2.Samuel 17

Einheitsübersetzung 2016

von Katholisches Bibelwerk
1 Und Ahitofel sagte weiter zu Abschalom: Ich möchte zwölftausend Mann auswählen, mit ihnen noch heute Nacht aufbrechen und David nachsetzen.2 Ich will ihn überfallen, wenn er noch müde und ermattet ist, und ihm einen Schrecken einjagen. Alle Leute, die bei ihm sind, werden fliehen und ich kann den König, wenn er allein ist, erschlagen. (2Sam 16,14; 1Kön 22,31)3 Dann werde ich das ganze Volk zu dir zurückführen, wie eine Neuvermählte zu ihrem Mann heimgeholt wird. Du trachtest ja nur dem einen Mann nach dem Leben; das ganze übrige Volk aber soll Frieden haben.[1] (Sach 13,7)4 Der Plan erschien Abschalom und allen Ältesten Israels gut.5 Abschalom aber sagte: Ruft auch den Arkiter Huschai! Wir wollen hören, was er zu sagen hat.6 Als Huschai kam, sagte Abschalom zu ihm: Das und das hat Ahitofel gesagt. Sollen wir seinen Vorschlag ausführen? Wenn nicht, dann rede du!7 Da sagte Huschai zu Abschalom: Diesmal ist der Rat, den Ahitofel gegeben hat, nicht gut. (2Sam 16,23)8 Und er fuhr fort: Du kennst deinen Vater und seine Männer; sie sind Krieger und erbittert wie eine Bärin im freien Gelände, der man die Jungen geraubt hat. Dein Vater ist ein Krieger, der mit seinen Leuten keine Nachtruhe hält. (Spr 17,12; Hos 13,8)9 Sicher hält er sich jetzt in einer Höhle oder an einem anderen Ort versteckt. Wenn nun gleich zu Anfang einige von deinen Leuten fallen und man hört davon, wird man sagen: Die Anhänger Abschaloms haben eine Niederlage erlitten.10 Dann wird auch der Tapferste - und habe er ein Herz wie ein Löwe - völlig den Mut verlieren; denn ganz Israel weiß, dass dein Vater ein Held ist und tapfere Männer bei sich hat.11 Darum rate ich: Alle Israeliten zwischen Dan und Beerscheba sollen sich bei dir versammeln, so zahlreich wie der Sand am Ufer des Meeres, während du selbst in den Kampf vorausziehst. (Jos 11,4; 1Sam 13,5; 2Sam 3,10)12 Wenn wir ihn dann in einem der Orte, wo er sich aufhält, finden, überfallen wir ihn, wie der Tau auf die Erde fällt; dann wird von ihm und allen Männern, die bei ihm sind, auch nicht einer übrig bleiben. (Ri 6,36)13 Und wenn er sich in eine Stadt zurückzieht, so wird ganz Israel Seile zu jener Stadt bringen und wir schleifen sie ins Tal hinab, sodass dort kein Stein mehr zu finden ist. (Mi 1,6)14 Da sagten Abschalom und alle Israeliten: Der Rat des Arkiters Huschai ist besser als der Rat Ahitofels. Der HERR hatte es nämlich so bestimmt; der gute Rat Ahitofels sollte durchkreuzt werden, weil der HERR Unheil über Abschalom bringen wollte. (2Sam 15,31)15 Darauf sagte Huschai zu den Priestern Zadok und Abjatar: Das und das hat Ahitofel Abschalom und den Ältesten Israels geraten und das und das habe ich geraten. (2Sam 15,35)16 Schickt jetzt schnell jemand zu David und lasst ihm sagen: Bleib heute Nacht nicht in der Einöde der Steppe, sondern zieh sofort hinüber, damit nicht der König samt allen Leuten, die er bei sich hat, vernichtet wird!17 Jonatan und Ahimaaz aber hielten sich an der Rogel-Quelle auf; eine Magd ging zu ihnen und brachte ihnen die Nachricht, sie aber gingen zu König David und machten ihm Meldung. Sie durften sich nämlich nicht sehen lassen und konnten deshalb die Stadt nicht betreten. (Jos 15,7; 2Sam 15,27)18 Doch ein junger Mann sah sie trotzdem und meldete es Abschalom. Die beiden aber gingen schnell weiter und kamen zum Haus eines Mannes in Bahurim, der in seinem Hof einen Brunnen hatte. Sie stiegen hinein (1Sam 22,9; 2Sam 16,5)19 und die Frau nahm eine Decke, breitete sie über die Öffnung des Brunnens und streute Körner darauf, sodass man nichts merken konnte.20 Als Abschaloms Knechte zu der Frau ins Haus kamen, fragten sie: Wo sind Ahimaaz und Jonatan? Die Frau antwortete ihnen: Sie sind von hier zum Wasser weitergegangen. Die Knechte machten sich auf die Suche, als sie sie aber nicht fanden, kehrten sie nach Jerusalem zurück.[2] (Jos 2,3)21 Nachdem sie weggegangen waren, stiegen die beiden aus dem Brunnen heraus, gingen zu König David und brachten ihm die Nachricht. Sie sagten zu David: Brecht auf und geht schnell über den Fluss hinüber; denn Ahitofel hat gegen euch den und den Rat erteilt.22 Da brach David mit allen Leuten, die noch bei ihm waren, auf und zog über den Jordan. Als es Morgen wurde, war auch nicht mehr einer da, der den Jordan nicht überschritten hätte. (2Sam 17,1)23 Als Ahitofel sah, dass sein Rat nicht ausgeführt wurde, sattelte er seinen Esel, brach auf und kehrte in seine Heimatstadt zurück. Dann bestellte er sein Haus und erhängte sich. So starb er und man begrub ihn im Grab seines Vaters.[3] (2Kön 20,1; Mt 27,5)24 Als David nach Mahanajim gekommen war, überschritt Abschalom mit allen Israeliten den Jordan. (2Sam 2,8)25 Abschalom hatte Amasa anstelle Joabs an die Spitze des Heeres gestellt. Amasa war der Sohn eines Israeliten namens Jeter und der Abigal, die eine Tochter des Nahasch und eine Schwester von Joabs Mutter Zeruja war. (2Sam 20,1)26 Die Israeliten unter Abschalom schlugen ihr Lager im Gebiet von Gilead auf.27 Als nun David nach Mahanajim gekommen war, brachten ihm Schobi, der Sohn des Nahasch aus der Ammoniterstadt Rabba, und Machir, der Sohn Ammiëls aus Lo-Dabar, sowie der Gileaditer Barsillai aus Roglim[4] (2Sam 2,9; 2Sam 9,4; 2Sam 10,2; 2Sam 19,32)28 Matten und Decken, irdene Gefäße, Weizen, Gerste, Mehl und geröstetes Korn sowie Bohnen und Linsen mit geröstetem Korn;29 außerdem brachten sie David und seinen Leuten Honig und Butter, Schafe und Käse als Nahrung. Denn sie sagten: Das Volk in der Steppe ist hungrig, erschöpft und durstig. (2Sam 16,1)

2.Samuel 17

Nya Levande Bibeln

von Biblica
1 Ahitofel sa till Absalom: "Jag skulle vilja välja ut tolv tusen män och ge mig iväg redan i kväll för att förfölja David.2-3 Jag vill anfalla honom medan han är trött och svag. Då kommer han och hans trupper att gripas av panik och fly. Jag tänker bara döda kungen och låta alla som är med honom leva och föra dem tillbaka till dig."4 Absalom och alla Israels styresmän godkände planen,5 men Absalom sa: "Fråga arkiten Husai vad han tycker om detta."6 När Husai kom dit, berättade Absalom för honom vad Ahitofel hade sagt."Vad är din åsikt?" frågade Absalom. "Ska vi följa Ahitofels råd? Om du inte håller med så säg ifrån!"7 Husai svarade: "Den här gången tror jag att Ahitofel har begått ett misstag.8 Du känner din far och hans män. De är väldiga krigare och kommer att slåss lika vildsint som en björnhona man tagit ungarna från. Som soldat är din far gammal och erfaren, och han tillbringar knappast natten bland trupperna.9 Han har nog redan gömt sig i en grotta eller klyfta. Om han anfaller först, och några av dina män stupar, blir det panik bland dina trupper, och alla kommer att tro att det är ute med dig.10 Då kommer till och med de verkliga kämparna att drabbas av tvivel och fruktan, för hela Israel vet vilken mäktig man din far är och hur modiga de män är som följer honom.11 Jag föreslår att du mobiliserar hela Israels armé och hämtar hit folk ända bortifrån Dan och Beer-Seba, så att du får en stor här. Jag tycker dessutom att du personligen bör leda trupperna.12 När vi sedan finner David, kan vi övermanna honom och se till att ingen överlever.13 Och om David skulle fly till en stad, kan du med en enda befallning få dit hela Israels armé. Vi kan med rep släpa stadens murar till närmaste dal så att inte en enda sten blir kvar."14 Då sa Absalom och Israels män: "Husais råd är bättre än Ahitofels." Herren hade nämligen sett till att Ahitofels råd inte skulle antas och att olycka skulle drabba Absalom.15 Husai rapporterade sedan vad Ahitofel hade sagt för prästerna Sadok och Ebjatar, och vad han själv hade föreslagit i stället.16 "Skynda er!" sa han till dem. "Leta rätt på David och uppmana honom att inte övernatta vid Jordanflodens vadställe. Han måste genast gå över floden och in i öknen, annars kommer både han och hela hans armé att utplånas!"17 Jonatan och Ahimaas hade stannat vid En-Rogel, en vattenkälla, så att ingen skulle se dem gå in i eller ut ur staden. En tjänsteflicka skulle komma till dem med meddelanden som de i sin tur skulle föra vidare till kung David.18 Men en pojke såg dem, och han berättade det för Absalom. Under tiden flydde de båda männen till Bahurim, där en man gömde dem i en brunn i sin trädgård.19 Hans hustru lade ett tygstycke över brunnslocket och strödde ut säd att soltorka över tyget. Ingen annan visste vad hon hade gjort.20 När Absaloms män kom dit för att fråga om hon hade sett Ahimaas och Jonatan, sa hon att de hade gått över bäcken och försvunnit. De fortsatte att leta efter dem utan framgång och återvände sedan till Jerusalem.21 Då kravlade de två männen upp ur brunnen och skyndade sig till David. "Det är bråttom!" sa de till honom. "Gå över Jordanfloden i kväll." Och de berättade för David om Ahitofels råd, som gick ut på att David skulle fängslas och dödas.22 David och allt folket som var med honom tog sig då över floden under natten, och före gryningen var de alla över på andra sidan.23 När Ahitofel såg att Absalom inte följde hans råd, sadlade han sin åsna och for hem till staden där han bodde. När han hade ordnat upp sina affärer hängde han sig. Man begravde honom sedan bredvid hans far.24 Samtidigt som David kom till Mahanaim hade Absalom mobiliserat hela Israels armé och ledde nu alla männen över Jordanfloden.25 Absalom hade utnämnt Amasa till general över armén, som efterträdare till Joab. Amasa var släkt både med David och Joab. Hans far hette Jitra, en israelit som hade gift sig med Abigail, Nahas dotter och syster till Joabs mor Seruja.26 Absalom slog läger med Israels armé i Gilead.27 När David kom fram till Mahanaim hälsades han hjärtligt av Sobi, ammoniten Nahas son från Rabba, av Makir, son till Ammiel från Lo-Debar och av Barsillai, en gileadit från Rogelim.28 De försåg David och hans folk med sovmattor, kokkärl och skålar, vete och kornmjöl, rostad säd, bönor, ärtor, honung, får, ost och grädde, och de sa: "Ni måste vara mycket hungriga och törstiga och trötta efter er långa marsch genom öknen."