 32 När Jesus hörde detta, stannade han och kallade dem till sig och frågade: ”Vad vill ni att jag ska göra för er?” 33 ”Herre”, sa de, ”vi vill kunna se!” 34 Då fylldes Jesus av medlidande med dem och rörde vid deras ögon. Och genast kunde de se! Sedan följde de med honom.