1The word that Jeremiah the prophet spake unto Baruch the son of Neriah, when he had written these words in a book at the mouth of Jeremiah, in the fourth year of Jehoiakim the son of Josiah king of Judah, saying,2Thus saith the LORD, the God of Israel, unto thee, O Baruch;3Thou didst say, Woe is me now! for the LORD hath added grief to my sorrow; I fainted in my sighing, and I find no rest.4Thus shalt thou say unto him, The LORD saith thus; Behold, that which I have built will I break down, and that which I have planted I will pluck up, even this whole land.5And seekest thou great things for thyself? seek them not: for, behold, I will bring evil upon all flesh, saith the LORD: but thy life will I give unto thee for a prey in all places whither thou goest.
1Detta är det budskap Jeremia gav Baruk under kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår, sedan Baruk hade skrivit ner alla Guds budskap, efter Jeremias diktamen:2Baruk! Herren, Israels Gud, säger så här till dig:3Du har sagt: 'Ve mig! Har jag inte nog med bekymmer? Och nu har Herren gett mig ännu fler! Jag är trött på mina egna suckar och kan inte få någon ro.'4Men säg till Baruk att jag ska riva ner vad jag har byggt upp och rycka upp det jag har planterat. Så ska ske med hela jorden.5Vänta dig inte några särskilda förmåner! Men även om jag låter olyckor komma över alla dessa människor, ska jag bevara dig vid liv vart du än går.