Zjevení Janovo 9 | Český ekumenický překlad

Český ekumenický překlad

1 Zatroubil pátý anděl. A viděl jsem, jak hvězdě, která spadla z nebe na zem, byl dán klíč od jícnu propasti; 2 otevřela jícen propasti a vyvalil se dým jako z obrovské pece, a tím dýmem se zatmělo slunce i všechno ovzduší. 3 Z dýmu se vyrojily kobylky na zem; byla jim dána moc, jakou mají pozemští škorpióni. 4 Dostaly rozkaz neškodit trávě na zemi ani žádné zeleni ani stromoví, jenom lidem, kteří nejsou označeni Boží pečetí na čele. 5 Ale nebyla jim dána moc, aby lidi zabíjely, nýbrž aby je po pět měsíců trýznily; byla to trýzeň, jako když škorpión bodne člověka. 6 V ty dny budou lidé hledat smrt, ale nenajdou ji, budou si přát zemřít, ale smrt se jim vyhne. 7 Ty kobylky vypadaly jako vyzbrojená válečná jízda; na hlavách měly něco jako zlaté věnce, tvář měly jako lidé, 8 hřívu jako vlasy žen, ale zuby měly jako lvi. 9 Měly jakoby železné pancíře a jejich křídla hřmotila, jako když množství spřežení se řítí do boje. 10 A měly ocasy jako škorpióni a v nich žihadla, aby jimi trýznily lidi po pět měsíců. 11 Nad sebou měly krále, anděla propasti, hebrejským jménem Abaddon – to znamená Hubitel. 12 První ‚běda‘ pominulo, a hle, už jsou tu dvě další! 13 Zatroubil šestý anděl. Uslyšel jsem jakýsi hlas od čtyř rohů zlatého oltáře, který je před Bohem. 14 Ten hlas nařídil šestému andělu, držícímu polnici: „Rozvaž ty čtyři anděly, spoutané při veliké řece Eufratu!“ 15 Tu byli rozvázáni ti čtyři andělé, připravení na hodinu, den, měsíc a rok, kdy mají pobít třetinu lidí. 16 A jejich jízdních oddílů bylo dvě stě miliónů – slyšel jsem jejich počet. 17 A ve vidění jsem spatřil koně a na nich jezdce: pancíře měli ohnivé, rudě zářící a žhnoucí sírou; hlavy koňů byly jako hlavy lvů a z jejich tlam šel oheň, dým a síra. 18 Touto trojí pohromou – ohněm, dýmem a sírou ze svých tlam – usmrtili třetinu lidí. 19 Vražedná moc těch koňů je v jejich tlamách a v jejich ocasech; jejich ocasy jsou jako hadi a hlavy těch hadů přinášejí zhoubu. 20 A přesto se ostatní lidé, kteří v těch pohromách nezahynuli, neodvrátili od výtvorů svých rukou; nepřestali se klanět démonům a modlám ze zlata, stříbra, mědi, kamene i dřeva, které jsou slepé, hluché a nemohou se pohybovat; 21 neodvrátili se od svých vražd ani čarování, necudností ani krádeží.

nuBibeln

od Biblica

1 Sedan blåste den femte ängeln i sin trumpet, och då såg jag en stjärna som hade fallit från himlen ner på jorden. Stjärnan fick nyckeln till avgrunden, 2 och när den öppnade avgrunden vällde det fram rök som från en väldig ugn, och solen och luften förmörkades av röken från avgrunden. 3 Sedan kom det fram gräshoppor ur röken ut över jorden, och de fick en likadan makt som skorpionerna har på jorden. 4 Men de blev tillsagda att inte skada gräset på jorden eller några växter eller träd, utan bara de människor som inte var märkta med Guds sigill på sina pannor. 5 De fick inte döda dem, men de skulle plåga dem under fem månader, och plågan som de orsakade kändes som skorpionstick. 6 På den tiden kommer människor att söka döden, men de ska inte finna den. De ska längta efter att få dö, men döden ska fly ifrån dem. 7 Gräshopporna såg ut som hästar, rustade till strid. De hade något som såg ut som kransar av guld på sina huvuden, och deras ansikten liknade människors ansikten. 8 Deras hår var som kvinnohår, och deras tänder var som lejontänder. 9 De hade bröstsköldar av något som liknade järn, och dånet av deras vingar lät som när en armé med hästar och vagnar rusar iväg till strid. 10 De hade stjärtar och giftgaddar som skorpioner, och det var i stjärten de hade makten att plåga människorna under fem månader. 11 Deras kung som de har över sig är avgrundens ängel. På hebreiska heter han Abaddon och på grekiska Apollyon^[1]. 12 Det första veropet är över, men det ska komma två till. 13 Den sjätte ängeln blåste nu i sin trumpet, och då hörde jag en röst från de fyra hornen på altaret av guld inför Guds tron. 14 Rösten sa till den sjätte ängeln med trumpeten: ”Släpp lös de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.” 15 De fyra änglar som hade hållits beredda för just den stunden, den dagen, den månaden och det året, släpptes lösa för att döda en tredjedel av människorna. 16 De ledde en armé med 200 miljoner^[2] ryttare; jag fick höra hur många de var. 17 I min syn såg jag hästarna och ryttarna, och de såg ut så här: Ryttarna bar eldröda och mörkblå och svavelgula bröstsköldar. Hästarnas huvuden liknade lejonhuvuden, och ur deras mun kom det eld och rök och svavel. 18 En tredjedel av alla människor dödades av dessa tre plågor, av elden, röken, och svavlet som kom från hästarnas munnar. 19 De hade sin kraft i sina munnar, men också i sina svansar, för deras svansar var som ormar med huvuden, som de kunde vålla skada med. 20 Men de övriga människor som överlevde dessa plågor omvände sig fortfarande inte från sina händers verk. De fortsatte att tillbe onda andar och avgudabilder av guld, silver, koppar, sten och trä, och som varken kan se eller höra eller gå. 21 De omvände sig inte från sitt mördande, sin magi och ockultism, sin sexuella lössläppthet och sina stölder.