Izajáš 42

Český ekumenický překlad

od Česká biblická společnost
1  „Zde je můj služebník, jehož podepírám, můj vyvolený, v němž jsem našel zalíbení. Vložil jsem na něho svého ducha, aby vyhlásil soud pronárodům. 2  Nekřičí a hlas nepozvedá, nedává se slyšet na ulici. 3  Nalomenou třtinu nedolomí, nezhasí knot doutnající. Soud vyhlásí podle pravdy. 4  Neochabne, nezlomí se, dokud na zemi soud nevykoná. I ostrovy čekají na jeho zákon.“ 5  Toto praví Bůh Hospodin, který stvořil nebesa a roztáhl je, zemi překlenul i s tím, co na ní vzchází, jenž dává dech lidu na ní a ducha těm, kdo po ní chodí: 6  „Já, Hospodin, jsem tě povolal ve spravedlnosti a uchopil tě za ruku; budu tě opatrovat, dám tě za smlouvu lidu a za světlo pronárodům, 7  abys otvíral slepé oči, abys vyváděl vězně ze žaláře, z věznic ty, kdo sedí v temnotě. 8  Já jsem Hospodin. To je mé jméno. Svou slávu nikomu nedám, svou chválu nepostoupím modlám. 9  Hle, už nastalo, co bylo na počátku, teď oznamuji nové věci. Dříve než vyraší, vám je ohlašuji.“ 10  Zpívejte Hospodinu píseň novou! Ať zní jeho chvála ze všech končin země. Ti, kteří se vydávají na moře, i to, čeho je moře plno, ostrovy a ti, kdo na nich bydlí, 11  ať pozvednou svůj hlas, i poušť a její města, dvorce, v nichž sídlí Kédar, ať plesají obyvatelé Sely a výskají z vrcholků hor. 12  Ať vzdají čest Hospodinu, ať mu chvalořečí na ostrovech. 13  Hospodin jak bohatýr se vyrazit už chystá, svou horlivost jak bojovník rozněcuje, pozvedá bojový pokřik, proti nepřátelům svým si bohatýrsky vede. 14  „Byl jsem příliš dlouho zticha. Mám dál mlčet? Přemáhat se? Mám jen sténat, těžce jak rodička vzdychat a přitom po dechu lapat? 15  Hory a pahorky postihnu suchem, nechám uschnout každou rostlinu na nich. V ostrovy proměním řeky, jezera vysuším. 16  Slepé povedu cestou, již neznají, stezkami, o nichž nic nevědí, je budu vodit. Tmu před nimi změním v světlo, pahorkatiny v rovinu. Toto jsou věci, jež učiním, od toho neupustím. 17  Ustoupí nazpět politi studem ti, kteří doufají v tesané modly, kdo říkají slitým modlám: ‚Jste naši bohové.‘“ 18  „Slyšte, hluší, prohlédněte, slepí, ať vidíte! 19  Kdo byl slepý, ne-li můj služebník? Kdo byl hluchý jako můj posel, jehož jsem vyslal? Kdo byl slepý jako ten, za něhož jsem zaplatil, slepý jak služebník Hospodinův? 20  Mnoho jsi viděl, ale nedbal jsi na to. S ušima otevřenýma neslyšel nic.“ 21  Pro vlastní spravedlnost se Hospodinu zalíbilo vyvýšit a zvelebit zákon. 22  Lid je však oloupený a popleněný, jinoši všichni spoutáni, vsazeni do vězení. Stali se loupežnou kořistí a není, kdo by vysvobodil, jsou vydáni v plen a není, kdo by řekl: „Vrať to.“ 23  Kdo z vás tomu dopřeje sluchu? Kdo pozorně vyslechne, co bude následovat? 24  Kdo vydal Jákoba v plen? A Izraele těm, kteří loupí? Což to nebyl Hospodin, proti němuž jsme zhřešili? Nechtěli jsme chodit po jeho cestách, jeho zákon jsme neposlouchali. 25  Proto na něj vylil své hněvivé rozhořčení, krutou válku; plameny vyšlehly, a Jákob nic nepoznal, hořelo, a nebral si to k srdci. 

Izajáš 42

nuBibeln

od Biblica
1 Detta är min tjänare som jag uppehåller, min utvalde som jag håller kär! Jag låter min Ande komma över honom, han ska föra ut rätten för folken.2 Han ropar inte, han skriker inte, han låter inte sin röst höras på gatorna.3 Han krossar inte ett brutet strå, han släcker inte en veke som tynar. Troget för han fram rättvisan.4 Han ska inte tyna bort eller krossas förrän han upprättat rättvisan på jorden. Fjärran länder väntar på hans undervisning[1].”5 Så säger Gud, HERREN, som har skapat himlarna och spänt upp dem, brett ut jorden och allt som kommer upp ur den, han som ger liv åt människorna och livsande till alla som bor där:6 ”Jag, HERREN, har kallat dig i rättfärdighet. Jag tar dig vid handen och uppehåller dig. Jag gör dig till ett förbund för mitt folk och till ett ljus för alla andra folk.7 Du ska öppna de blindas ögon och befria de fångna ur fängelset, ur fångenskap dem som sitter i mörkret.8 Jag är HERREN. Det är mitt namn, jag ger inte min ära till någon annan, inte mitt lov till avgudar.9 Det som har varit förut är nu förbi,[2] nu förkunnar jag något nytt. Innan det sker ska jag låta er höra om det.10 Sjung en ny sång till HERREN! Sjung hans pris från jordens alla ändar, låt havet brusa och allt som finns där, länderna bortom havet och alla som bor där.11 Låt öknen och dess städer höja sin röst, byarna där Kedar bor. Låt Selas befolkning sjunga av glädje, ropa från bergens toppar.12 Ge HERREN äran, förkunna hans lov i länderna bortom havet.13 HERREN drar ut med stor makt, som en krigare upptänd av stridslust, han ger upp ett krigsrop och övervinner sina fiender.14 Länge har jag varit tyst, tigit och lagt band på mig, men nu skriker jag som en kvinna i födslovåndor, flämtar och drar efter andan på samma gång.15 Jag ska ödelägga bergen och höjderna och låta gräset på dem torka bort. Jag ska förvandla floder till land och torka ut dammarna.16 Jag ska leda de blinda på en väg som de inte känner, föra dem fram längs okända stigar. Jag ska göra mörkret till ljus framför dem och göra den oländiga marken jämn. Detta ska jag göra, och jag ska inte överge dem.17 Men de som litar på avgudar och kallar dem gudar kommer att få ge sig iväg i skam och förnedring.18 Hör, ni döva! Se, ni blinda!19 Vem är så blind som min tjänare, så döv som min budbärare? Vem är så blind som min förtrogne[3], så blind som HERRENS tjänare?20 Han ser mycket men bryr sig inte om det. Han hör, men utan att lyssna.”21 HERREN är rättfärdig, därför vill han visa att hans lag är härlig och stor.22 Men detta är ett plundrat och skövlat folk. Alla har legat bundna i hålor, undangömda i fängelser. De blev utplundrade men ingen har hjälpt dem, de har skövlats men ingen har sagt: ”Ge tillbaka!”.23 Vem av er vill höra det här, ta vara på det och lyssna hädanefter?24 Vem har utlämnat Jakob åt skövling, Israel åt plundrare? Var det inte HERREN, han som vi har syndat mot? De ville inte gå hans vägar och inte heller lyssna till hans lag.25 Därför lät han sin brinnande vrede komma över dem och drabbas av krig och våld. Men fastän de blev prövade i eld förstod de inte; fastän de brändes av lågor tog de inte varning.

Izajáš 42

Nya Levande Bibeln

od Biblica
1 Se på min tjänare, som jag uppehåller, min utvalde som jag har behag till! Jag ska låta min Ande vara över honom, och han ska uppenbara för världens folk vad rättvisa är.2 Han ska gå stilla fram, och inte höja rösten.3 Han ska inte krossa ett sönderbrutet strå och inte heller släcka en fIämtande låga. Han ska uppmuntra dem som är frestade att ge upp. Han ska se till att alla som behandlats orättvist ska få sin rätt.4 Han kommer inte att vara nöjd förrän sanning och rättfärdighet råder över hela jorden, nej, inte förrän de avlägsna länderna bortom havet satt sitt hopp till honom.5 Herren Gud, som skapade himlarna och bredde ut dem och som skapade jorden och allt som finns på den, och som ger liv och ande till alla i hela världen, han är den som säger till sin tjänare:6 "Jag, Herren, har kallat dig att uppenbara min rättfärdighet. Jag ska visa dig vägen och uppehålla dig. Jag har gett dig till mitt folk som en bekräftelse på mitt förbund med dem. Du ska också vara ett ljus, som ska visa alla nationer vägen till mig.7 Du ska öppna de blindas ögon och befria de fångna ur mörker och ensamhet.8 Jag är Herren! Det är mitt namn, och jag ska inte ge min ära till någon annan. Jag vill inte dela min ära med avgudar.9 Allt som jag förutsagt har slagit in, och nu ska jag profetera nytt för dig. Jag ska tala om för dig vad som ska ske i framtiden."10 Sjung en ny sång till Herren! Sjung hans pris från jordens alla ändar! Sjung, du hav! Sjung, ni alla som bor i länderna bortom havet!11 Stäm in i kören, ni ökenstäder Kedar och Sela och ni som bor uppe på bergen!12 Låt kustländerna upphöja Herren och sjunga om hans väldiga makt!13 Herren kommer att vara en hjälte, som fienden fruktar. Han kommer att ge upp väldiga krigsrop och övervinna sina motståndare.14 "Jag har varit tyst länge och lagt band på mig, men nu kommer jag att ge fritt utlopp åt min vrede. Jag ska ropa som en kvinna i födslovåndor.15 Jag ska jämna ut bergen och höjderna och låta gräset på dem torka bort. Jag ska torka ut floder och dammar.16 Jag ska leda det blinda Israel på en väg som man inte sett förut. Jag ska göra mörkret till ljus framför dem och jämna till vägen. Jag ska inte överge dem.17 Men de som litar på avgudar och kallar dem gudar kommer att bli bortvisade och stå där med sin skam.18 Så blinda och döva ni är inför Gud! Varför vill ni inte höra på? Varför vill ni inte se?19 Vem i hela världen är så blind som mitt folk, som är ämnat att vara sanningens budbärare åt mig! Vem är så blind som min utvalde, Herrens tjänare?20 Ni ser och förstår vad som är rätt men bryr er inte om att göra det. Ni hör utan att ändå riktigt lyssna."21 Herren vill att hans lag ska vara respekterad och ärad. Genom den vill han visa världen sin rättfärdighet.22 Men se på hans folk, detta folk som skulle uppenbara härligheten i hans lag för hela världen! Det är utplundrat och har blivit slavar och hålls gämda i fängelser. Det är nu utlämnat till skövling för alla, och saknar skydd.23 Är det ingen av er som kan tillämpa lärdomarna från det förgångna och se vilken förödelse som väntar er i framtiden?24 Vem var det som tillät att Israel blev plundrat? Var det inte Herren? Det var Herren de syndade mot, för de ville inte gå dit han skickade dem och inte heller lyssna till hans lagar.25 Det är därför Gud lät en sådan vrede komma över sitt folk att det blev slaget i striden. Men fastän de blev prövade i eld, förstod de inte att det var Gud som ville att de skulle göra bättring.