1 Odkud jsou mezi vámi boje a sváry? Nejsou to právě vášně, které vás vedou do bojů?2 Chcete mít, ale nemáte. Ubíjíte a nevražíte, ale ničeho nemůžete dosáhnout. Sváříte se a bojujete – a nic nemáte, protože neprosíte.3 Prosíte sice, ale nedostáváte, protože prosíte nedobře: jde vám o vaše vášně.4 Proradná stvoření! Což nevíte, že přátelství se světem je nepřátelství s Bohem? Kdo tedy chce být přítelem světa, stává se nepřítelem Božím.5 Či myslíte, že nadarmo je psáno: ‚Bůh žárlivě touží po duchu, kterého do nás vložil?‘6 Mocnější však je milost, kterou dává. Proto je řečeno: ‚Bůh se staví proti pyšným, ale pokorným dává milost.‘7 Podřiďte se tedy Bohu. Vzepřete se ďáblu a uteče od vás, přibližte se k Bohu a přiblíží se k vám.8 Umyjte si ruce, hříšníci, a očisťte svá srdce, lidé dvojí tváře!9 Bědujte, naříkejte a plačte! Váš smích ať se obrátí v pláč a vaše radost v žal.10 Pokořte se před Pánem, a on vás povýší. 11 Bratří, nesnižujte jeden druhého. Kdo snižuje nebo odsuzuje bratra, snižuje a odsuzuje zákon. Jestliže však odsuzuješ zákon, neplníš zákon, nýbrž stavíš se nad něj jako soudce.12 Jeden je zákonodárce i soudce; on může zachránit i zahubit. Ale kdo jsi ty, že odsuzuješ bližního? 13 A nyní vy, kteří říkáte: „Dnes nebo zítra půjdeme do toho a toho města, zůstaneme tam rok, budeme obchodovat a vydělávat“ –14 vy přece nevíte, co bude zítra! Co je váš život? Jste jako pára, která se na okamžik ukáže a potom zmizí!15 Raději byste měli říkat: „Bude-li Pán chtít, budeme naživu a uděláme to neb ono.“16 Vy se však vychloubáte a chvástáte.17 Každá taková chlouba je zlá. Kdo ví, co je činit dobré, a nečiní, má hřích.
1Vad är det som orsakar gräl och strider ibland er? Är det inte de själviska begär som vill ta makten över er kropp och ert handlande?2Ni vill ha sådant som andra har, men ni får ingenting. Ni är avundsjuka på varandra och förstör varandras liv, för att få det som ni själva vill ha. Ja, ni grälar och strider men blir ändå inte tillfredsställda, eftersom ni inte ber Gud att fylla era behov.3Och när ni ber, får ni ändå inte det ni ber om, eftersom ni har fel motiv. Ni är bara ute efter att tillfredsställa era egna begär.4Varför överger ni Gud? Förstår ni inte att om ni älskar den här världen blir ni Guds fiender? Ni kan inte vara vän med Gud om ert mål är att njuta av den här världen.5Tror ni inte att Gud talar sanning när det står i Skriften[1]: ”Vår egen ande, som Gud har låtit bo i oss, är ständigt avundsjuk”?6Men Gud vill i sin godhet hjälpa oss att stå emot dessa själviska begär. Därför heter det i Skriften: ”Gud står emot dem som är stolta, men han är god mot dem som erkänner sitt behov av honom.”[2]7Erkänn alltså ert behov av Gud. Stå emot djävulen, så ska han fly ifrån er.8Håll er nära Gud, så ska han hålla sig nära er. Be Gud om förlåtelse för era synder. Tvivla inte mer, utan tro på Gud av hela hjärtat.9Gråt över det onda ni har gjort. Visa en verklig ånger. Sluta skratta och låt tårarna strömma. Låt er ytliga glädje vändas i sorg.10Ja, erkänn ert behov av Herren Gud, så ska han upphöja er.
Varning för att döma andra
11Tala inte illa om varandra, kära syskon, för den som talar illa om andra och dömer dem, han talar illa omMoses lag[3] och dömer ut den. Men ni har ingen rätt att tala illa om lagen och göra er till domare över den. Er uppgift är att följa lagen.12Det finns bara en som har rätt att döma, och det är Gud, han som gav oss lagen och ensam har makt att rädda eller förinta oss. Men du som är människa, vilken rätt har du att döma andra?
Varning för falsk säkerhet
13Och nu en varning till er som säger: ”Idag eller imorgon ska vi åka till den eller den staden, stanna där ett år och göra goda affärer.”14Hur kan ni veta vad som ska hända imorgon, eller hur ert liv ska bli? Människan är ju som morgondimman ‑ ena stunden syns hon, och nästa stund är hon borta.[4]15Ni borde istället säga: ”Om Herren Gud vill, får vi leva och göra det eller det.”16Men nu skryter ni med era egna planer, och en sådan självsäkerhet är ond.17Kom ihåg att ni syndar mot Gud, om ni vet hur man bör handla men inte gör det.