Matouš 21

Český ekumenický překlad

od Česká biblická společnost
1  Když se přiblížili k Jeruzalému a přišli do Betfage na Olivové hoře, poslal Ježíš dva učedníky2  a řekl jim: „Jděte do vesnice, která je před vámi, a hned naleznete přivázanou oslici a s ní oslátko. Odvažte je a přiveďte ke mně.3  A kdyby vám někdo něco říkal, odpovězte: ‚Pán je potřebuje.‘ A ten člověk je hned pošle.“4  To se stalo, aby se splnilo, co je řečeno ústy proroka: 5  ‚Povězte dceři siónské: Hle, král tvůj přichází k tobě, tichý a sedící na oslici, na oslátku té, která je podrobena jhu.‘ 6  Učedníci šli a učinili, co jim Ježíš přikázal.7  Přivedli oslici i oslátko, položili na ně pláště a on se na ně posadil.8  A mohutný zástup prostíral na cestu své pláště, jiní odsekávali ratolesti stromů a stlali je na cestu.9  Zástupy, které šly před ním i za ním, volaly: „Hosanna Synu Davidovu! Požehnaný, který přichází ve jménu Hospodinově! Hosanna na výsostech!“ 10  Když vjel Ježíš do Jeruzaléma, po celém městě nastal rozruch; ptali se: „Kdo to je?“11  Zástupy odpovídaly: „To je ten prorok Ježíš z Nazareta v Galileji.“12  Ježíš vešel do chrámu a vyhnal prodavače a kupující v nádvoří, zpřevracel stoly směnárníků i stánky prodavačů holubů;13  řekl jim: „Je psáno: ‚Můj dům bude zván domem modlitby,‘ ale vy z něho děláte doupě lupičů.“14  I přistoupili k němu v chrámě slepí a chromí, a on je uzdravil. 15  Když velekněží a zákoníci viděli jeho udivující činy i děti volající v chrámě „Hosanna Synu Davidovu“, rozhněvali se16  a řekli mu: „Slyšíš, co to říkají?“ Ježíš jim odpověděl: „Ovšem! Nikdy jste nečetli: ‚Z úst nemluvňátek a kojenců připravil sis chválu?‘“17  Opustil je a vyšel ven z města do Betanie; tam přenocoval. 18  Když se ráno vracel do města, dostal hlad.19  Spatřil u cesty fíkovník a šel k němu; ale nic na něm nenalezl, jen listí. I řekl mu: „Ať se na tobě na věky neurodí ovoce!“ A ten fíkovník najednou uschl.20  Když to učedníci viděli, podivili se: „Jak najednou ten fíkovník uschl!“21  Ježíš jim odpověděl: „Amen, pravím vám, budete-li mít víru a nebudete pochybovat, učiníte nejen to, co se stalo s fíkovníkem; ale i kdybyste této hoře řekli: ‚Zdvihni se a vrhni se do moře‘ – stane se to.22  A věříte-li, dostanete všecko, oč budete v modlitbě prosit.“ 23  Když přišel do chrámu a učil, přistoupili k němu velekněží a starší lidu a řekli: „Jakou mocí to činíš? A kdo ti tuto moc dal?“24  Ježíš jim odpověděl: „Já vám také položím otázku; jestliže ji zodpovíte, i já vám povím, jakou mocí to činím.25  Odkud měl Jan pověření křtít? Z nebe, či od lidí?“ Oni se mezi sebou dohadovali: „Řekneme-li ‚z nebe‘, namítne nám: ‚Proč jste mu tedy neuvěřili?‘26  Řekneme-li však ‚z lidí‘, máme obavy ze zástupu; vždyť všichni mají Jana za proroka.“27  Odpověděli tedy Ježíšovi: „Nevíme.“ Tu jim řekl i on: „Ani já vám nepovím, jakou mocí to činím.“ 28  „Co myslíte? Jeden člověk měl dva syny. Přišel a řekl prvnímu: ‚Synu, jdi dnes pracovat na vinici!‘29  On odpověděl: ‚Nechce se mi.‘ Ale potom toho litoval a šel.30  Otec přišel k druhému a řekl mu totéž. Ten odpověděl: ‚Ano, pane.‘ Ale nešel.31  Kdo z těch dvou splnil vůli svého otce?“ Odpověděli: „Ten první!“ Ježíš jim řekl: „Amen, pravím vám, že celníci a nevěstky předcházejí vás do Božího království.32  Přišel k vám Jan po cestě spravedlnosti, a vy jste mu neuvěřili. Ale celníci a nevěstky mu uvěřili. Vy jste to viděli, ale ani potom jste toho nelitovali a neuvěřili mu. 33  Poslyšte jiné podobenství: Jeden hospodář vysadil vinici, obehnal ji zdí, vykopal v ní lis a vystavěl strážní věž; potom vinici pronajal vinařům a odcestoval.34  Když se přiblížil čas vinobraní, poslal své služebníky k vinařům, aby převzali jeho díl úrody.35  Ale vinaři jeho služebníky chytili, jednoho zbili, druhého zabili, dalšího ukamenovali.36  Znovu poslal jiné služebníky, a to více než předtím, ale naložili s nimi právě tak.37  Nakonec k nim poslal svého syna; řekl si: ‚Na mého syna budou mít přece ohled!‘38  Když však vinaři shlédli syna, řekli si mezi sebou: ‚To je dědic. Pojďte, zabijme ho, a dědictví připadne nám!‘39  Chytili ho, vyvlekli ven z vinice a zabili.40  Když nyní přijde pán vinice, co udělá těm vinařům?“41  Řekli mu: „Zlé bez milosti zahubí a vinici pronajme jiným vinařům, kteří mu budou odvádět výnos v určený čas.“ 42  Ježíš jim řekl: „Což jste nikdy nečetli v Písmech: ‚Kámen, který stavitelé zavrhli, stal se kamenem úhelným; Hospodin to učinil a je to podivuhodné v našich očích‘? 43  Proto vám pravím, že vám Boží království bude odňato a bude dáno národu, který ponese jeho ovoce.44  Kdo padne na ten kámen, roztříští se, a na koho on padne, toho rozdrtí.“ 45  Když slyšeli velekněží a farizeové tato podobenství, poznali, že mluví o nich.46  Hleděli se ho zmocnit, ale báli se zástupů, protože ty ho měly za proroka. 

Matouš 21

nuBibeln

od Biblica
1 När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget, skickade han iväg två lärjungar2 och sa till dem: ”Gå till byn som ligger framför er. Där kommer ni genast att hitta ett åsnesto stå bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem,3 och om någon frågar vad ni håller på med, så säg bara: ’Herren behöver dem och kommer snart att lämna tillbaka dem.’ ”4 Genom detta gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten:5 ”Säg till dotter Sion[1]: ’Se, din kung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna, ja, på ett åsneföl.’ ”[2]6 De båda lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och7 tog med åsnan och fölet till honom. Sedan lade de sina mantlar på åsnorna, och Jesus satt upp.8 Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, och andra skar kvistar från träden och strödde ut på vägen.[3]9 Och allt folket, både de som gick framför Jesus och de som gick efter, ropade: ”Hosianna[4], Davids Son!” ”Välsignad är han som kommer i Herrens namn!” ”Hosianna i höjden!”10 Det blev stor uppståndelse i hela Jerusalem när han red in, och människorna frågade: ”Vem är han?”11 Folkmassan svarade då: ”Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen.”12 Sedan gick Jesus in i templet och drev ut alla köpmännen och deras kunder ur templet. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stånden för dem som sålde duvor.[5]13 Och han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni gör det till ett rövarnäste.”[6]14 Nu kom många blinda och förlamade fram till honom på tempelplatsen, och han botade dem.15 Men när översteprästerna och de skriftlärda såg dessa märkliga under och små barn som ropade på tempelområdet: ”Hosianna, Davids Son”[7], blev de upprörda och frågade honom: ”Hör du inte vad barnen ropar?”16 ”Jo”, svarade Jesus. ”Men har ni inte läst: ’Av barns och småbarns mun har du gjort en lovsång till dig[8]?’ ”17 Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania, där han stannade över natten.18 När Jesus på morgonen var på väg tillbaka till staden blev han hungrig.19 Han fick då syn på ett fikonträd vid vägen, gick fram för att se om det fanns någon frukt på det men det fanns bara blad.[9] Då sa han till trädet: ”Aldrig mer ska du bära frukt!” Och genast vissnade fikonträdet.20 Lärjungarna blev alldeles häpna och frågade: ”Hur kom det sig att fikonträdet vissnade så fort?”21 Då sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: om ni tror och inte tvivlar, kan ni också göra så här med fikonträdet, och mer än så. Ni kan till och med säga till det här berget: ’Upp med dig och kasta dig i havet’ och det kommer att göra det.22 Ni kan få vad som helst som ni ber om i era böner, om ni bara tror.”23 När Jesus hade kommit till tempelplatsen och höll på att undervisa där, kom översteprästerna och folkets ledare fram till honom. De frågade: ”Vad har du för fullmakt att göra detta, och vem har gett dig den fullmakten?”24 Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den, ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.”25 ”Varifrån kom Johannes dop, från himlen eller från människor?” De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom.26 Men om vi säger att det var från människor, då kommer vi att få vara rädda för folket. Alla anser ju att Johannes var en profet.”27 Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.” Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”28 ”Men vad säger ni om det här? En man hade två söner, och en dag sa han till den ene: ’Gå ut och arbeta i vingården idag.’29 ’Det vill jag inte’, svarade sonen, men efter ett tag ändrade han sig och gick ändå.30 Sedan sa fadern likadant till den andre, och han svarade: ’Javisst, far, det ska jag göra.’ Men han gick aldrig.31 Vilken av dessa två lydde sin far?” De svarade: ”Den förste naturligtvis.” Då sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: tullindrivare och prostituerade ska gå före er till Guds rike.32 Johannes kom ju och visade er rättfärdighetens väg, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och de prostituerade trodde däremot på honom. Men trots att ni såg detta ångrade ni er inte och började tro på honom.33 Hör nu på en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort.34 När det så blev dags att skörda, sände han några tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans.35 Men lantbrukarna tog fast tjänarna, misshandlade en, dödade en annan och stenade en tredje.36 Då sände jordägaren dit ännu fler tjänare, men samma sak hände igen.37 Till slut sände ägaren sin son, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’38 Men när lantbrukarna fick se sonen, sa de till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom och lägger beslag på den själva!’39 Så tog de fast sonen, släpade ut honom ur vingården och dödade honom.40 Vad ska nu vingårdsägaren göra med dessa lantbrukare när han kommer tillbaka?”41 Översteprästerna och folkets ledare svarade: ”Han kommer helt säkert att döda dem, och sedan arrenderar han ut vingården till andra som ger honom hans del av skörden när det är dags.”42 Då sa Jesus till dem: ”Har ni aldrig läst i Skrifterna: ’Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna har blivit en hörnsten. Det är Herrens verk och förunderligt i våra ögon.’[10]43 Därför säger jag er att Guds rike ska tas ifrån er och överlämnas till ett folk som bär dess frukt.44 Den som snubblar på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad.[11]45 När översteprästerna och fariseerna hörde Jesus liknelser, förstod de att det var dem han talade om.46 Därför ville de arrestera honom genast, men de var rädda för folket, som ansåg att Jesus var en profet.