1 Mezitím se shromáždily nespočetné zástupy, že se lidé div neušlapali. Ježíš začal mluvit nejprve ke svým učedníkům: „Mějte se na pozoru před kvasem farizeů, to jest před pokrytectvím.2 Není nic zahaleného, co nebude jednou odhaleno, a nic skrytého, co nebude poznáno.3 Proto vše, co jste řekli ve tmě, bude slyšet na světle, co jste šeptem mluvili v tajných úkrytech, bude se hlásat ze střech.
— Povzbuzení ke statečnému vyznání
4 Říkám to vám, svým přátelům: Nebojte se těch, kdo zabíjejí tělo, ale víc už vám udělat nemohou.5 Ukážu vám, koho se máte bát. Bojte se toho, který má moc vás zabít a ještě uvrhnout do pekla. Ano, pravím vám, toho se bojte!6 Což neprodávají pět vrabců za dva haléře? A přece ani jeden z nich není zapomenut před Bohem.7 Ano i vlasy na vaší hlavě jsou všecky spočteny. Nebojte se, máte větší cenu než mnoho vrabců. 8 Pravím vám: Každý, kdo se ke mně přizná před lidmi, k tomu se i Syn člověka přizná před Božími anděly.9 Kdo mě však před lidmi zapře, bude zapřen před Božími anděly.10 Každému, kdo řekne slovo proti Synu člověka, bude odpuštěno. Avšak tomu, kdo se rouhá Duchu svatému, odpuštěno nebude.11 Když vás povedou do synagóg a před úřady a soudy, nedělejte si starosti, jak a čím se budete hájit nebo co řeknete.12 Vždyť Duch svatý vás v té hodině naučí, co je třeba říci.“
— Podobenství o boháči a stodolách
13 Někdo ze zástupu ho požádal: „Mistře, domluv mému bratru, ať se rozdělí se mnou o dědictví.“14 Ježíš mu odpověděl: „Člověče, kdo mne ustanovil nad vámi soudcem nebo rozhodčím?“15 A řekl jim: „Mějte se na pozoru před každou chamtivostí, neboť i když člověk má nadbytek, není jeho život zajištěn tím, co má.“16 Pak jim pověděl toto podobenství: „Jednomu bohatému člověku se na polích hojně urodilo.17 Uvažoval o tom a říkal si: ‚Co budu dělat, když nemám kam složit svou úrodu?‘18 Pak si řekl: ‚Tohle udělám: Zbořím stodoly, postavím větší a tam shromáždím všechno své obilí i ostatní zásoby19 a řeknu si: Teď máš velké zásoby na mnoho let; klidně si žij, jez, pij, buď veselé mysli.‘20 Ale Bůh mu řekl: ‚Blázne! Ještě této noci si vyžádají tvou duši, a čí bude to, co jsi nashromáždil?‘21 Tak je to s tím, kdo si hromadí poklady a není bohatý před Bohem.“
— O zabezpečení života
22 Svým učedníkům řekl: „Proto vám pravím: Nemějte starost o život, co budete jíst, ani o tělo, co budete mít na sebe.23 Život je víc než pokrm a tělo než oděv.24 Všimněte si havranů: nesejí, nežnou, nemají komory ani stodoly, a přece je Bůh živí. Oč větší cenu máte vy než ptáci!25 Kdo z vás může jen o píď prodloužit svůj život, bude-li se znepokojovat?26 Nedokážete-li tedy ani to nejmenší, proč si děláte starosti o to ostatní?27 Všimněte si lilií, jak rostou: nepředou ani netkají – a pravím vám, že ani Šalomoun v celé své nádheře nebyl tak oděn jako jedna z nich.28 Jestliže tedy Bůh tak obléká trávu, která dnes je na poli a zítra bude hozena do pece, čím spíše obleče vás, malověrní! 29 A neshánějte se, co budete jíst a co pít, a netrapte se tím.30 Po tom všem se shánějí lidé tohoto světa. Váš Otec přece ví, že to potřebujete.31 Vy však hledejte jeho království a to ostatní vám bude přidáno.32 Neboj se, malé stádce, neboť vašemu Otci se zalíbilo dát vám království.33 Prodejte, co máte, a rozdejte to. Opatřte si měšce, které se nerozpadnou, nevyčerpatelný poklad v nebi, kam se zloděj nedostane a kde mol neničí.34 Neboť kde je váš poklad, tam bude i vaše srdce.
— Výzva k bdělosti
35 Buďte připraveni a vaše lampy ať hoří.36 Buďte jako lidé, kteří čekají na svého pána, až se vrátí ze svatby, aby mu hned otevřeli, až přijde a zatluče na dveře.37 Blaze těm služebníkům, které pán, až přijde, zastihne bdící. Amen, pravím vám, že se opáše, posadí je ke stolu a sám je bude obsluhovat.38 Přijde-li po půlnoci, či dokonce při rozednění a zastihne je vzhůru, blaze jim.39 Uvažte přece: Kdyby hospodář věděl, v kterou hodinu přijde zloděj, nedovolil by mu vloupat se do domu.40 I vy buďte připraveni, neboť Syn člověka přijde v hodinu, kdy se toho nenadějete.“
— Podobenství o věrnosti služebníků
41 Petr mu řekl: „Pane, říkáš toto podobenství jenom nám, nebo všem?“42 On odpověděl: „Když pán ustanovuje nad svým služebnictvem správce, aby jim včas rozdílel pokrm, který správce je věrný a rozumný?43 Blaze tomu služebníku, kterého pán při svém příchodu nalezne, že tak činí.44 Vpravdě pravím vám, že ho ustanoví nade vším, co mu patří.45 Když si však onen služebník řekne: ‚Můj pán dlouho nejde‘ a začne bít sluhy i služky, jíst a pít i opíjet se,46 tu pán toho služebníka přijde v den, kdy to nečeká, a v hodinu, kterou netuší, vyžene ho a vykáže mu úděl mezi nevěrnými.47 Ten služebník, který zná vůli svého pána, a přece není hotov podle jeho vůle jednat, bude velmi bit.48 Ten, kdo ji nezná a udělá něco, zač si zaslouží bití, bude bit méně. Komu bylo mnoho dáno, od toho se mnoho očekává, a komu mnoho svěřili, od toho budou žádat tím více.
— Člověk proti člověku pro Ježíše
49 Oheň jsem přišel uvrhnout na zemi, a jak si přeji, aby se už vzňal!50 Křtem mám být pokřtěn, a jak je mi úzko, dokud se nedokoná!51 Myslíte, že jsem přišel dát zemi pokoj? Ne, pravím vám, ale rozdělení!52 Neboť od této chvíle bude rozděleno v jednom domě pět lidí: tři proti dvěma a dva proti třem;53 budou rozděleni otec proti synu a syn proti otci, matka proti dceři a dcera proti matce, tchyně proti snaše a snacha proti tchyni.“
— O rozpoznání času
54 Také zástupům řekl: „Když pozorujete, že na západě vystupuje mrak, hned říkáte: ‚Přijde déšť‘ – a bývá tak;55 a vane-li jižní vítr, říkáte: ‚Bude vedro‘ – a bývá.56 Pokrytci, umíte posoudit to, co vidíte na zemi i na obloze; jak to, že nedovedete rozpoznat tento čas?57 Proč nejste s to sami od sebe posoudit, co je správné? 58 Když jdeš se svým protivníkem k soudu, učiň vše, aby ses s ním ještě cestou vyrovnal; jinak tě povleče k soudci, soudce tě odevzdá dozorci a dozorce tě uvrhne do vězení.59 Pravím ti, že odtud nevyjdeš, dokud nezaplatíš do posledního haléře.“
1Under tiden hade folk samlats i tusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Men Jesus vände sig först till sina efterföljare och varnade dem: ”Akta er för fariseernas[1] lära, som sprider sig som jästen i en deg. De är falska människor som bara låtsas lyda Gud.2Men en dag ska sanningen komma fram. Då ska det som är gömt bli känt för alla.3Det ni har sagt i mörkret ska höras i dagsljuset, och det ni har viskat i någons öra kommer att ropas ut från hustaken!4Till er som är mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som vill döda er, men sedan inte kan göra något mer.5Jag försäkrar er, att det finns bara en som har sådan makt att man behöver vara rädd för honom, och det är Gud, han som har makt både att döda och sedan kasta i helvetet.6Men inte en enda sparv, hur lite den än är värd, är glömd av Gud.7Och på er är till och med hårstråna räknade. Oroa er alltså inte! Ni är mer värda för Gud än alla sparvar tillsammans.8Jag försäkrar er, att om någon öppet bekänner att han tillhör mig, Människosonen[2], ska jag inför Guds änglar bekänna att han tillhör mig.9Men den som öppet förnekar mig ska själv bli förnekad inför Guds änglar.10Ändå är det så, att den människa som säger något mot mig, Människosonen, kan få förlåtelse, men den som hädar[3] Guds heliga Ande kommer aldrig att bli förlåten.11När man drar er inför domstol i synagogorna[4], och ni blir förhörda av makthavare och domare, så oroa er inte för hur ni ska försvara er eller för vad ni ska säga.12Guds heliga Ande kommer i samma stund att låta er veta exakt vad ni behöver säga.”
Bilden om den rika lantbrukaren
13Då ropade någon i folkmassan: ”Mästare, säg till min bror att han ska dela arvet efter vår pappa med mig.”14Men Jesus svarade: ”Min vän, vem har satt mig till domare, så att jag kan avgöra tvister mellan er?”15Sedan sa han till dem alla: ”Akta er för habegäret! Om en människa har aldrig så mycket pengar, kan hon ändå inte köpa det eviga livet.”16Och för att understryka vad han menade, berättade han en bild för dem. Han sa: ”En rik lantbrukare hade fått en stor skörd.17Hans lador var så överfulla att det inte gick att få in mer, och han gick därför och funderade på vad han skulle göra.18Till slut sa han: ’Nu vet jag, jag river ner mina gamla lador och bygger större. Då får jag plats både med skörden och med allt annat jag äger.19Sedan kan jag slå mig till ro och säga till mig själv: Nu har du samlat så mycket att det räcker i många år. Koppla av nu! Ät, drick och roa dig!’20Men Gud sa till mannen: ’Din dåre, redan inatt ska du dö! Vem ska då få allt som du har sparat ihop.’21Så går det för den som samlar rikedomar på jorden men är fattig i Guds ögon.”
Om att oroa sig
22Sedan vände sig Jesus till sina efterföljare igen och sa: ”Därför säger jag er: Oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat att äta och kläder att ta på er.23Det finns viktigare saker i livet än mat och kläder.24Titta på korparna! De oroar sig inte för vad de ska äta. De varken sår eller skördar, eller skaffar förråd eller lador, men Gud ger dem ändå mat. Är ni inte mycket mer värda för honom än vad fåglarna är?25Vad tjänar det till att oroa sig? Kan det förlänga era liv med en enda timma? Naturligtvis inte!26Men om ni nu inte ens klarar så lite, varför oroar ni er då för allt annat?27Titta på liljorna hur de växer. De arbetar inte och tillverkar inga kläder. Ändå försäkrar jag er, att inte ens kung Salomo i all sin prakt var så vackert klädd som de.28Men om Gud nu ger så underbara kläder åt gräset, som idag står på ängen och imorgon kastas på elden, skulle han då inte ordna kläder åt er? Litar ni fortfarande så lite på Gud?29Grubbla inte över vad ni ska äta och dricka. Oroa er inte för sådant.30Gör inte som de människor här i världen som inte känner Gud. De jagar efter allt detta och oroar sig hela tiden. Men er Far i himlen vet redan vad ni behöver.31Han kommer att med glädje ge er allt detta, om ni bara först och främst ser till att han får regera bland er.[5]32Var alltså inte rädda för framtiden, min lilla hjord av efterföljare. Er Far i himlen har beslutat att ni ska få vara hans eget folk.[6]33Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Då samlar ni er en skatt i himlen, i en plånbok som aldrig slits ut. Där är skatten i säkert förvar, ingen kan stjäla den och den behåller sitt värde.34Om er skatt finns i himlen då kommer också ert hjärta och era tankar att vara där.
Var beredda
35Var ständigt beredda och redo att tjäna.36Var som tjänare som väntar på att deras herre ska komma hem från en bröllopsfest. De håller sig vakna och beredda så att de snabbt ska kunna öppna dörren för sin herre när han knackar.37Och en särskild belöning väntar dem som är beredda när deras herre kommer. Ja, jag försäkrar er, att han ska själv göra sig redo att tjäna, och han ska låta dem som är beredda få slå sig ner vid bordet för att äta medan han passar upp på dem.38Kanske kommer han inte förrän vid midnatt eller till och med strax före gryningen. Men en särskild belöning väntar dem som är beredda.39Låt mig ta ett annat exempel: Om husägaren bara visste när tjuven tänkte komma, skulle han självklart hindra honom från att bryta sig in.40Var beredda ni också, för jag, Människosonen[7], kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.”41Petrus frågade: ”Herre, talar du bara till oss, eller gäller detta alla?”42Jesus svarade då med en bild och sa: ”Jag talar till var och en som är lik en klok och pålitlig tjänare, som av sin herre har fått i uppgift att se till att de andra tjänarna får mat när de behöver.43Lycklig är den tjänaren om hans herre kommer hem och får se att han gör det han ska.44Jag lovar er, att en sådan trogen tjänare ska få ansvar för allt hans herre äger.45Men om tjänaren säger till sig själv: ’Min herre kommer säkert inte än på ett tag’, och sedan börjar misshandla de andra tjänarna och leva livets glada dagar och dricka sig full,46då ska hans herre komma helt plötsligt en dag då han inte alls väntar honom. Och hans herre ska döda honom och låta honom dela straffet med dem som vägrar att lyda Gud.[8]47Den tjänare som känner till sin herres vilja, men ändå inte följer den utan struntar i det hans herre har befallt honom, han ska få ett hårt straff.48Men den som inte är medveten om att han handlar fel ska få ett lindrigare straff. Ju större uppgift en tjänare har fått, desto mer kommer att krävas av honom, eftersom hans ansvar också är större.
Splittring väntar, inte fred
49Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och jag önskar att min uppgift var slutförd.50Men mycket lidande väntar mig, och jag plågas svårt innan det är över.51Tror ni att jag har kommit för att skapa frid på jorden? Nej, snarare strid och splittring!52Om fem personer bor i ett hus, kommer de i fortsättningen att leva splittrade. Tre kommer att ta ställning för mig och två emot mig, eller kanske tvärtom.53Far och son, mor och dotter, svärmor och svärdotter ska alla vara emot varandra.”
Att tolka den tid man lever i
54Sedan vände han sig till folket och sa: ”När ni ser molnen torna upp sig i väster, så säger ni: ’Nu blir det regn.’ Och det blir det också.55När det blåser sydliga vindar säger ni: ’Idag blir det förskräckligt hett!’ Och det blir det.56Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Ni har lätt för att tyda de tecken ni ser på himlen och i naturen, men de händelser som utspelas mitt framför era egna ögon, dem kan ni inte förstå.
Gör upp med Gud innan det är för sent
57Varför avgör ni inte själva vad som är rätt?58Om någon anklagar dig för att inte ha betalat tillbaka en skuld, och du är på väg med din motpart till domstolen, försök då komma överens med honom innan ni är framme. Annars kanske han drar dig inför domaren, som sedan låter sin medhjälpare ta hand om dig och sätta dig i fängelse.59Och jag försäkrar dig att du måste stanna där tills du betalt allt du är skyldig.”