1 Tehdy přišli k Ježíšovi z Jeruzaléma farizeové a zákoníci a řekli:2 „Proč tvoji učedníci porušují tradici otců? Vždyť si před jídlem neomývají ruce!“3 On jim odpověděl: „A proč vy přestupujete přikázání Boží kvůli své tradici?4 Vždyť Bůh řekl: ‚Cti otce i matku‘ a ‚kdo zlořečí otci nebo matce, ať je potrestán smrtí.‘5 Vy však učíte: Kdo řekne otci nebo matce: ‚To, čím bych ti měl pomoci, je obětní dar,‘6 ten již to nemusí dát svému otci nebo matce. A tak jste svou tradicí zrušili slovo Boží.7 Pokrytci, dobře prorokoval o vás Izaiáš, když řekl: 8 ‚Lid tento ctí mě rty, ale srdce jejich je daleko ode mne; 9 marně mě uctívají, neboť učí naukám, jež jsou jen příkazy lidskými.‘“ 10 Svolal zástup a řekl: „Slyšte a rozumějte:11 Ne co vchází do úst, znesvěcuje člověka, ale co z úst vychází, to člověka znesvěcuje.“ 12 Tu přišli učedníci a řekli mu: „Víš, že se farizeové urazili, když slyšeli to slovo?“13 Ale on jim odpověděl: „Každá rostlina, kterou nezasadil můj nebeský Otec, bude vykořeněna.14 Nechte je: slepí vedou slepé. A když vede slepý slepého, oba spadnou do jámy.“ 15 Petr mu na to řekl: „Vysvětli nám to podobenství!“16 On odpověděl: „I vy jste ještě nechápaví?17 Nerozumíte, že to, co vchází do úst, přijde do břicha a jde do hnoje?18 To však, co z úst vychází, jde ze srdce, a to člověka znesvěcuje.19 Neboť ze srdce vycházejí špatné myšlenky, vraždy, cizoložství, smilství, loupeže, křivá svědectví, urážky.20 To jsou věci, které člověka znesvěcují; ale jíst neomytýma rukama člověka neznesvěcuje.“
— Víra kananejské ženy
21 Ježíš odtud odešel až do okolí Týru a Sidónu.22 A hle, jedna kananejská žena z těch končin vyšla a volala: „Smiluj se nade mnou, Pane, Synu Davidův! Má dcera je zle posedlá.“23 Ale on jí neodpověděl ani slovo. Jeho učedníci přistoupili a žádali ho: „Zbav se jí, vždyť za námi křičí!“24 On odpověděl: „Jsem poslán jen ke ztraceným ovcím z lidu izraelského.“25 Ale ona přistoupila, klaněla se mu a řekla: „Pane, pomoz mi!“26 On jí odpověděl: „Nesluší se vzít chléb dětem a hodit jej psům.“27 A ona řekla: „Ovšem, Pane, jenže i psi se živí z drobtů, které spadnou ze stolu jejich pánů.“28 Tu jí Ježíš řekl: „Ženo, tvá víra je veliká; staň se ti tak, jak chceš.“ A od té hodiny byla její dcera zdráva.
— Uzdravování u Galilejského moře
29 Odtud Ježíš přešel zase ke Galilejskému moři; vystoupil na horu a posadil se tam.30 Tu se k němu sešly celé zástupy a měly s sebou chromé, mrzáky, slepé, hluchoněmé a mnohé jiné. Kladli je k jeho nohám a on je uzdravil,31 takže se zástupy divily, když viděly, že němí mluví, mrzáci jsou zdraví, chromí chodí a slepí vidí; i velebily Boha izraelského.
— Nasycení čtyř tisíců
32 Ježíš si zavolal své učedníky a řekl: „Je mi líto zástupu, neboť již tři dny jsou se mnou a nemají co jíst. Poslat je domů hladové nechci, aby nezemdleli na cestě.“33 Učedníci mu namítli: „Kde vezmeme na poušti tolik chleba, abychom nasytili takový zástup?“34 Ježíš jim řekl: „Kolik máte chlebů?“ Odpověděli: „Sedm a několik rybiček.“35 I nařídil zástupu usednout na zem;36 potom vzal těch sedm chlebů i ryby, vzdal díky, lámal a dával učedníkům a učedníci zástupům.37 I jedli všichni a nasytili se; a zbylých nalámaných chlebů sebrali ještě sedm plných košů.38 Těch, kteří jedli, bylo čtyři tisíce mužů kromě žen a dětí.39 Potom propustil zástupy, vstoupil na loď a připlul na území Magadan.
1Sedan kom några fariseer[1] och en del laglärare från Jerusalem för att diskutera med Jesus.2”Varför bryter dina efterföljare mot de gamla judiska reglerna?” frågade de. ”De tvättar ju inte händerna innan de äter.”3Han svarade: ”Varför bryter ni själva mot Guds bud genom att följa era regler?4Gud säger till exempel: ’Visa respekt för dina föräldrar’, och: ’Den som förbannar sina föräldrar ska dömas till döden.’[2]5-6Men ni påstår att man inte alls behöver respektera sina föräldrar eller ta hand om dem när de blir gamla, om man bara ger pengarna som en gåva till templet istället. Så ogiltigförklarar ni Guds direkta befallning genom att följa era egna regler.7Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Profeten Jesaja hade rätt när han framförde Guds budskap om er och sa:8’Det här folket ärar mig med sina ord, men de vägrar att lyda mig. 9Deras tillbedjan är värdelös, för de bud de lär ut är människors lagar och inte Guds bud.[3]’ ”10Sedan kallade Jesus till sig allt folket och sa: ”Lyssna till vad jag säger och försök att förstå:11Ni blir inte ovärdiga att komma inför Gud på grund av det ni äter och stoppar i munnen![4] Det är det ni säger, det som kommer ut ur munnen, som gör er ovärdiga!”12Då gick hans efterföljare fram till honom och sa: ”Vet du att du retade fariseerna genom det du sa?”13Jesus svarade: ”Varje planta, som inte har planterats av min Far i himlen, ska ryckas upp med roten,14så bry er inte om fariseerna. De är blinda ledare som leder andra blinda, och om en blind leder en blind, så faller båda i samma grop.”15Då bad Petrus att Jesus skulle förklara för dem vad han menade när han sa att människor inte blir ovärdiga att komma inför Gud på grund av det de äter.16”Förstår inte ni heller vad jag menar?” frågade Jesus.17”Inser ni inte att det man äter bara passerar genom magen och kommer ut igen?18Men det man säger kommer från hjärtat, och det är det som gör människan ovärdig att komma inför Gud.19Ifrån hjärtat kommer ju onda tankar, mord, otrohet i äktenskapet, sexuell lössläppthet, stöld, lögn och förtal ,20och det är sådant som gör människan ovärdig. Men ingen blir ovärdig att komma inför Gud genom att äta utan att först ha tvättat händerna.”
En icke-judisk kvinnas tro
21Jesus lämnade sedan Galileen och drog sig undan till området kring städerna Tyros och Sidon.[5]22En kanaaneisk kvinna från trakten kom då till honom och ropade: ”Herre, du som ska ärva kung Davids tron,[6] ha medlidande med mig. Min dotter är besatt av en ond ande och den plågar henne ständigt.”23Men Jesus gav henne inte ett ord till svar. Hans efterföljare kom därför till honom och sa: ”Skicka iväg henne, hon förföljer oss ju med sina rop.”24Han sa då till kvinnan: ”Jag har fått i uppgift att bara hjälpa Israels folk ‑ Guds förlorade får.”[7]25Men kvinnan kom närmare och föll på knä och bad honom igen: ”Herre, hjälp mig!”26Jesus svarade: ”Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.”27”Det är sant, Herre”, sa hon, ”men till och med hundarna har rätt att äta de smulor som faller från deras herrars bord.”28”Kvinna”, sa Jesus till henne, ”din tro är stark. Du ska få det du ber om.” Och i samma stund blev hennes dotter botad.
Jesus botar många sjuka
29Jesus återvände nu till Galileiska sjön och gick upp på ett berg i närheten av sjön och satte sig där.30Snart hade det samlats en stor folkmassa omkring honom, och de hade med sig rörelsehindrade, blinda, missbildade, stumma och många andra. Man la dem framför Jesus, och han botade dem.31Folk var alldeles häpna, för de stumma började tala, de missbildade blev friska, de rörelsehindrade gick, och de blinda kunde se ! Och alla hyllade Israels Gud.
Jesus ger mat åt mer än 4 000 personer
32Sedan kallade Jesus på sina efterföljare och sa: ”Jag känner stort medlidande med dessa människor. De har varit här hos mig i tre dagar och har inget kvar att äta. Jag vill inte skicka iväg dem hungriga, för då kanske de svimmar av utmattning längs vägen.”33Men hans efterföljare svarade: ”Var ska vi få tag på tillräckligt med mat åt dem alla här i ödemarken?”34Jesus frågade dem: ”Hur mycket mat har ni?” ”Sju bröd och några små fiskar”, svarade de.35Då bad Jesus folket att slå sig ner på marken.36Och han tog de sju bröden och fiskarna och tackade Gud. Sedan bröt han dem i bitar och gav dem till sina efterföljare, som i sin tur delade ut dem till folket.37Alla åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som var över, blev det sju fulla korgar.38Det var 4 000 män som hade ätit, förutom kvinnor och barn39Sedan sa Jesus åt människorna att gå hem, men själv steg han i en båt och åkte över sjön till Magadan[8].