— Marné naděje - Je pošetilé počítat s pomocí Egypta a nosit tam dary.
1 „Běda, synové umínění, je výrok Hospodinův, uskutečňujete záměry, ale ne moje, uzavíráte závazky, ale ne v mém duchu, vršíte hřích na hřích. 2 Odcházíte a sestupujete do Egypta, ale mých úst jste se nedoptali, záštitu hledáte u faraóna, utíkáte se do stínu Egypta. 3 Ale faraónova záštita vám bude k hanbě a utíkání do stínu Egypta k potupě. 4 Vaši velmoži jsou v Sóanu a poslové dosáhli Chánesu; 5 všichni se zklamou v lidu, který jim neprospěje, nebude jim ku pomoci ani ku prospěchu, ale k ostudě a hanbě.“ 6 Výnos o zvířatech v Negebu: Do země soužení a tísně, kde jsou lvice a lvi mezi nimi, zmije a ohnivý létající had, přivážejí Judejci na hřbetě oslů svůj majetek a na hrbech velbloudů své poklady lidu, který jim neprospěje. 7 Egyptská pomoc je prázdný přelud. Proto jsem je nazval: „Obluda vyřízená.“
— Marný útěk - Ani v útěku není záchrana. Jediná cesta je ztišit se před Všemohoucím.
8 Nyní jdi, napiš to před nimi na desku, zaznamenej do knihy a zůstane to svědectvím do posledního dne, navždy, navěky. 9 Neboť je to lid vzpurný, synové prolhaní, synové, kteří nechtějí poslouchat Hospodinův zákon. 10 Říkají vidoucím: „Nedívejte se,“ a těm, kdo mají dar vidění: „Neukazujte nám, co je správné! Jen nám pochlebujte, jen nás balamuťte! 11 Opusťte cestu, odbočte ze stezky, přestaňte se Svatým Izraele!“ 12 Proto praví Svatý Izraele toto: „Poněvadž pohrdáte tímto slovem a spoléháte na útisk a převrácenost a o ně se opíráte, 13 proto vám tato nepravost bude jako rozestupující se trhlina v bortící se nedostupné hradbě, jež se zhroutí náhle, znenadání. 14 Bude to, jako když někdo roztříští hliněný džbán napadrť, nelítostně, že se nenajde po rozbití ani střípek, aby se v něm dal přenést oheň z ohniště či nabrat voda z louže.“ 15 Neboť toto praví Panovník Hospodin, Svatý Izraele: „V obrácení a ztišení bude vaše spása, v klidu a důvěře vaše vítězství. Vy však nechcete,16 říkáte: ‚Nikoli! Utečeme na koních.‘ A vskutku budete utíkat. ‚Ujedeme na lehkonohých.‘ A vskutku vaši pronásledovatelé budou lehkonozí. 17 Jeden tisíc vás uteče před pohrůžkou jediného, před pohrůžkou pěti utečete všichni, až zůstanete jako opuštěná žerď na vrcholu hory, jako korouhev na pahorku.“ 18 Hospodin vyčkává, chce se nad vámi smilovat, vyvýší se, slituje se nad vámi. Vždyť Hospodin je Bohem práva, blaze těm, kdo ho očekávají.
— Veliký obrat - Obrátí-li se lid k Bohu, obrátí se Bůh k lidu a začne nový život.
19 Neboť lid bude sídlit na Sijónu, v Jeruzalémě. Nebudeš už nikdy plakat. Milostivě se nad tebou smiluje, až budeš úpěnlivě volat; uslyší a odpoví ti.20 Ač vám dával Panovník chléb soužení a vodu útlaku, on, tvůj učitel, už se nebude držet stranou. Na vlastní oči uzříš svého učitele21 a na vlastní uši uslyšíš za sebou slovo: „To je ta cesta, jděte po ní,“ ať budete chtít doprava nebo doleva.22 Pak prohlásíš své stříbrem potažené vytesané modly i pozlacené lité modly za nečisté a jako nečisté je rozmetáš. Řekneš jim: „Táhni!“23 A Hospodin dá déšť tvé setbě, jíž oseješ roli; chléb z úrody role bude vydatný a výživný. V onen den se bude pást tvůj dobytek na širých lukách.24 Býci a osli, obdělávající roli, budou žrát šťavnatou a slanou píci, nakypřenou lopatou a vidlemi.25 Na každé vysoké hoře a na každém vyvýšeném pahorku budou potůčky tekoucích vod, v den velkého vraždění, kdy padnou věže.26 A bude světlo bledé luny jako světlo žárného slunka a světlo slunka bude sedmkrát větší, jako světlo sedmi dnů, v den, kdy Hospodin ováže zlomeniny svého lidu a rány jemu zasazené uzdraví.
— Soud nad Asýrií - Vypínavost Asýrie nezůstane bez náležité odplaty; pro Hospodinův lid to bude důvod ke zpěvu.
27 Hle, jméno Hospodinovo přichází zdáli. Jeho planoucí hněv se mocně zvedá. Rty mu překypují hrozným hněvem, jeho jazyk je jak sžírající oheň. 28 Jeho dech je jako rozvodněný potok až k hrdlu sahající. Bude prosívat pronárody řešetem jejich šalebnosti, čelisti národů sevře uzdou svodu. 29 Dáte se do zpěvu jako v noci, kdy se zasvěcuje svátek, srdce se naplní radostí jako tomu, kdo jde za zvuku píšťal, aby vstoupil na Hospodinovu horu, ke Skále Izraele. 30 Hospodin se ohlásí svým velebným hlasem, dá pocítit svou dopadající paži v prudkém hněvu, v plameni sžírajícího ohně, blýskáním a průtrží mračen a kamenným krupobitím. 31 Ašúr, jenž jiné bil holí, zděsí se Hospodinova hlasu. 32 Každé švihnutí metlou, které mu Hospodin zasadí, dopadne za zvuku bubínků a citer; vybojuje proti němu bitvy pouhým mávnutím ruky. 33 Neboť odedávna je už připraven Tófet, žároviště hluboké a široké, i pro krále. Na jeho hranici je mnoho ohně a dříví, jako proud síry je zapálí dech Hospodinův.
1”Ve er, ni upproriska barn, säger HERREN. Ni genomför planer som inte är mina, ni sluter förbund som inte är av min Ande, och så hopar ni synd på synd.2Utan att fråga mig har ni tagit er till Egypten och sökt faraos beskydd, en tillflykt i Egyptens skugga.3Men faraos beskydd ska bli er skam, tillflykten i Egyptens skugga en förödmjukelse.4När hans furstar är i Soan, och hans sändebud kommer till Hanes,5kommer de alla att skämmas över ett folk som inte kan hjälpa, inte vara till någon nytta, utan är bara till skam och vanära.”6Profetia om djuren i Negev. Genom farans och ångestens land, genom ett tillhåll för lejon, ormar och drakar, för de sina rikedomar på åsnors ryggar, sina skatter på kamelers pucklar, till ett folk som inte kan hjälpa,7till Egypten, vars hjälp är tom och meningslös. Därför kallar jag det ”Rahav, som ingenting gör”.8Gå nu och skriv ner det på en tavla inför dem, anteckna det i en bokrulle, för att bevaras för kommande tider, som vittnesbörd för alltid.9Ty det här är ett upproriskt folk, svekfulla barn, som inte vill lyda HERRENS lag.10De säger till siarna: ”Se inte mer!” och till profeterna: ”Säg oss inte sanningen, utan bara det som låter bra, även om det är lögn.11Vik av från vägen, bort från stigen! Låt oss få slippa Israels Helige!”12Därför säger Israels Helige: ”Därför att ni har förkastat detta budskap och tror mer på förtryck och bedrägeri,13ska denna missgärning bli för er som en spricka i en fallfärdig mur, som spricker mer och mer tills hela muren plötsligt rasar samman.14Den krossas i bitar, som man krossar en lerkruka, så våldsamt att man inte kan finna en skärva som kan användas för att bära glöd från eldstaden eller skopa upp lite vatten från källan.”15För så säger Herren, HERREN, Israels Helige: ”Vänd om och var stilla, så ska ni räddas. I stillhet och förtröstan finns er styrka. Men ni ville inte.16’Nej’, säger ni, ’på hästar tar vi till flykten.’ Därför ska ni också få fly. ’På snabba hästar ska vi rida.’ Därför ska också era förföljare vara snabba.17Tusen ska fly för en endas hot, och för fem mäns hot ska ni alla fly, tills det som är kvar av er liknar en flaggstång på en bergshöjd, ett banér på en kulle.”18Men ändå väntar HERREN på att få visa er nåd, han reser sig för att förbarma sig över er. För HERREN är en rättvis Gud. Lyckliga är alla de som väntar på honom!19Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer, för han ska vara nådig mot dig när du ropar. När han hör dig ska han svara dig.20Även om han ger dig nödens bröd och lidandets vatten, ska inte dina lärare längre hållas gömda, utan du ska få se dem.21Om du viker av åt något håll, kommer du att bakom dig få höra en röst som säger: ”Här är vägen, följ den!”22Du ska betrakta som orent allt silver och guld som dina snidade och gjutna avgudar varit belagda med, kasta bort det som ett orenat plagg och säg: ”Bort med detta!”23Då ska han ge dig regn över säden som du sår i din jord, och marken ska ge en god och riklig skörd. Då ska din boskap beta på vidsträckta ängar.24Oxar och åsnor, dina arbetsdjur, ska äta foder och kross av säd som rensats med vanna och kastskovel.25På alla berg och höjder ska vattenströmmar flöda fram på den stora slaktdagen, då tornen faller.26Månen ska lysa som solen, och solskenet ska vara sju gånger klarare, som sju dagars ljus, när dagen är inne då HERREN förbinder sitt folks skador och läker deras sår efter slagen de fått.27Se, HERRENS namn kommer långt bortifrån, flammande av vrede, omgiven av ett tjockt rökmoln. Hans läppar darrar av upprördhet. Hans ord är som en uppslukande eld.28Hans andedräkt är som en flod som väller fram och når människorna till halsen. Han skakar om folken i ofärdens såll och lägger ett betsel i deras mun och för bort dem.29Men ni ska få sjunga som man sjunger under en natt inför en helig högtid, glädjas som när man till flöjttoner drar upp till HERRENS berg, Israels klippa.30Och HERREN ska låta höra sin majestätiska röst, hans ska visa sin arm och slå med rasande vrede och med förtärande eld, storm, skyfall och hagel.31HERRENS röst ska sätta skräck i assyrierna, när han slår dem med sin stav.32Vid varje slag av den straffande staven, som HERREN lägger på dem, ska pukor och harpor spelas. Med sin arm strider han mot dem.[1]33Tofet[2] har varit redo länge, det har förberetts för kungen. Eldstaden har gjorts i ordning, den är djup och bred och där finns rikligt med eld och ved. HERRENS andedräkt ska antända den som en svavelström.
1Ve över mina upproriska barn, säger Herren. Ni ber om råd av alla utom av mig och beslutar sådant som jag inte vill att ni ska göra. Ni umgås med sådana som inte tror och förökar därigenom era synder.2Utan att fråga mig har ni sökt hjälp i Egypten och litat på Faraos beskydd.3Men ni kommer att bli besvikna, förödmjukade och utskämda, för han har ingen möjlighet att infria sina löften att rädda er.4Även om hans makt sträcker sig till Soan och Hanes,5kommer den ändå inte att räcka till för er. Han kan inte hjälpa er det minsta!6Ser ni hur de sakta rör sig genom öknen mot Egypten, karavaner av åsnor och kameler, tungt lastade med skatter för att betala för den hjälp Egypten ska ge. De drar fram genom eländiga trakter, där lejon och giftiga ormar håller till.7Men Egypten kommer inte att ge något tillbaka! Egyptens löften är värdelösa! 'Den maktlösa' kallar jag landet!8Gå nu och skriv ner detta omdöme om Egypten, så att det finns antecknat till tidens ände, i evighet, som en anklagelse mot Israel för dess otro.9Om du inte skriver ner det, kommer man att påstå att jag aldrig varnade dem. "Nej, nej", kommer de att säga. "Det sa du aldrig!"De är inget annat än hårdhjärtade upprorsmakare.10-11De säger till mina profeter: "Håll tyst, vi vill inte höra mer på er!" Eller också säger de: "Säg oss inte sanningen, utan bara det som låter bra, även om det är lögn. Sluta upp med denna dysterhet! Vi har hört mer än tillräckligt av vad 'Den Helige i Israel' vill säga."12Men detta är svaret från den Helige i Israel: Därför att ni inte bryr er om vad jag säger och tror mer på bedragare och lögnare och inte gör bättring,13ska svåra olyckor drabba er. De ska komma över er lika plötsligt som när en fallfärdig mur på en enda gång faller samman.14Gud ska krossa er som man krossar en lerkruka! Han kommer inte att spara er. Det kommer inte ens att finnas en så stor bit kvar att den kan användas för att bära glöd från spisen eller lite vatten från källan.15Herren Gud, den Helige i Israel, säger att det bara är genom att vända om till honom och vänta på hans hjälp, som ni ska kunna räddas. Er styrka ligger i stillhet och förtröstan, men detta saknar ni fullständigt.16"Nej", säger ni. "Vi kommer att få vår hjälp från Egypten. Därifrån ska vi få snabba hästar för vår flykt." Men den enda snabbhet ni kommer att få se är den med vilken era fiender kommer att förfölja er!17En av dem ska förfölja tusen av er! Fem av dem ska skingra er tills inte ens två av er flyr tillsammans. Ni kommer att likna ensamma träd på ensliga bergshöjder.18Men ändå väntar Herren på att ni ska komma till honom, så att han får bevisa er sin kärlek. Han vill erövra er för att få välsigna er, precis som han har sagt. Herren håller alltid sina löften. Välsignade är alla de som väntar på hans hjälp!19Mitt folk i Jerusalem, ni ska inte gråta längre, för han ska vara barmhärtig mot er när han hör era rop. Han ska svara er.20Ja, även om han låter er leva på bröd och vatten, motgång och prövning, ska ni nu kunna förstå vad hans profeter säger.21Om ni lämnar Herrens vägar och går vilse, kommer ni att bakom er få höra en röst som säger: "Nej, här är vägen, följ den!"22Och ni kommer att göra er av med alla avgudar av silver och bildstoder av guld som om de var sopor. "Försvinn, vi vill inte se er mer!" ska ni säga till dem.23Då ska Gud välsigna er med regn, när det är dags att så, och med underbart skördeväder och gröna ängar för er boskap.24Oxar och åsnor ska äta av skördens överflöd under sitt arbete.25När Gud då kommer för att förgöra era fiender, ska han låta ljuvliga vattenströmmar rinna utför varje berg och höjd.26Månen ska lysa lika starkt som solen, och solskenet ska vara sju gånger klarare! Så ska det bli, när Herren kommer för att sköta om sitt folk och läka deras sår.27Se, Herren kommer långt bortifrån, flammande av ilska, och omgiven av tjock rök. Hans läppar darrar av upprördhet. Hans ord är som en uppslukande eld.28Hans vrede väller fram som en flod över alla. Han skakar om nationerna, smular sönder dem i sin vredes såll och lägger ett betsel i deras mun och för bort dem.29Men Guds folk kommer att sjunga en glädjesång, en sång man sjunger om kvällen när det är fest. Man ska uppleva samma glädje som när man till flöjttoner drar upp till Jerusalem till Herrens berg, Israels klippa.30Och Herren ska låta höra sin majestätiska röst, och hans mäktiga arm ska drabba hans fiender med stor vrede och med eld, storm och hagel.31Herrens röst ska skrämma assyrierna, när han slår dem med sin maktspira.32Vid varje slag ska hans folk glädjas under musik och sång.33Likbålet har varit färdigt länge, förberett för Molok, den assyriske guden. Det har blivit ett stort bål. Herrens andedräkt ska antända det som utbrottet från en vulkan.