1My brethren, be not many masters, knowing that we shall receive the greater condemnation.2For in many things we offend all. If any man offend not in word, the same is a perfect man, and able also to bridle the whole body.3Behold, we put bits in the horses' mouths, that they may obey us; and we turn about their whole body.4Behold also the ships, which though they be so great, and are driven of fierce winds, yet are they turned about with a very small helm, whithersoever the governor listeth.5Even so the tongue is a little member, and boasteth great things. Behold, how great a matter a little fire kindleth!6And the tongue is a fire, a world of iniquity: so is the tongue among our members, that it defileth the whole body, and setteth on fire the course of nature; and it is set on fire of hell.7For every kind of beasts, and of birds, and of serpents, and of things in the sea, is tamed, and hath been tamed of mankind:8But the tongue can no man tame; it is an unruly evil, full of deadly poison.9Therewith bless we God, even the Father; and therewith curse we men, which are made after the similitude of God.10Out of the same mouth proceedeth blessing and cursing. My brethren, these things ought not so to be.11Doth a fountain send forth at the same place sweet water and bitter?12Can the fig tree, my brethren, bear olive berries? either a vine, figs? so can no fountain both yield salt water and fresh.13Who is a wise man and endued with knowledge among you? let him shew out of a good conversation his works with meekness of wisdom.14But if ye have bitter envying and strife in your hearts, glory not, and lie not against the truth.15This wisdom descendeth not from above, but is earthly, sensual, devilish.16For where envying and strife is, there is confusion and every evil work.17But the wisdom that is from above is first pure, then peaceable, gentle, and easy to be intreated, full of mercy and good fruits, without partiality, and without hypocrisy.18And the fruit of righteousness is sown in peace of them that make peace.
1Kära syskon, inte alla av er ska undervisa i församlingen, för Gud granskar dessa människors ord extra noga.2Alla gör vi fel på olika sätt, men det som är allra svårast är att kontrollera sin egen tunga och sina ord. Den som lyckas med det är en felfri människa, som också har kontroll över sina handlingar.3Låt mig ge er två bilder: Genom att lägga ett betsel i munnen på en häst, kan vi få den att vända och gå dit vi vill.4Och med ett litet roder kan styrmannen få ett stort fartyg att åka precis dit han vill, även om vindarna är starka.5På samma sätt är det med tungan. Den är en liten del av vår kropp, men den kan skryta med att få oss precis dit den vill. En annan bild är, att en liten gnista kan sätta eld på en hel skog.6På samma sätt är det med tungan. Denna lilla del av vår kropp är som en gnista från helvetet självt. Den brinner av den här världens ondska, och kan förvandla våra liv till ett flammande eldhav som ödelägger hela vår tillvaro.7Människor har också i alla tider lyckats tämja och kontrollera alla slags djur, både sådana som flyger, sådana som lever på land och sådana som lever i vatten.8Men sin egen tunga kan ingen människa tämja. Den lever sitt eget liv, full av ondska och dödligt gift.9Ena stunden använder vi den för att hylla vår Gud och Far, och i nästa stund använder vi den till att förbanna människorna, som Gud har skapat till att vara lika honom.[1]10Ur samma mun kommer både lovsång och förbannelser. Kära syskon, ni förstår ju själva att detta inte är rätt!11-12Samma källa kan väl inte ge både sötvatten och saltvatten? Det är ju lika omöjligt som att oliver skulle växa på fikonträd eller fikon på vinrankor.
Tecken på sann vishet
13Om någon bland er påstår sig ha fått andlig insikt och vishet från Gud, då måste han gå före med gott exempel och visa detta i praktisk handling utan att framhäva sig själv.14Men om någon är fylld med avundsjuka och själviskhet, då avslöjar han att allt detta prat om andlig insikt bara är lögn och tomt skryt.15En sådan vishet kommer inte från Gud, utan är jordisk och mänsklig och inspirerad av djävulen.16Avundsjuka och själviska ambitioner leder ju till oordning och all slags ondska.17Nej, den vishet som kommer från Gud inspirerar oss till att göra det som är rätt i Guds ögon. Den orsakar inte konflikter, utan gör oss vänliga och hänsynsfulla mot varandra. Den hjälper oss att visa medlidande, så att vi kan göra gott mot andra. Den lär oss att behandla alla lika och att vara öppna och ärliga.18Om vi medverkar till att lösa konflikter, sår vi frid bland våra medmänniskor, och resultatet blir att de följer Guds vilja.