1Für den Chormeister. Nach der Weise Lilien. Ein Zeugnis. Ein Psalm Asafs.2Du Hirte Israels, höre,
der du Josef leitest wie eine Herde!
Der du auf den Kerubim thronst, erscheine (Ps 23,1; Ps 95,7)3vor Efraim, Benjamin und Manasse!
Wecke deine gewaltige Kraft
und komm zu unserer Rettung!4Gott, stelle uns wieder her!
Lass dein Angesicht leuchten und wir sind gerettet! (Ps 4,7; Ps 85,5)5HERR, Gott der Heerscharen,
wie lange noch raucht dein Zorn trotz des Bittgebets deines Volks?6Du hast sie gespeist mit Tränenbrot,
sie überreich getränkt mit Tränen. (Ps 42,4)7Du machst uns zum Zankapfel unserer Nachbarn
und unsere Feinde verspotten uns.[1] (Ps 44,14)8Gott der Heerscharen, stelle uns wieder her!
Lass dein Angesicht leuchten und wir sind gerettet!9Einen Weinstock hobst du aus in Ägypten,
du hast Völker vertrieben und ihn eingepflanzt. (Jer 2,21)10Du schufst ihm weiten Raum,
er hat Wurzeln geschlagen und das ganze Land erfüllt.11Sein Schatten bedeckte die Berge,
seine Zweige die Zedern Gottes. (5Mo 11,24)12Seine Ranken trieb er bis zum Meer
und seine Schösslinge bis zum Eufrat!13Warum rissest du seine Mauern ein?
Alle, die des Weges kommen, plündern ihn. (Ps 89,41)14Der Eber aus dem Wald wühlt ihn um,
es fressen ihn ab die Tiere des Feldes.15Gott der Heerscharen, kehre doch zurück,/
blicke vom Himmel herab und sieh,
sorge für diesen Weinstock!16Beschütze, was deine Rechte gepflanzt hat,
und den Sohn, den du dir stark gemacht!17Die ihn im Feuer verbrannten wie Kehricht,
sie sollen vergehen vor deinem drohenden Angesicht. (Hes 15,2)18Deine Hand sei über dem Mann zu deiner Rechten,
über dem Menschensohn, den du dir stark gemacht.19Wir werden nicht von dir weichen.
Belebe uns und wir rufen deinen Namen an.20HERR, Gott der Heerscharen, stelle uns wieder her,
lass dein Angesicht leuchten und wir sind gerettet.
1För körledaren, efter ”Förbundstecknets lilja”[1]. En psalm av Asaf.2Israels herde, lyssna, du som leder Josef som en hjord! Du, som tronar över keruberna, träd fram i glans3inför Efraim, Benjamin och Manasse. Väck din styrka och kom till vår räddning!4Upprätta oss, Gud! Låt ditt ansikte lysa, så att vi blir räddade!5HERRE, härskarornas Gud, hur länge ska du vara vred på ditt folks böner?6Du har låtit dem äta tårebröd, gett dem tårar att dricka i mängder.7Du har gjort oss till ett stridsämne för våra grannar. Våra fiender hånar oss.8Härskarornas Gud, upprätta oss! Låt ditt ansikte lysa, så att vi blir räddade!9Du tog en vinranka ut ur Egypten, du drev bort folken och planterade den.10Du röjde marken och den slog rot, den uppfyllde landet.11Bergen täcktes av dess skugga, mäktiga[2] cederträd av dess grenar.12Den bredde ut sina grenar mot havet och sina skott ända till floden[3].13Varför har du brutit ner dess murar, så att vem som helst som går förbi kan plocka av den?14Vildsvin från skogen slukar i sig den, markens djur äter upp den.15Härskarornas Gud, kom tillbaka! Se ner från himlen och ta hand om denna vinranka,16den som du med egen hand har planterat och låtit växa åt dig.17De har huggit ner den och bränt den, men de ska förgås inför din tillrättavisande blick.18Håll din hand över mannen vid din högra sida, den människoson som du har fostrat.19Då ska vi inte mer vika bort från dig. Håll oss vid liv så att vi alltid kan åkalla ditt namn.20HERRE, härskarornas Gud, låt ditt ansikte lysa, så att vi blir räddade!