Isaiah 33

King James Version

1 Woe to thee that spoilest, and thou wast not spoiled; and dealest treacherously, and they dealt not treacherously with thee! when thou shalt cease to spoil, thou shalt be spoiled; and when thou shalt make an end to deal treacherously, they shall deal treacherously with thee.2 O LORD, be gracious unto us; we have waited for thee: be thou their arm every morning, our salvation also in the time of trouble.3 At the noise of the tumult the people fled; at the lifting up of thyself the nations were scattered.4 And your spoil shall be gathered like the gathering of the caterpiller: as the running to and fro of locusts shall he run upon them.5 The LORD is exalted; for he dwelleth on high: he hath filled Zion with judgment and righteousness.6 And wisdom and knowledge shall be the stability of thy times, and strength of salvation: the fear of the LORD is his treasure.7 Behold, their valiant ones shall cry without: the ambassadors of peace shall weep bitterly.8 The highways lie waste, the wayfaring man ceaseth: he hath broken the covenant, he hath despised the cities, he regardeth no man.9 The earth mourneth and languisheth: Lebanon is ashamed and hewn down: Sharon is like a wilderness; and Bashan and Carmel shake off their fruits .10 Now will I rise, saith the LORD; now will I be exalted; now will I lift up myself.11 Ye shall conceive chaff, ye shall bring forth stubble: your breath, as fire, shall devour you.12 And the people shall be as the burnings of lime: as thorns cut up shall they be burned in the fire.13 Hear, ye that are far off, what I have done; and, ye that are near, acknowledge my might.14 The sinners in Zion are afraid; fearfulness hath surprised the hypocrites. Who among us shall dwell with the devouring fire? who among us shall dwell with everlasting burnings?15 He that walketh righteously, and speaketh uprightly; he that despiseth the gain of oppressions, that shaketh his hands from holding of bribes, that stoppeth his ears from hearing of blood, and shutteth his eyes from seeing evil;16 He shall dwell on high: his place of defence shall be the munitions of rocks: bread shall be given him; his waters shall be sure.17 Thine eyes shall see the king in his beauty: they shall behold the land that is very far off.18 Thine heart shall meditate terror. Where is the scribe? where is the receiver? where is he that counted the towers?19 Thou shalt not see a fierce people, a people of a deeper speech than thou canst perceive; of a stammering tongue, that thou canst not understand.20 Look upon Zion, the city of our solemnities: thine eyes shall see Jerusalem a quiet habitation, a tabernacle that shall not be taken down; not one of the stakes thereof shall ever be removed, neither shall any of the cords thereof be broken.21 But there the glorious LORD will be unto us a place of broad rivers and streams; wherein shall go no galley with oars, neither shall gallant ship pass thereby.22 For the LORD is our judge, the LORD is our lawgiver, the LORD is our king; he will save us.23 Thy tacklings are loosed; they could not well strengthen their mast, they could not spread the sail: then is the prey of a great spoil divided; the lame take the prey.24 And the inhabitant shall not say, I am sick: the people that dwell therein shall be forgiven their iniquity.

Isaiah 33

Nya Levande Bibeln

from Biblica
1 Ve er assyrier, som har härjat och plundrat överallt men själva aldrig blivit utsatta för plundring. Ni räknar med att andra ska hålla sina löften till er, medan ni bedrar dem! Nu ska ni också bli bedragna och utrotade.2 Men var nådig mot oss, Herre, för vi har räknat med dig. Var vår styrka för var dag och vår frälsning när prövningen kommer!3 Fienden flyr, när han hör din röst. När du står upp, flyr folken.4 Alldeles som gräshoppor plundrar fält och vingårdar, ska Jerusalem plundra sina fiender.5 Herren är stor, och han bor i himlen. Han ska låta Jerusalem bli en plats där rättvisa, godhet och rättfärdighet råder.6 Herren är den säkra grunden i alla tider, en källa till vishet och kunskap - ja, gudsfruktan är nyckeln till dessa skatter.7 Men nu gråter era budbärare i bitter besvikelse, för assyrierna har vägrat acceptera deras rop om fred.8 Era vägar ligger öde, ingen vågar ge sig ut. Assyrierna har brutit sitt fredsfördrag och fäster sig inte alls vid de löften de gett i vittnens närvaro. De har inte respekt för någon.9 Hela Israels land är i svårigheter. Libanon vissnar. Saron har blivit vildmark. I Basan och Karmel fäller träden sina löv.10 Men Herren säger: Jag ska resa mig och visa min styrka.11 Ni assyrier kommer inte att vinna någonting genom alla era ansträngningar. Er egen andedräkt kommer att förvandlas till eld och döda er.12 Era trupper ska brännas till aska precis som törnen som huggs ner och kastas i elden.13 Hör här, vad jag har gjort, ni folk som bor långt borta! Och ni som är nära, lägg märke till min makt!14 Syndarna bland mitt folk darrar av fruktan. "Vem kan bo i närheten av denna eviga eld som förtär allt?" ropar de.15 Men jag ska säga er vilka som kan bo där: Alla de som är ärliga och uppriktiga, de som avstår från orättfärdig handel, de som inte tar mutor, de som inte deltar i sammansvärjningar mot någons liv och de som vägrar smida onda planer.16 Alla dessa ska kunna bo på höjderna. Bergens klippor ska vara deras skydd och trygghet. De ska bli försedda med mat och få allt vatten de behöver.17 Dina ögon ska se kungen i hans härlighet och ett vidsträckt land i fjärran.18 Din tanke ska då gå tillbaka till den fruktansvärda tid då de assyriska officerarna krävde skatt och hade makten över den intagna staden.19 Men nu slipper du se dem. Detta fräcka och hänsynslösa folk, som talar ett främmande språk, finns inte längre.20 I stället ska du få uppleva Jerusalem i fred, en plats där man tillber Gud, en stilla och fridfull stad.21 Herren ska vara en trygghetens flod för oss, en flod som ingen kan komma över.22 För Herren är vår domare, vår lagstiftare och vår kung. Han ska ta hand om oss och rädda oss.23 Fiendens segel hänger slaka på brutna master, med tåg som inte går att använda. Krigsbytet ska delas bland Guds folk. Till och med de lama ska vara med och få sin del.24 Ingen i Israel ska längre säga: "Jag är sjuk och hjälplös", för Herren ska förlåta det dess synder och välsigna det.