1 Poutní píseň, Davidova. Zaradoval jsem se, když mi řekli: Půjdem do Hospodinova domu! 2 A naše nohy již stojí ve tvých branách, Jeruzaléme. 3 Jeruzalém je zbudován jako město semknuté v jediný celek. 4 Tam nahoru vystupují kmeny, Hospodinovy to kmeny, Izraeli na svědectví, vzdát Hospodinovu jménu chválu. 5 Tam jsou postaveny soudné stolce, stolce Davidova domu. 6Vyprošujte Jeruzalému pokoj: Kéž v klidu žijí ti, kdo tě milují! 7 Kéž je na tvých valech pokoj, kéž se tvé paláce těší klidu! 8 Pro své bratry, pro své druhy vyhlašuji: „Budiž v tobě pokoj!“ 9 Pro dům Hospodina, našeho Boha, usiluji o tvé dobro.
1En vallfartssång. Av David. Jag blev glad när man sa till mig: ”Kom, så går vi till HERRENS hus.”2Nu står vi i dina portar, Jerusalem,3Jerusalem, du väluppförda stad, där husen står tätt intill varandra.[1]4Dit går stammarna upp, HERRENS stammar – det är en förordning åt Israel – för att prisa HERREN.5För där står domstolar, troner för Davids kungahus.6Be om fred för Jerusalem! Låt det gå väl för alla som älskar dig.7Låt friden härska innanför dina murar och tryggheten i dina palats.8För mina bröders och vänners skull ber jag om fred för dig.9För HERRENS, vår Guds, hus skull vill jag söka ditt bästa.